I somras släppte vi boken ”De lönsamma” som berättar om att landets största grundskolekoncern Internationella Engelska Skolans (IES) framgång har ett högt pris för den kommunala skolans elever. IES expansion bygger på att friskolor får för hög skolpeng, att den engelska profilen leder till en lägre andel resurskrävande elever än kommunens skolor, att kommunpolitiker ger IES hyressubventioner när de etablerar sig och att vinsten ökar ju mer IES kan dränera den kommunala skolan på elever och resurser.
Redan för några år sedan spådde vi att undervisning på engelska skulle sprida sig till andra skolkoncerner eftersom det engelska språket innebär en genväg till de lönsamma eleverna. I det här blogginlägget ska vi visa att vi tyvärr fått rätt: koncernskolor med undervisning på engelska ploppar upp ur backen som kantareller efter en regnig septembernatt.
Det svenska skolpengssystemet bygger på det felaktiga antagandet att en skolas kostnad står i direkt relation till hur många elever som går på en skola. En elev in, en till skolpeng. En elev ut, en skolpeng bort. Men en skola har till största delen fasta kostnader som inte påverkas av antalet elever. Skolans lokaler står där de står och de kostar lika mycket om de är fulla som om de är halvfulla och en klass med 24 elever behöver lika många lärare som en klass med 25 elever. Det är främst antalet klasser som kostar pengar, inte antalet elever på skolan.
Konsultbolaget KPMG har räknat på effekten av att IES eventuellt ska etablera sig i Karlskrona och kommit fram till att om en elev lämnar den kommunala skolan och går till IES försvinner hela skolpengen för den kommunala skolan, men bara 10 % av kostnaden (mat, läromedel och liknande). När de kommunala skolorna får färre elever får de alltså mindre budget, men kostnaderna minskar bara med 1/10 av minskningen. Det här ekvationen går såklart inte ihop, utan leder till att kommunens skolor måste göra stora nedskärningar när skolkoncernerna etablerar sig. Nedskärningar som drabbar den kommunala skolans elever och lärare.
Motsatt effekt kan skolkoncernerna få om de elever som söker sig till dem klarar av att undervisas i större klasser och med lägre lärartäthet. För varje extra elev de kan ha i sina klasser ökar deras budget med en skolpeng, men varje extra elev kostar bara 10 % av den skolpeng eleven får med sig. Skolpengen för en elev är i snitt ca 100 000 kronor. Om en koncernskola kan ha fem elever fler i sina klasser än vad kommunen har i genomsnitt innebär det en ökad vinst med 450 000 kronor (5 * 90 000) per klass.
Men det här resonemanget bygger förstås på att koncernskolorna får elever som klarar av större klasser och lägre lärartäthet än kommunens elever. Eftersom det inte är tillåtet för en skola att välja sina elever, blir det viktigt för koncernskolorna att påverka vilka elever det är som väljer deras skolor. Inget sätt att locka rätt elever – de lönsamma – är så effektivt som att ha halva undervisningen på engelska.
Internationella Engelska Skolan
Som företag är IES en enorm framgångssaga. Berättelsen om koncernen startar ofta med påståendet att det började med att en kommunal skola i kris togs över av Barbara Bergström och att hennes pedagogiska metoder var så effektiva att resultaten vände. Skola efter skola har sedan startats upp och visat på samma goda resultat. Koncernen är nu uppköpt av en utländsk fond som har planer på att starta många fler skolor än de 40-tal man redan äger och det tiotal nya som är på gång att startas under de kommande åren.
Men om man tittar lite djupare i Skolverkets statistik träder en annan bild fram, både av den där första skolan och av alla andra IES-skolor. Elevunderlaget på den skola IES tog över förändrades nämligen ganska omgående. Föräldrarnas genomsnittliga utbildningsnivå steg för varje nytt läsår och med det steg även resultaten.
Det här är ett mycket grundläggande samband i skolans värld som de som jobbar i verksamheten ser som självklart, men som många som saknar egna erfarenheter av att jobba som lärare eller rektor inte känner till. Föräldrar till elever på IES exempel. Det är lätt att tro att bättre resultat beror på bättre undervisning, men förbättringar beror ofta främst på att elevunderlaget förändrats. Att ha undervisning till hälften på engelska är utmanande för elever som inte har engelska som modersmål. Det tycks vara så att det engelska språket lockar elever till föräldrar med hög utbildningsnivå i större utsträckning än vad den lockar elever till föräldrar med låg utbildningsnivå.
En annan variabel som påverkar elevers resultat är andelen nyinvandrade elever. Nyinvandrad anses man vara om man kommit till Sverige de senaste fyra åren. Elever som invandrar till Sverige kommer ofta från länder där skolan inte varit bra och deras förkunskaper är ofta lägre än jämnåriga svenska elevers. Det gäller i synnerhet kunskaper i det engelska språket. Av förklarliga skäl är det här en grupp elever som behöver mycket stöd, små klasser och hög lärartäthet. Den här gruppen elever kommer sannolikt inte att söka sig till en skola där undervisningen bedrivs till hälften på engelska.
Skolverkets statistik talar sitt tydliga språk. 2019 hade IES 29 skolor där det gick niondeklassare (Skolverket uppdaterar inte statistiken eftersom det numer anses som en affärshemlighet). Ingen av de skolorna hade föräldrar med lägre utbildningsnivå än rikets genomsnitt eller högre andel nyinvandrade elever än rikets genomsnitt. Som en konsekvens av det här kan IES skolor ha en mycket lägre lärartäthet än rikets genomsnitt, vilket också syns i Skolverkets statistik. Genomsnittet i riket är 12,2 elever per lärare. IES skolor har i genomsnitt 15,1 elever per lärare.
IES väljer inte lönsamma elever, lönsamma elever väljer IES. Det här är det inte bara tankesmedjan Balans som förstått. Budskapet har gått fram till andra skolkoncerner som etablerar sig runt om i landet med skolor som på olika sätt riktar sig till elever och föräldrar som kan klara av att ha stora delar av undervisningen på engelska. Inte för att engelska är ett bättre språk att lära sig saker på, utan för att undervisning på engelska lockar rätt elever – de lönsamma. Skolkoncernerna drivs som aktiebolag. Ett aktiebolags syfte är att maximera sin vinst. Det är således bara naturligt att fler koncerner försöker att kopiera IES genväg till de lönsamma eleverna.
Nordic International School
2013 gick koncernen JB Education (tidigare John Bauer) i konkurs och dåvarande VD Anders Hultin fick en del kritik för att han skålade i dyrt vin när konkursen offentliggjordes. Hultin köpte själv några av de JB-skolor som trots allt gick med vinst och använde dem till att bygga en ny skolkoncern, Watma Education. Watma Education driver verksamhet under varumärkena Kunskapscompaniet, Fria läroverken, Gymnasieskolor i syd och Nordic International School.
Nordic International School är en skola med engelsk profilering som idag driver fem grundskolor runt om i landet. Tillväxtplanerna är dock stora. De utökar verksamheten på flera av sina existerande skolor, de planerar att starta upp tre nya grundskolor i augusti i år och de har ansökt hos Skolinspektionen om tillstånd att starta fem nya skolor till.
Futuraskolan
Futuraskolan ägs av investmentbolaget Tisenhultgruppen som utöver Futuraskolan bland annat äger företag som är verksamma inom klädtillverkning, bostadsuthyrning, maskinuthyrning, hästuppfödning och skogsindustrin. Koncernen driver 14 förskolor och skolor som i olika grad har en engelsk profilering. Antingen i en mildare form med ”internationellt fokus” (undervisning på svenska men med engelsk profilering), som tvåspråkig (undervisning på svenska och engelska) eller som internationell skola (undervisning helt på engelska). Även Futuraskolan vill växa då Skolinspektionen har fått in ansökan om att starta upp två nya internationella skolor i Stockholmsområdet.
Dibber
Dibber är en norskägd mångmiljardkoncern som äger 65 svenska förskolor och 14 svenska skolor. I höstas fick Dibber en del negativ medial uppmärksamhet eftersom företaget köpt upp en fristående skola och under sommarlovet gjort om den till en skola med engelsk profil och anställt lärare som bara kunde prata engelska. Det här är en medveten strategi. Dibber har som mål att gå över till att delvis ha undervisning på engelska i flera av sina skolor. Skolinspektionen har t ex fått in ansökan om att Dibbers skola i Helsingborg ska gå över till att ha delar av undervisningen på engelska och man har ansökt om att få starta upp ett antal IB-skolor (International Baccalaureate) som följer en egen internationell läroplan.
British International School/American International School
Den här koncernen är en lite udda fågel i skolsverige, för den finns egentligen inte än. Eller det finns en mängd företag i en koncern ägd av en person boende i Gislaved, men det finns ingen verksamhet. Trots att hemsidan är ambitiös och att man påstår sig ha väldigt duktiga lärare och fina lokaler anpassade för undervisning, driver bolaget inte en enda skola idag. Det senaste året har dock Skolinspektionen bombarderats av ansökningar från företaget att starta internationella skolor med undervisningen helt på engelska och som följer antingen engelsk eller amerikansk läroplan. Hittills har företaget fått godkänt på en av sina ansökningar att starta skola. Planen är att British International School Uppsala ska starta i augusti.
Internationella skolor har, till skillnad från skolor som följer svensk läroplan, rätt att ta ut elevavgifter och det tänker den här koncernen göra. Läser man ansökningshandlingar till Skolinspektionen ser man att de tänker ta ut mer i avgift än vad t ex den offentligt drivna internationella skolan i Göteborg tar ut. Målgruppen är troligen elever som bor i Sverige under en begränsad period, men rättsläget är lite oklart. En formulering i förordningen om internationella skolor är intressant. Man får ta ut avgifter under förutsättning ”att utbildningen i första hand riktar sig till elever som är bosatta i Sverige för en begränsad tid.”
Innebär det att man även kan ta in svenska elever på skolan och att det går att kräva avgifter från deras föräldrar? Det återstår att se. Företaget utan skolor idag har i alla fall mycket höga ambitioner och de har ansökt om att få starta skolor i ett tjugotal kommuner. Hur det blir med de etableringarna avgörs nog mycket av ifall Uppsalaförsöket blir lyckat.
Atvexa
Få i skolvärlden känner till den börsnoterade förskole- och skolkoncernen Atvexa, trots att de verksamheter koncernen äger omsatte 1,8 miljarder förra året. Affärsmodellen är lika enkel som genial: Atvexa äger förskolor och skolor som gör vinst. Vinsten investeras i att köpa fler förskolor och skolor. De nya förskolorna och skolorna bidrar till ökad vinst. Den ökade vinsten investeras i att köpa fler förskolor och skolor. Och så gör Atvexa det namnet antyder: växer.
Och de växer så att det knakar. Målsättningen att växa med 15 % har nåtts med råge varje och och inget tyder på att tillväxten ska avstanna (bild från merinfo.se nedan). Den orättvist höga skolpengen till friskolor skapar goda möjligheter att växa genom att återinvestera vinster i nya bolag och det finns många små aktiebolagsdrivna förskolor och skolor att köpa upp. Köpa upp, men inte driva! Detta är det geniala med konceptet. Atvexa är inte huvudman för sina skolor. De äger dem bara och låter de gamla aktiebolagen bli dotterbolag i koncernen. Tidigare ledning kan stanna kvar och fortsätta att driva den verksamhet de sålt till Atvexa. Det gör att moderbolaget inte måste ha en stor organisation som ansvarar för huvudmannaskapet, utan kan fokusera på att växa.
Skolor och förskolor med engelsk profil och undervisning på engelska har varit självklara måltavlor för Atvexas expansion. Engelska skolor och förskolor i Sverige AB är ett dotterbolag som driver fyra förskolor med engelsk profil och tre skolor med undervisning på engelska. Ängdala skolor AB har engelsk profil och på Lingua montessoriskolor och förskolor går engelskan ”som en röd tråd genom hela verksamheten, från förskolan till skolan”.
Tellusgruppen
Tellusgruppen är en skol- och förskolekoncern som expanderar kraftigt på förskolesidan och många av förskolorna har engelsk profil. Enligt företagets hemsida driver dotterbolaget Tellusbarn 23 förskolor varav 13 har en uttalad engelsk profil. Och det handlar inte bara om lite förstärkt träning på det engelska språket. En av förskolorna beskriver profilen så här: ”engelsktalande pedagoger som till stor del pratar engelska med barnen, i både undervisnings- och omsorgssituationer”.
Tellusgruppens VD skrev i höstas en debattartikel om marknadsskolan och om hur aktiebolagsdrivna skolor bidrar till att minska segregationen. Som exempel tog han de egna verksamheterna som enligt egen utsago finns i utsatta områden. I en replik förklarade vi att det där var bland det konstigaste vi läst eftersom Tellusgruppens skolor är extremt segregerade och att det bara är att titta i Skolverkets statistik för att se vem som talar sanning.
Vi sammanfattar
Internationella Engelska Skolan var första koncern ut på den svenska skolmarknaden för undervisning på engelska, men nu har de fått konkurrens. Undervisning på engelska attraherar helt rätt målgrupp för aktiebolag som vill maximera sin lönsamhet. Har man det tufft i skolan söker man sig inte till en skola som även innebär den extra svårigheten att lära sig saker på ett främmande språk. Med ett mindre resurskrävande elevunderlag kan koncernerna ha större klasser, sämre lärartäthet och en mindre omfattande elevhälsa.
Skolor som liksom IES har halva undervisningen på engelska får även tillsvidareanställa lärare utan svensk lärarlegitimation, vilket pressar ner lönekostnaderna. Lärare som rekryteras från engelskspråkiga länder och kommer till Sverige på ett äventyr i några år ställer helt enkelt lägre krav på lön. De kan ju inte heller hota sin arbetsgivare med att ta jobb på en annan skola om de inte får igenom eventuella krav. Skolor som undervisar på svenska har inte något undantag från behörighetsförordningen och får inte tillsvidareanställa lärare utan svensk lärarlegitimation. Och varför skulle de. Deras lärare undervisar ju på svenska.
När elever lämnar den kommunala skolan för att gå på en koncernskola försvinner den kommunala skolans skolpeng, men det mesta av kostnaden finns kvar. Eftersom de elever som byter till skolor med engelsk profil ofta är mindre resurskrävande får de kommunala skolorna ett allt mer resurskrävande elevunderlag, men de får mindre resurser att lägga på att stötta eleverna. Resurserna har ju flyttats till skolor som undervisar mindre resurskrävande elever på engelska.
Mycket pekar på att det inte ens är bra för eleverna att ha undervisning på engelska. Undervisning på engelska ger något bättre engelskkunskaper men sämre svenskkunskaper och språkforskare ser risker att det här kommer att påverka elevernas akademiska karriär negativt.
Elever i kommunala skolor får alltså sämre undervisning eftersom deras skolor måste skära ner. Lärare i kommunala skolor får ökad arbetsbelastning eftersom deras skolors resurser minskar men uppdraget förblir lika stort. Elever i skolor med undervisning på engelska lär sig mindre. Det finns bara en vinnare i det här spelet: skolkoncernernas aktieägare.
Utbildningsminister Anna Ekström uttalade sig i höstas i tidningen Skolvärlden om ökningen av skolor med undervisning på engelska. ”Skulle det vara så att detta ökar så mycket att vi behöver dra i någon slags nödbroms kommer vi att göra det. Jag vill markera att någonstans går en gräns.” Vårt budskap till utbildningsministern är att gränsen är nådd, sedan länge. Om inget görs kommer de koncerner som idag bedriver undervisning på engelska starta fler och fler skolor och nya koncerner kommer att dyka upp. Orsaken är inte att det är bra med undervisning på engelska utan dels att aktiebolagen dras till vinsterna och att dels att föräldrar försöker att söka sig ifrån en allt mer sönderbantad kommunal skola.
Det är så en marknad fungerar och det är därför skolan inte ska vara en marknad.
Dra i nödbromsen Anna!
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Intresserad av att lära dig mer om Internationella Engelska Skolan och om marknadsskolans effekter på den svenska skolan? Beställ ”De lönsamma”!
Inte beredd att lägga 139 kronor på en bok men tillräckligt nyfiken för att läsa en gratisrapport? Klicka dig vidare till ”Risken tas av någon annan”!