Valresultatet är fortfarande osäkert och vi vet ännu inte vilken regering Sverige kommer att få efter valet. Ett av de möjliga alternativen är en rödgrön regering. Eftersom det redan börjar komma utspel om hur partierna vill utforma politiken om de får makten vill vi påminna våra läsare om vilka löften de rödgröna partierna redan gett till lärarna i den för många lärare viktigaste frågan: reglering av undervisningstiden.
Våren 2026 lade Tidöregeringen fram propositionen Tid för undervisningsuppdraget. Syftet är att ge lärare och förskollärare bättre förutsättningar att hinna med själva undervisningsuppdraget och samtidigt göra yrket mer attraktivt.
Riksdagen antog propositionen i juni 2026. För lärare i grund- och gymnasieskolan innebär den efterföljande regleringen att det sätts intervall för hur mycket en lärare får undervisa under ett läsår och att det samtidigt ska avsättas en minsta mängd tid för planering och uppföljning.
Regeringens bakgrundsbeskrivning är att lärares undervisningstid har ökat samtidigt som planering och uppföljning har trängts undan av andra arbetsuppgifter. Reformen är därför tänkt att skydda tid för hela undervisningsuppdraget, inte bara själva tiden framför eleverna.
Regleringen av undervisningsuppdraget börjar gälla den 1 juli 2027, såvida beslutet inte ändras.
Oppositionens motioner
När regeringen lämnar en proposition får riksdagens ledamöter lämna så kallade följdmotioner. En följdmotion behöver inte innebära att partiet motsätter sig propositionen. Ett parti kan stödja huvudförslaget men samtidigt föreslå förändringar eller kompletteringar.
Tre oppositionspartier lämnade följdmotioner om propositionen: Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet. Vänsterpartiet lämnade ingen egen följdmotion.
Socialdemokraterna föreslog bland annat att reformen skulle finansieras på ett ansvarsfullt sätt, att genomförandet inte skulle leda till större barngrupper eller en högre andel obehöriga lärare och att regeringen skulle ha nära dialog med arbetsmarknadens parter. S ville också att konsekvenserna för små kommuner och huvudmän med stora rekryteringsproblem skulle analyseras särskilt samt att reformens effekter på arbetsmiljö, undervisningskvalitet och tillgång till behöriga lärare skulle följas upp.
Centerpartiet skrev att partiet länge hade efterfrågat reglerad undervisningstid och därför välkomnade intentionen i propositionen. Partiets huvudsakliga invändning var finansieringen. C ansåg att regeringen borde återkomma med en hållbar finansieringsmodell och varnade för att en otillräckligt finansierad reform skulle kunna förvärra lärarbristen.
Miljöpartiet ville bland annat att regeringen skulle säkerställa att andelen behöriga lärare ökar, samverka med arbetsmarknadens parter när reglerna utformas och säkerställa att reformen går att genomföra i hela landet. MP efterfrågade också uppföljning och utvärdering av reformen.
Vänsterpartiet lämnade som sagt ingen egen följdmotion, men deltog senare i oppositionens kritik mot finansieringen i utbildningsutskottets behandling av propositionen. Själva lagändringen om undervisningsuppdraget antogs av riksdagen.
Vad har de rödgröna partierna sagt i andra sammanhang?
Lärarfackets medlemstidning Vi Lärare frågade hösten 2025 samtliga riksdagspartier om de ville ha en nationell reglering av lärares undervisningstid och tid för för- och efterarbete. Alla åtta partier svarade ja.
I april 2026 samlade Sveriges Lärare samtliga åtta riksdagspartiers skolpolitiska talespersoner till valdebatt. På frågan om de var beredda att rösta ja till en nationell reglering av lärares undervisnings- och planeringstid svarade alla ja. Det fanns skillnader mellan partierna om framför allt finansieringen och detaljerna i reformen, men själva löftet om reglerad undervisnings- och planeringstid var enhälligt
Det innebär att även Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet redan före propositionen hade sagt att staten bör reglera hur mycket lärare undervisar och att tid för planering och uppföljning ska skyddas.
När propositionen sedan kom handlade oppositionens invändningar därför huvudsakligen om hur reformen skulle finansieras, genomföras och framförallt följas upp, inte om att undervisnings- och planeringstid inte skulle regleras i lag.
Socialdemokraterna sade också uttryckligen inför riksdagsbehandlingen att partiet skulle rösta ja till propositionen, samtidigt som man kritiserade finansieringen.
Våra kommentarer
De rödgröna partierna har själva sagt ja till nationell reglering av lärares undervisningstid och planeringstid. Deras invändningar i riksdagen har i huvudsak handlat om finansiering och genomförande – inte om att regleringen i sig är fel.
Om en framtida rödgrön regering skulle riva upp eller skjuta på regleringen skulle det därför inte bara innebära att man river upp en reform som lärare länge efterfrågat. Det skulle också innebära att partierna går emot den politik de själva har drivit i sina motioner och i sina löften till lärarkåren.
Det enda rimliga agerandet för en eventuell ny rödgrön regering är därför att behålla regleringen men finansiera den bättre. Det är där oppositionens tydligaste kritik har legat. S, V, C och MP har varnat för att en underfinansierad reform kan leda till större grupper, färre lärare eller nedskärningar på andra håll. Inte för att det är dåligt att reglera.