Söndagen den 31 mars går kollektivavtalet mellan Sveriges Kommuner och Regioner och fackförbundet Sveriges Lärare ut. Det här inlägget är en del av tankesmedjan Balans fokus på att förklara kollektivavtalets betydelse för lärares arbetsvillkor. Vi har tidigare skrivit om vad vi vet om sambandet mellan balans mellan krav och resurser och lärares arbetsbelastning och psykiska ohälsa och om politikers användande av effektiviseringskrav när de gör budgetar. I det här inlägget ska vi förklara lönesystemets roll i politikers åtstramning av skolan.
Har svenska lärare hög lön?
Det är svårt att jämföra löneläget mellan länder eftersom många variabler (till exempel skattesystem) spelar in, vilkas effekter på den faktiska köpkraften är svåra att rensa bort. Skolvärlden hänvisade till en rapport gjord av OECD när de 2022 skrev att ”Sverige ligger i botten av den nordiska lärarlöneligan” och att ”samtidigt ligger den avtalsenliga arbetstiden i topp.” Vi lärare hänvisade till en undersökning av EU kommissionen när de 2023 skrev att ”Svenska ingångslöner för lärare ligger ungefär som det europeiska snittet” men att ”under en karriär är utvecklingen sämre än i många andra länder.”
Även med eventuella korrigeringar för andra variabler finns det sannolikt inte statistiskt stöd för antagandet att svenska lärare tjänar bra i jämförelse med våra nordiska grannländer, eller med lärare i andra europeiska länder. Den svenska lönemodellen kan således inte motiveras med att systemet gynnat svenska lärare i lönekuvertet.
Kollektivavtalen förändras
I mitten av nittiotalet gjorde Kommunförbundet (nuvarande SKR) och de två lärarfacken Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund en överenskommelse om en helt ny syn på arbetsvillkor och undervisning. Den här överenskommelsen sätter ramarna för hur rektorer fördelar lön och bygger tjänster än idag.
Innan uppgörelsen reglerades lärares undervisningsskyldighet (USK:en) i kollektivavtalet och lärares löner sattes enligt ett tariffsystem där bland annat år i yrket och extra ansvarsuppgifter gav högre lön. Efter uppgörelsen fick rektorer ansvaret att leda och fördela arbetet, utan att behöva ta hänsyn till några regleringar av enskilda lärares undervisningstid, och lön började sättas individuellt och differentierat.
Sambandet mellan individuell lön och ökad arbetsbelastning
Innan vi förklarar mer om vad uppgörelsen gick ut på behöver kommunernas syn på reglering av arbetsvillkor beskrivas. Nästan omedelbart efter att kommunerna fått det fulla huvudmannaansvaret för skolan inleddes ett påverkansarbete för att få bort regleringarna av undervisningstid och lön i lärarnas kollektivavtal. Man gjorde även klart att det fanns ett samband mellan lärares arbetsvillkor och skolans kostnad. 1993 skriver Kommunförbundet i skriften Ska avtalen styra 90-talets skola – Ett diskussionsmaterial om lärare, löner och arbets- tider:
”Kommunernas uppgift är att ge fler elever en längre och kvalitativt bättre utbildning till en lägre kostnad. Det förutsätter en utveckling av lärarnas yrkesroll och skolans arbetsorganisation: Professionalism och produktivitet är två nyckelord i detta sammanhang. Lärarnas nuvarande löne- och arbetstidssystem utgör dock ett stort hinder för en sådan utveckling.”
Två år senare lyckades Kommunförbundet tvinga fram ett kollektivavtal – och en större överenskommelse om lön, arbetstid och pedagogiska metoder – där den reglerade undervisningsskyldigheten försvann och individuell lön infördes. Som plåster på såren fick lärarna löfte om 10 % högre löneökning än vad andra yrkesgrupper skulle få. Men skolornas budgetar ökades inte. Kommunförbundet förklarar skälen till det i ett cirkulär som skickades ut till kommunerna 1995:
”Avtalets extra 10 % ska betala sig självt. Just därför att avtalet öppnar vägen för en mer effektiv användning av skolans resurser var det motiverat att gå med på en markant högre löneökning för lärare än för andra grupper.”
Mer pengar i lön, men inte mer pengar i rektorernas budgetar. Istället skulle löneökningarna finansieras genom den effektivisering som förväntades uppstå när regleringen av undervisningstid försvann (läs: lärares undervisningstid skulle öka).
Sambandet mellan individuell lön och förändrad syn på lärares och elevers ansvar
Ett krav från Kommunförbundet var att den helt ofinansierade extra löneökningen på 10 % inte skulle gå till alla lärare utan till ”de lärare som särskilt bidragit till skolans utveckling och förnyelse”. Kommunförbundet hänvisar i cirkuläret till den skolutvecklingsöverenskommelse som gjorts mellan parterna som var en del av det nya kollektivavtalet.
Bilden nedan är en skärmdump på på den del av skolutvecklingsöverenskommelsen som berör synen på lärare och elevers ansvar i undervisningssituationen. Eleven förväntas göra mer arbete när nu traditionell förmedlingspedagogik skulle ersättas av ett nytt arbetssätt där ”eleven tar ett mer självständigt ansvar för sitt eget lärande” där ”att planera, sätta upp mål och utvärdera blir en stor och viktig del av undervisningen när eleven ska lära sig lära och själv kontrollera att man lärt sig”.
En sammanfattning av överenskommelsen
Kommunerna hade bestämt sig för att skolan behövde bli billigare. Eftersom lärares löner är skolans största kostnad behövdes en ny pedagogik där eleverna tar ett större ansvar för inlärningen och lärare kan undervisa fler elevgrupper. Ökad undervisningstid möjliggjordes genom att den reglerade undervisningstiden togs bort ur kollektivavtalet.
Kommunerna köpte lärarnas stöd för de här förändringarna genom att erbjuda 10 % extra löneökning. De högre lönerna betalades dock av lärarnas själva genom ökad arbetsbelastning. Individuell lön infördes för att locka lärare att gå i bräschen för den nya – billigare – synen på pedagogik och för den nya ansvarsfördelningen mellan lärare och elever.
Hur har det gått?
Skolverket varnade redan 2000 att ”mer
elevaktiva arbetssätt ställer ökade krav på eleverna” och att ”många lärare
uttrycker en oro för att de svagaste eleverna har mest att förlora på denna
förändring”. Skolverket menade att lärare upplever att de svagare eleverna inte ”klarar av det ökade ansvaret och det självständiga arbetssättet utan extra stöd och handledning.” 24 år senare kan vi konstatera att det här inte blivit bättre med tiden, utan snarare värre. Likvärdigheten i det svenska skolsystemet har försämrats drastiskt sedan nittiotalet och det är de svagaste eleverna som drabbats värst.
Enligt en undersökning gjord av Lärarnas Riksförbund 2019 har lärares undervisningstid har ökat med ca 10 % sedan år 2000. Under samma period har den arbetsrelaterade psykiska ohälsan hos lärare exploderat. Det har helt enkelt blivit farligt att vara lärare.
Avtalsförhandlingarna
När det gäller lön har de senaste kollektivavtalsförhandlingarna mellan SKR och lärarfacken handlat mycket om huruvida det är bäst för parterna med en fastställd nivå på löneökningar i avtal eller inte. Inför årets förhandlingar har Sveriges Lärarstudenter gått ut med förslag på att ”införa en lönetrappa som är rättvis, skälig och grundad i erfarenhet”.
Blivande lärare vill alltså inte ha en arbetsmarknad där lönen sätts individuellt. Något sådant krav har inte framförts av Sveriges Lärares avtalsdelegation. Lärarstudenternas förslag visar dock antydan till en förändring i synen på individuell och differentierad lön. Från tankesmedjan Balans håll tycker vi att det är på tiden att någon utmanar den tro på individuell lön som ett naturtillstånd som verkar finnas i Sverige.
Sveriges lärarkår har allt för länge uppmuntrats till att slåss om några hundringar extra från otillräckliga lönepotter som ofta inte ens kompenserats fullt ut i budget. Det här är en kamp mellan individer som har gjort det svårt för fackförbunden att ställa kollektiva krav på förändringar.
Läs gärna om det finska lönesystemet, där undervisningstiden är reglerad och extra arbetsuppgifter som till exempel klassföreståndarskap och fler undervisningsgrupper därför genererar mer pengar i lön (OBS en timme = 45 minuter undervisning).
– – – – – – – – – – – – – – –
Vill du bli tipsad om när en ny granskning publicerats här på Balans hemsida? Prenumerera på våra inlägg genom att fylla i din mailadress längst ner till höger på den här sidan.