För några veckor sedan skrev vi ett inlägg om individuella löner och effektiviseringskrav som ganska många läste. Vi problematiserade bland annat högre ökning av lärarlöner jämfört andra gruppers löner vilket kanske fick en och annan läsare att lyfta på ögonbrynen. Idag följer vi upp med ett konkret exempel på när högre ökning av lärares löner än vad andra gruppers löner ökar faktiskt kan slå tillbaka på lärarna själva.

Vi gör som Timbuktu och drar till Malmö. I budget för 2017 tyckte nog politikerna att de tog i när det gällde kompensation för skolnämndernas löneökningar. 2,5 % vilket är några tiondelar mer än vad det sk märket (snittökning av den konkurrensutsatta industrins löner) hamnade på i 2017 års löneavtal.

Det här är alltså så mycket nämnderna får extra för att betala högre löner. Men hur mycket ökade lönerna i verkligheten? Svaret på den frågan ges i grundskolenämndens delårsrapport för januari – april. Löneavtalet hamnade på 3,6 % och sedan har lärarbristen tryckt upp ökningen av lärares löner med o,06 % på bara ett halvår vilket ger en total ökning av lärares löner på 3,66 %.

Formeln för att räkna ut hur mycket av lärarlöneökningen skolnämnderna själva måste betala i trolig ökad arbetsbelastning är enkel. “Kompensation – faktiskt ökning”. 2,5 – 3,66 = – 1,16 %. En mycket stor majoritet av alla som jobbar på en skola är lärare. Men. Där finns även andra yrkesgrupper vars löner inte ökat riktigt lika mycket. Minusposten är troligen aningen lägre i realiteten.

Det ser inte bättre ut för de kommande året. Lärarbristen blir bara allt värre samtidigt som kostnaderna väntas öka mer än skatteintäkterna. Det kommer således att bli allt svårare att kompensera skolnämnderna för de förmodligen allt högre lönerna.

Mer att göra för de som orkar det högre tempot. Men fler i väggen eftersom tempot redan är så högt att lärare blir sjuka av den höga arbetsbelastningen. Omöjlig ekvation att lösa? Nej. Men krånglig och obekväm. Vi ser ingen annan möjlighet än att minska kraven på skolan tills det råder balans mellan krav och resurser. Det kräver dock att politiker börjar diskutera vad skolan inte längre ska göra. Med start idag!

Lästips

Vem betalar lärares löneökningar?

Sverige blir friskare! Eller?

Varför fungerar inte New Public Management – Den långa förklaringen

 

Ofinansierade lärarlöneökningar – Exempel från Malmö
Taggar:         

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *