Vad fick ni för pengarna i januari?

Idag är det sista arbetsdagen i januari, en dag som infaller hela 36 dagar före fössta tossdan i mass. Därför blir det ingen tårta till månadens rapportmöte, bara en vanlig redogörelse av: VAD HAR TS BALANS FINANSIÄRER FÅTT FÖR PENGARNA?

I dessa kristider för sociala medier har vi gått tillbaka till att samla våra löpande kommentarer kring välfärden och dess arbetsliv på vår blogg. Under januari har vi publicerat tolv inlägg där. Häng me på en resumé:

• Ny svensk forskning: Skolans digitala system skapar merarbete och säkerhetsrisker – elevernas data hamnar i företagens händer
  Tankesmedjan Balans granskar hur AI och skolans digitalisering påverkar undervisningen, arbetsvillkoren och makten över skolan. I det här inlägget lägger vi till en viktig pusselbit: vem som kontrollerar de data som skolans digitala system samlar in. VI har läst en nyss publicerad studie som visar att skolor blivit beroende av kommersiella leverantörer och som diskuterar… Fortsätt läsa Ny svensk forskning: Skolans digitala system skapar merarbete och säkerhetsrisker – elevernas data hamnar i företagens händer
• Svensk forskning: Lärare går från lärarrummet till lobbyarbete för mer AI i skolan – LinkedIn har blivit en arena för att driva på skolans AI-användning.
  Tankesmedjan Balans har med stöd i forskning om AI börjat granska den snabbt växande industri som utvecklar och säljer digitala verktyg och AI-lösningar till skolan. När allt mer av skolans verksamhet sker i kommersiella digitala system behöver vi förstå vilka företag som står bakom dem, vilka som finansierar dem och hur deras intressen påverkar skolans… Fortsätt läsa Svensk forskning: Lärare går från lärarrummet till lobbyarbete för mer AI i skolan – LinkedIn har blivit en arena för att driva på skolans AI-användning.
• Forskningsöversikt: Riskkapitalet formar skolans digitalisering – investerare och teknikbolag påverkar vilka digitala lösningar som växer fram
  Tankesmedjan Balans har börjat granska den snabbt växande industri som utvecklar och säljer digitala verktyg och AI-lösningar till skolan. När allt fler delar av skolans verksamhet flyttas in i kommersiella digitala system blir det viktigt att förstå företagen bakom dem: vilka som äger dem, finansierar deras expansion och påverkar vilka produkter som utvecklas och säljs… Fortsätt läsa Forskningsöversikt: Riskkapitalet formar skolans digitalisering – investerare och teknikbolag påverkar vilka digitala lösningar som växer fram
• AI, data och makten över klassrummet – digital teknik förändrar kontrollen över information, yrkesutövning och beslut
  Tankesmedjan Balans har på senare tid återkommande problematiserat hur digitalisering och AI i skolan ofta presenteras som självklara effektiviseringsverktyg (se länkar i slutet av inlägget). Vårt syfte är att försöka besvara frågan vad som händer när digital teknik inte bara används som stöd för lärare utan börjar organiseras som ett alternativ till mänskligt arbete, samtidigt som skolor blir allt mer beroende av privata teknikföretag och deras plattformar. Det dyker återkommande upp rapporter från lärare och föräldrar som är missnöjda med skolors digitala lösningar. Det senaste exemplet kommer från Karlskrona, där lärare riktat kritik mot skolplattformen Haldor och beskriver systemet som bristfälligt. SVT har bland annat rapporterat att lärare upplever att lektionstid försvinner, medan företaget bakom plattformen har bemött kritiken med att problemen till stor del handlar om ”digital mognad” och att digitala omställningar kräver tålamod.  I det här inlägget i Balans fortbildningsserie ska vi (med hjälp av AI – vi ligger i… Fortsätt läsa AI, data och makten över klassrummet – digital teknik förändrar kontrollen över information, yrkesutövning och beslut
• Ny forskning: AI gör skolarbetet effektivare men lärandet sämre – Elever gör läxorna snabbare, men får sämre resultat på proven
  Generativ AI har på kort tid fått stor spridning och visat sig kunna göra många kunskapsintensiva uppgifter snabbare och effektivare. Författarna pekar samtidigt på en möjlig baksida: om AI tar över delar av det arbete genom vilket människor lär sig kan själva uppgiften lösas bättre samtidigt som lärandet försämras. Det är särskilt viktigt i skolan.… Fortsätt läsa Ny forskning: AI gör skolarbetet effektivare men lärandet sämre – Elever gör läxorna snabbare, men får sämre resultat på proven
• Billig AI, ett potentiellt hot mot läraryrket – Svensk forskning visar hur ekonomisk styrning kan driva utvecklingen mot färre lärare
  Vi har nyligen sammanfattat Näringslivets skolforums rapport Från skolpeng till lärpeng – AI, Alpha School & den amerikanska valfrihetsrevolutionen i skolan. Marcus har också skrivit en krönika i Vi Lärare om risken att AI används för att minska behovet av lärare. Utgångspunkten i båda texterna är inte att AI måste vara dåligt för skolan. Tekniken kan tvärtom användas… Fortsätt läsa Billig AI, ett potentiellt hot mot läraryrket – Svensk forskning visar hur ekonomisk styrning kan driva utvecklingen mot färre lärare
• Svensk forskning: Allvarlig utmattning kan byggas upp på bara ett år – Stressymtom tilltar under månaderna före utmattning och får långvariga konsekvenser för arbete och familj
  Arbetsrelaterad stress och utmattning har blivit ett allt större problem, men forskningen har enligt författarna haft svårt att följa hela förloppet: från de första stressymtomen, via själva utmattningen, till de långsiktiga konsekvenserna för arbete, inkomster och familj. Ett annat problem är att det är svårt att skilja effekten av stressiga arbetsmiljöer från individuella skillnader. Personer… Fortsätt läsa Svensk forskning: Allvarlig utmattning kan byggas upp på bara ett år – Stressymtom tilltar under månaderna före utmattning och får långvariga konsekvenser för arbete och familj
• Ny svensk forskning: Elevsammansättningen påverkar lärarnas hälsa – Lärare som undervisar mer utsatta elevgrupper har högre sjukfrånvaro
  Tankesmedjan Balans har under lång tid uppmärksammat de höga sjuktalen i skolan och förskolan, framför allt den stressrelaterade psykiska ohälsan. Vi har främst kopplat utvecklingen till en obalans mellan krav och resurser: högre krav, hög arbetsbelastning och otillräcklig bemanning eller tid för att klara uppdraget. Den nya studien Classrooms as Workplaces: How Student Composition Affects… Fortsätt läsa Ny svensk forskning: Elevsammansättningen påverkar lärarnas hälsa – Lärare som undervisar mer utsatta elevgrupper har högre sjukfrånvaro
• Internationell forskning: Socioekonomiska mått räcker inte alltid för att jämföra skolor – privata skolors resultat kan överskattas
  När forskare jämför skolors resultat försöker de normalt ta hänsyn till att skolor har olika elevunderlag. Man kan till exempel kontrollera för föräldrarnas utbildningsnivå, inkomster och andra socioekonomiska faktorer. Problemet är att sådana mått inte fångar allt som kan påverka elevernas resultat. Två familjer med ungefär samma utbildningsnivå och ekonomi kan ändå skilja sig mycket… Fortsätt läsa Internationell forskning: Socioekonomiska mått räcker inte alltid för att jämföra skolor – privata skolors resultat kan överskattas
• Svenskt Näringsliv: Från skolmarknad till undervisningsmarknad – AI ska göra fler delar av undervisningen köpbara
  Rapporten Från skolpeng till lärpeng – AI, Alpha School & den amerikanska valfrihetsrevolutionen i skolan är skriven av Mathias Sundin och publicerad i september 2026 av Näringslivets skolforum, som är ett initiativ från Svenskt Näringsliv. Sundin är chefredaktör för Warp News, grundare av Warp Institute, tidigare riksdagsledamot och tidigare ledamot i regeringens AI-kommission. Han arbetar också med… Fortsätt läsa Svenskt Näringsliv: Från skolmarknad till undervisningsmarknad – AI ska göra fler delar av undervisningen köpbara
• Ny svensk forsking: Fler vinstdrivande förskolor – men konkurrensen gav inte högre löner
  När marknadsreformerna i förskolan genomfördes fanns en förväntan om att fler privata utförare skulle öka konkurrensen inte bara om barn och elever, utan också om personal. Om förskollärare och barnskötare fick fler arbetsgivare att välja mellan skulle deras förhandlingsposition stärkas och lönerna kunna pressas upp. Detta bygger på teorin om så kallad monopsonmakt. Om en… Fortsätt läsa Ny svensk forsking: Fler vinstdrivande förskolor – men konkurrensen gav inte högre löner
• Engelsk forskning: Autonomi får lärare att vilja stanna – lärares inflytande över sin arbetstid hänger samman med högre arbetstillfredsställelse
  I Sverige har debatten om lärares kollektivavtal blossat upp i samband med den nya regleringen av lärares undervisningstid och rätt till planering. En central fråga är hur stor del av arbetstiden som ska vara styrd av arbetsgivaren och hur stor del som läraren själv ska ha makt över. Det gör forskning om lärares professionella autonomi… Fortsätt läsa Engelsk forskning: Autonomi får lärare att vilja stanna – lärares inflytande över sin arbetstid hänger samman med högre arbetstillfredsställelse

Utöver de tolv blogginläggen har vi också nio omnämnanden eller texter i andra medier. Här kommer de: 

På klägget.nu, den 3 och 29 januari.

klagget.nu/2024/01/03/som…

Därför är SD-toppen så arg på Kläggets granskningSD:s gruppledare i utbildningsutskottet Patrick Reslow ägnade helgen åt att attackera oss på Twitter. Läs tråden här.https://klagget.nu/2024/01/30/darfor-ar-sd-toppen-sa-arg-pa-klaggets-granskning/

Sommarstugan är såld – istället ska statsministern varva ner på lobbyist-herrgårdStatsministerparet Ulf Kristersson och Birgitta Ed byter stuga mot lobbyistherrgård. Läs mer och prenumerera för fler kläggiga avslöjanden.https://klagget.nu/2024/01/03/sommarstugan-ar-sald-istallet-ska-statsministern-varva-ner-pa-lobbyist-herrgard/

KläggetKlägget granskar kläggethttp://xn--klgget-cua.nu

I Expressen kultur, ett replikskifte mellan Åsa och organisationsforskaren Mats Alvesson, 10 och 16 januari:

ÅSA PLESNER: Nedskärningar kommer göra våra skolor sämreMats Alvesson skrev att nedskärningar kan vara räddningen för skolan. Åsa Plesner svarar att hans resonemang inte hänger ihop och behöver redas ut.https://www.expressen.se/kultur/ide/nedskarningar-kommer-gora-vara-skolor-samre/

I tidningen Arbetet, 10 januari:

Klenell: Inte bara Little Jinder som känner sig misslyckad i selloutsverigeJohannes Klenell ser ett landskap där precis alla sålt ut, långt upp i rikspolitiken.https://arbetet.se/2024/01/10/det-ar-inte-bara-little-jinder-som-kanner-sig-misslyckad-i-selloutsverige/

I Folkbladet, 17 januari:

Fria läroverken får hård kritik: ”Glädjebetyg”Över 80 procent av eleverna på Fria läroverken fick högre kursbetyg i svenska än det resultat de fick på det nationella provet. ”Det är förmodligen ett extremt bevis på glädjebetyg”, säger Marcus Lars…https://folkbladet.se/bli-prenumerant/artikel/jv4gz77j/fb-bd-0kr-dp_week

I Sydsvenskan, också 17 januari:

OPINION: Bra med nya fräscha ögon på skolan.Men det gäller för generaldirektören att stå emot mer auktoritära metoder.https://www.sydsvenskan.se/2024-01-17/bra-med-nya-frascha-ogon-pa-skolan

I Dala-Demokraten, 24 januari:

LEDARE: Jag är trött på politiskt kändisspel  Stor uppståndelse: Kd-politikern Sara Skyttedal intervjuas i SVTs 30 minuter. Hon har ju petats från partiets EU-lista. Och alla politiska kommentatorer kastar sig över denna personfråga. Att tusental…https://www.dalademokraten.se/2024-01-24/jag-ar-trott-pa-politiskt-kandisspel

Och i Flamman, 25 januari:

Sjukvården klyvs i två delarMelinda Kandel: Kry-samhället gör 
Sverige sjukarehttps://www.flamman.se/sjukvarden-klyvs-i-tva-delar/

Marcus har föreläst på inbjudan av Östra reals gymnasielärare och av S-studenter i Uppsala.

Åsa har mest suttit med Balans bokslut.

Mer än så hann vi inte, men det kommer ju 11 månader till i år! 

Som vanligt har vi inte fått några bidrag från offentliga, privata, politiska eller fackliga organisationer. Däremot från ca 660 personer som tycker att vi ska kötta på. Vill du börja eller sluta vara månadsgivare, eller ge en spontanslant, se här: