“Grundbeloppet ska avse ersättning för undervisning, lärverktyg, elevhälsa, måltider, administration, mervärdesskatt, och lokalkostnader. Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna grundskolan.”
Det har skrivits texter om skolan med mer insäljande inledningar än ett citat från skollagen, men raderna du just läst är centrala för de aktörer som verkar på den svenska skolmarknaden. Fristående skolor har rätt att få ett grundbelopp för varje elev som är lika stort som kommunens genomsnittliga kostnad för sina elever. Kommunen kan inte bestämma hur många friskolor det ska finnas i kommunen men är skyldig att betala grundbelopp efter den egna genomsnittskostnaden.
Friskolor och kommunala skolor har samma uppdrag att ge alla elever stöttning att nå så långt som möjligt och vägen dit kostar förstås pengar för både friskolor och kommunala skolor. Därför känns det vid första tanken rimligt att kommunens kostnader för att utbilda sina elever får utgöra beräkningsunderlag för hur mycket pengar friskolor behöver för att utbilda sina elever.
Skattebetalarna står för notan och en sund utgångspunkt är att skattepengar ska användas med största nytta för medborgarna. Det resonemanget leder fram till frågan: Hur mycket skola får skattebetalarna för grundpengen när den går till aktiebolagsdrivna skolor?
Jag ska använda ett konkret exempel för att besvara den frågan. Skolkoncernen Watma ägs av Anders Hultin, hög moderat tjänsteman under regeringen Bildt och en av friskolereformens arkitekter. Hultin var VD för skolkoncernen JB-Education när den gick i konkurs. Han köpte några av de JB-skolor som trots allt gick bra ekonomiskt och döpte om dem till Fria Läroverken. Senare har Nordic International School (fortsättningsvis Nordic) – som likt Internationella Engelska Skolan driver grundskolor med undervisning på engelska – startats och de två skolbolagen är nu dotterbolag i Watmakoncernen.
Hur mycket skola skattebetalarna får för pengarna i de kommuner där Watma bedriver verksamhet går bara delvis att besvara eftersom en del information om friskolors kostnadsområden inte finns tillgängliga i offentlig statistik. En skolas största kostnad är dock löner till personal och sådan statistik finns på Skolverkets hemsida.
Nordics genomsnittliga lärartäthet är 16,2 elever per lärare medan rikssnittet för kommunala skolor är 12,0 elever per lärare. Lärartäthet skiljer sig dock en del åt mellan olika kommuner så jämförelsen bör göras mellan Nordics skolor och de aktuella kommunerna där skolorna finns. En sådan jämförelse visar på ännu större skillnader i lärartäthet mellan genomsnittet i Nordics skolor och de aktuella kommunernas genomsnitt.
Samma skillnad finns i samtliga variabler som mäter personalkostnad. Nordics skolor har lägre andel lärare som är utbildade i specialpedagogik, fler elever per studie- och yrkesvägledare och lägre andel tillsvidareanställda lärare. Nordic har även en betydligt lägre andel lärare med svensk högskoleexamen. En delförklaring till lägre behörighet är att Nordic har undantag från behörighetsreglerna och kan anställa engelskspråkiga lärare med utländsk lärarexamen. Granskningar av Internationella Engelska Skolans utländska lärare indikerar dock att utländska lärare har lägre lön än svenska lärare.
Fria Läroverkens fyra gymnasieskolor uppvisar samma mönster, men det är svårare att göra rättvisa jämförelser mellan gymnasiehuvudmän eftersom statistiken inte tar hänsyn till att olika skolor har olika gymnasieprogram och att olika gymnasieprogram har olika lärartäthet i de kommunala skolorna.
Enskilda friskolors storlek på skolfastigheter och skolgårdar är sekretessbelagt material så det går inte att göra jämförelser mellan Watmas skolors skolgårdar och det kommunala genomsnittet. Detsamma gäller statistik över friskolors kostnader för skolbibliotek, lärverktyg, elevhälsa och måltider. Det går dock att dra den generella slutsatsen att friskolor har sämre tillgång/lägre kostnader än kommunerna på några av de här områdena.
I en statlig utredning om elevhälsa konstateras att friskolor har fler elever per speciallärare och specialpedagog samt att friskolor har fler elever per skolsköterska och skolpsykolog, men färre elever per skolkurator. Kostnaden för elevhälsan är således lägre i fristående skolor än i kommunala skolor. I en annan statlig utredning om skolbibliotek hänvisar utredaren till en undersökning av Lärarnas Riksförbund som visar att lärarna på kommunala gymnasieskolor har betydligt bättre tillgång till ett skolbibliotek på plats än lärarna på fristående gymnasieskolor. Enligt en rapport från SCB har fristående skolor i genomsnitt 18 kvadratmeter mindre skolgård per elev än kommunala skolor.
Sammanfattningsvis är det ställt bortom allt rimligt tvivel att när skattebetalarna finansierar Watmas skolor enligt skollagens bestämmelser om samma grundpeng så får de mindre skola för pengarna. Watma får ersättning för något som de inte levererar. Skillnaden mellan ersättning och leverans skapar företagets vinst som kan användas till utdelning, till att starta upp nya skolor eller till framtida verksamhet.
Fria Läroverken AB gjorde 2021 ett positivt resultat på ca 17 miljoner, en bruttovinstmarginal 9,26 %. Nordic International School gjorde ett positivt resultat på ca 13,5 miljoner, en bruttovinstmarginal på 8,58 %. Undersöker man årsredovisningarna noggrant finner man dock att vinsterna inte stannat i de här två dotterbolagen utan skickats upp till moderbolaget Watma Education AB och därifrån har de sedan skickats ner till dotterbolag som bedriver turismnäring och skolor i Pakistan, men som gjorde en förlust under året. En del av vinsten från skolbolagen har blivit till utdelning för ägaren Anders Hultin (4,2 miljoner).
Att väljarna inte tycker om det här sättet att organisera och finansiera skolor blev uppenbart i SVT:s valundersökning “Valu”. Ett av de påståenden som de deltagande väljarna fick ta ställning till var “Vinstutdelning ska inte tillåtas inom skattefinansierad vård, skola och omsorg”. Diagrammet nedan visar hur olika partiers väljare ställer sig till förslaget. 3 betyder att man ställer sig neutralt, 5 att man tycker att förslaget är mycket dåligt och 1 att det är mycket bra. Inget av riksdagspartiernas väljare befinner sig på den övre halvan av diagrammet. Alla partiers väljare är i någon grad positiva till att inte tillåta vinster i välfärden. 
De senaste årens kraftiga expansion av koncerndrivna friskolor har fått även borgerliga kommunpolitiker att ifrågasätta den lagstiftning som innebär att det är Skolinspektionen som tar beslut om friskolor ska få starta, inte kommunerna. Skolinspektionen gör en bedömning om nyetableringar påverkar kommunens förutsättningar att driva skola för sina elever och kan avslå ansökan med hänvisning till “påtagliga negativa följder” för kommunens skolor. Men Skolinspektionen reglemente säger att de ska se minst fem år fram i tiden när de avgör om en etablering ger påtagligt negativa följder för kommunens barn. Fem år är hälften av ett barns grundskoletid. För ansökningsperioden 2022-2023 avslog inte Skolinspektionen en enda ansökan om att starta fristående grundskola med hänvisning till påtagliga negativa följder för kommunen.
Nordic International School har ansökt om att få starta upp nya skolor i bland annat Uddevalla och Sollentuna. I båda kommunerna har dock den moderatstyrda kommunledningen uttalat starkt motstånd mot en etablering eftersom etableringarna kommer att påverka kommunens elever negativt. I Uddevalla har man gjort en kommunal omorganisation som skulle påverkas mycket om Nordic startar. Kommunalrådet (M) säger till tidningen Bohuslänningen att ”skulle vi i det här läget välkomna en friskola med öppna armar har allt förbättringsarbete varit i onödan.” Skolinspektionen gick dock på Watmas linje och godkände ansökningarna, trots att kommunerna överklagade beslutet.
Resursfördelningssystemet ger Watma och deras skolor Nordic International School och Fria Läroverken ersättning för kostnader som skolorna inte har. Den vinst som Watma gör används till andra verksamheter än skola och till utdelning till ägaren. En stor majoritet av landets väljare är emot det här systemet och kommunpolitiker från ägarens egna partie är emot att Watmas skolor ska få etablera sig i deras kommuner.
Vinstskolelobbyismen
Det känns vid det här laget rimligt att ställa sig frågan varför inte rikspolitiker gör något åt saken. Jag tror att svaret i alla fall delvis är att de som äger koncernskolorna i många fall har varit engagerade i politiken och har ett kontaktnät att använda för politisk påverkan, samt att skolkoncernerna har stora resurser att använda till lobbyism. Hela deras existens bygger på att nuvarande styrning inte ändras vilket såklart gör det värt att lägga pengar på opinionsarbete.
Aktiebolag brukar i sin årsredovisning beskriva vilka risker som finns med verksamheten och som kan påverka vinstmöjligheterna under kommande budgetår. Enligt Watmas årsredovisning för 2020/21 är marknadsrisken i första hand sänkt skolpeng för friskolor, en risk som Watma hanterar genom aktivt medlemskap i Friskolornas Riksförbund och en hög politisk kompetens i styrelsen.
Med facit i hand vet vi att förslaget om sänkt skolpeng röstades ner av riksdagen, strax innan de gick på sommarledighet. Marknadsrisken slog inte in, iaf inte den här gången. Det aktiva medlemskapet i Friskolornas Riksförbund och den höga politiska kompetensen i styrelsen gav lyckosamt resultat för Watmas ägare Anders Hultin. Men vad är det för politisk kompetens som texten i årsredovisningen hänvisar till?
Nu blir det mycket information på kort tid men för att förstå hur politisk kompetens i styrelsen möjligen lett till minskad marknadsrisk måste ett antal personrelationer beskrivas.
Ägaren Anders Hultin är styrelsens ordförande och företagets VD. Som en av upphovsmännen till friskolereformen är han utan tvekan en person med politisk kompetens. Men han är inte ensam om att inneha sådan i Watmas styrelse. Där sitter även Göran Thorstensson. Göran Thorstensson är anställd som lobbyist/PA-konsult på Nordic Public Affairs. Han har tidigare varit rådgivare åt Carl Bildt, arbetat på Peje Emilssons Kreab (Emilsson brukar skicka SMS till Ulf Kristersson när han sagt något bra) och drivit egen PA-firma ihop med Birgitta Ed. Birgitta Ed sitter i styrelsen för bland annat Europaskolan i Strängnäs och är gift med Ulf Kristersson, Moderaternas partiledare. Thorstensson, Ed och Kristersson äger ett sommarhus tillsammans.
Om man vill använda sin politiska kompetens för att motarbeta lägre skolpeng för friskolor är det här nog en ganska bra start. Men Thorstensson har ytterligare en ingång att använda sig av i sitt påverkansarbetet. Han sitter även i styrelsen för bolagen Second Opinion Nyheter AB och Svensk mediegranskning AB. De här två bolagen ägs av Mats Olin och själva verksamheten drivs i namnet Näringslivets Mediainstitut (NMI). Mats Olin sitter i sin tur i styrelsen för Göran Thorstenssons PA-bolag GTH rådgivning AB.
NMI knoppades 2021 av från Stiftelsen Svenskt Näringsliv, som bland annat driver tankesmedjan Timbro. Syftet med NMI är att granska medier ur ett näringslivsperspektiv. De har bland annat granskat hur journalister hanterar vinstdrivande friskolor och skrivit en rapport om friskoleforskning i media, finansierad av Friskolornas Riksförbund. I juni 2022 skrev Mats Olin en gästledare i Svenska Dagbladet där han kritiserade public service granskningar av bland annat friskolor.
Stiftelsen Svenska Dagbladet sålde för något år sedan av sin aktiepost i tidningen och har ingen kontroll över tidningens ledarredaktion, men stiftelsen har fortfarande kvar viss verksamhet som drivs med syfte att verka för marknadsekonomi och ett fritt näringsliv. Ordförande i stiftelsen är Odd Eiken – en annan av friskolereformens kreatörer. Eikens relation till Kunskapsskolans Peje Emilsson beskrivs av en journalist på tidningen Fokus som “far och son”. I Svenska Dagbladets stiftelses styrelse sitter även Birgitta Ed, Ulf Kristerssons fru.
Om någon människa i Sverige har de kontakter som krävs för att påverka politiken så är det Göran Thorstensson. Och han har gjort det förut. I en artikel om Birgitta Ed i tidningen Fokus beskrivs Torstenssons arbete med att lobba mot flygskatt så här:
”SAS slog larm till Göran Thorstenson, som hade varit inhyrd på SAS som informationschef. Han mobiliserade flygbranschen och regionala makthavare, med Malmös Ilmar Reepalu i spetsen, och skapade sådant opinionstryck i medierna att frågan sköts på framtiden. Själv syntes han inte.”
Artikeln avslutas i skämtsam ton med att nämna ett antal personer som påstås vara en del av “Birgitta Eds stora pr-koalition”. En av dem är den här textens huvudperson Anders Hultin, Watmas ägare och VD.
Efter att Hultin tagit fram regelverket för friskolereformen startade han Friskolornas Riksförbund. I Watmas årsredovisning stod ju att det aktiva medlemskapet i Friskolornas Riksförbund är ett medel för att hantera risken med minskad skolpeng för friskolor, och även Friskolornas Riksförbund använder metoden lobbying. I ett protokoll till medlemsmöte våren 2022 skriver man:
”Förbundet jobbar för fullt med lobbying. Det viktigaste är att se till att de förslag som slår hårt mot friskolebranschen inte går igenom i riksdagen. Det handlar om beslut som kommer att fattas innan sommaruppehållet, innan juni.”
Juni kom. Förslaget om att minska friskolors skolpeng – något som partier från båda blocken sympatiserade med, om än enligt lite olika metod – lyftes i riksdagen men röstades ner. Det går såklart inte att veta hur mycket av det som beror på lobbying men det är inte jag som påstår att lobbying – och användande av politisk kompetens i styrelser – har varit en metod som använts. De som påstår det är Watma och Friskolornas Riksförbunds själva.
Men Watma är inte den enda skolkoncernen med före detta politiskt aktiva som ägare eller grundare. Viljaskolan i Göteborgs ägs av två före detta socialdemokratiska politiker. Börsnoterade Aprendere skolors ena huvudägare är en fortfarande aktiv politiker för Liberalerna. Också börsnoterade Tellusgruppens huvudägare är en före detta Folkpartistisk riksdagsman. Cedergrenska – även de börsnoterade – grundades när tre skolor med koppling till Moderatpolitiker slogs ihop. Raoul Wallenbergskolan ägs av en före detta Kristdemokratisk politiker och hög tjänsteman (källa: De expansiva 2021).
Jag avslutar den här texten med ett citat ur Barbara Bergströms bok Tough love där hon förklarar varför Per Egon Johansson – som sedan kom att starta Raoul Wallenbergskolan – var perfekt för att hjälpa Internationella Engelska Skolan att växa: Per Egon hade “behållit sina politiska tentakler, både nationellt och kommunalt”.
Tentakler är inte det ord jag hade valt – det får stå för Barbara – kontakter är ett mindre laddat ord. Det är bland annat de politiska kontakterna som gör att skolkoncernerna kan expandera i snabb takt och det är bland annat de politiska kontakterna som gör att rikspolitiker inte följer folkviljan och sätter stopp för det svenska marknadsexperimentet i skolan.
Jag är övertygad om att en mycket stor majoritet av alla svenskar skulle vara för att ändra resursfördelningen till friskolor så att de får betalt för det de erbjuder eleverna, inte mer. Ideella friskolor som har högre lärartäthet än kommunala skolor skulle inte drabbas alls medan aktiebolagsdrivna skolor skulle få betalt för de kostnader de har. Har de samma lärartäthet, tillgång till skolbibliotek, elevhälsa, skolgård och samma lärarbehörighet som kommunen så får de samma skolpeng, men har de sämre får de mindre.
Marcus