Skiner verkligen solen alltid i Karlstad? Sommaren 2016 kunde man tippa på vilken stad som skulle få flest soltimmar och Karlstad stod i fina 20.00 i odds. Det blev dock ingen utdelning för den som satte semesterersättningen på solstaden. Storfavoriten Visby vann till 2,25 gånger pengarna. Men i år kanske…

Det här inlägget kommer inte att handla om sol. Snarare om moln. Tunga regnmoln som hänger över förskolan och skolan i Karlstad. Vi har tagit en titt på barn och ungdomsnämndens konsekvensbeskrivning av förslagen på ekonomisk tilldelning i budget 2018-2020 och det är ingen munter läsning. Som i så många andra kommuner saknas det mycket pengar. Vi ska fokusera lite extra på en intressant aspekt av riktade statsbidrag som blir väldigt tydligt i fallet Karlstad. Mer om det senare. Nu åker vi!

Kommunfullmäktige bestämmer preliminärt nämndernas för några år framåt. För utbildningsnämnden i Karlstad gäller att ramen ökas med 1 % 2018 och 2 % 2019 och 2020. Det slutgiltiga beslutet tas av kommunfullmäktige innan sommaren och nu har nämnderna i solstaden tagit fram konsekvensbeskrivningar för hur de preliminära budgetramarna skulle påverka verksamheten.

Inte bara intäkterna ökar. Kostnaderna går upp de med. Tyvärr mer än vad intäkterna ökar vilket skapar ett negativt resultat som nämnden ges i uppdrag att hantera. “Netto” i diagrammet nedan är således en beskrivning av hur mycket barn och ungdomsnämnden måste spara under de tre kommande åren ifall de föreslagna ramarna klubbas. 28,5 miljoner 2018. 8,6 miljoner till 2019. 26,7 miljoner 2020. Mycket pengar.

Barn och ungdomsnämnden lovar att effektivisera (läs spara) duktigt de kommande åren men varnar för att i en så personalintensiv verksamhet som förskola och skola blir det svårt att effektivisera (läs spara) utan att det drabbar personal.

Men kan ni inte bara göra lite färre grejer, kanske man kan fråga politikerna i Karlstad. Nej. Deras bedömning är att det inte finns möjlighet att sluta helt med vissa verksamheter för att slippa spara på alla. Eller att minska på verksamheternas omfattning. Lagar styr och kommuner kan inte medvetet lägga sig på en ambitionsnivå under lagkraven.

Hur tänker sig då barn och ungdomsnämnden spara pengar och vilka konsekvenser kommer det att få? Det är nu de riktade statsbidragen kommer in i bilden. Staten skjuter till pengar för att öka kvalitén i vissa verksamheter. Oftast kommer de pengarna med ett krav på att kommunerna inte får spara (krav som det till viss del går att ta sig runt med kreativ bokföring) i just de verksamheter de får statsbidrag för. För då försvinner bidragen. Logiskt, förstås. Men det får lite lustiga konsekvenser när kommuner beslutar sig för att skära hårt i kostnaderna för utbildning.

De villkorade statsbidrag som är aktuella för barn och ungdomsnämnden i Karlstad Karlstad är bidrag för elevhälsa, förskola, fritidshem och lågstadium. Vill nämnden ta del av bidrag för dessa verksamheter krävs att man inte samtidigt skär ner så mycket så att det syns. Eller iaf inte syns för mycket.

Det som återstår för barn och ungdomsnämnden att spara på utan konsekvens är mellanstadium, högstadium, och administration och förvaltning där kostnaden för mellanstadium och högstadium såklart är mycket större än för administration och förvaltning.

Så. Hur mycket pengar var det nu igen barn och ungdomsnämnden bedöms behöva spara på mellan- och högstadium om de preliminära ramarna för 2018 klubbas av fullmäktige? 28,5 miljoner. Ungefär 55 tjänster.

28,5 miljoner är dock “bara” vad nämnden behöver spara för att nå en budget i balans. Kostnadsutvecklingen går åt fel håll på andra områden vilket ger barn och ungdomsnämnden anledning att äska ännu mer pengar av kommunfullmäktige. Det handlar om IT, lokaler och chefers arbetsmiljö.

Skolverkets nationella IT-strategi beräknas kosta 45 miljoner extra för de tre kommande åren. Pengar som inte finns i nuvarande budget men som måste till om kommunen ska klara av att nå upp till statens krav.

Växande elevantal i förskola och skola ger upphov till kostnadsökningar på 52 miljoner för de tre kommande åren. Pengar som inte finns i nuvarande budget men som behövs om inte gruppstorlekarna ska öka.

Det finns ett akut behov av att anställa fler chefer för att minska den höga arbetsbelastningen på förskolechefer och rektorer. 13 miljoner till som inte finns i nuvarande budget men som behövs för att minska ohälsan.

Karlstads fullmäktigeledamöter har alltså nu att besluta om barn och ungdomsnämnden ska få mer pengar än planerat eller om ytterligare sparkrav ska läggas på nämnden. Sparkrav som endast kan belasta mellan- och högstadieskolorna alternativ hela verksamheten men då i praktiken bli mycket större eftersom de riktade statsbidragen riskerar att utebli. 138,5 miljoner behövs. Vi får se hur detta går.

Nu tänker ni att det väl inte kan bli värre?

Jo. Faktiskt. När den politiska majoriteten presenterade sitt budgetförslag beskrev de det så här.

Barn och ungdomsnämnden fick 90 miljoner extra. Det var det mest utmärkande för hela budgeten. Det man glömde att berätta var att en stor del av de pengarna beror på fler barn i verksamheten samt att nämndens kostnader ökar med mycket mer än 90 miljoner.

Vi kommer att följa utvecklingen i Karlstad. Inget styr balans mellan krav och resurser som ekonomi. Om skolans rörelseutrymme minskar genom att kostnadsökningar inte finansieras leder det till ökad stress för rektorer och lärare. Vi får se hur politikerna i Karlstad resonerar när det är dags att klubba budget för 2018-2020. Kanske kommer solen att titta fram igen…

Följ oss gärna på sociala medier

Facebook: http://facebook.com/tsbalans

Twitter: @tsbalans

Lästips

Effektiviseringskrav – Tillväxtens pris? Välkommen till Kungälv!

 

Avsiktsförklaringen – Ett spel för gallerierna?

Måste barnen drabbas? Ja. Även i Höganäs.

Solen har gått i moln i Karlstad
Taggar:             

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *