Varför smäller det så i väggarna på fritids?

För ett tag sedan publicerade vi ett inlägg om kravstyrning i förskolan här på hemsidan som blev läst av ganska många. Förskollärare är en av de yrkeskategorier som löper högst risk att drabbas av sjukskrivning pga psykisk ohälsa. Inte förvånande då sådan ohälsa uppstår när man under för lång tid jobbat i verksamhet där det råder obalans mellan krav och resurser. När sjuktal redovisas efter yrke slår man ofta ihop förskollärare och fritidspedagoger, som i diagrammet nedan. Konstigt, kan man tycka, men jag har träffat tillräckligt många utbrända fritidspedagoger för att ha på känn att det finns vissa likheter mellan de båda yrkesgruppernas förutsättningar. Ofta beskriver fritidspedagoger samma upplevelse av ökade barngrupper och allt större krav på verksamheten. Men att resurserna bara blir mindre.

Så. Låt oss ta en titt på hur det ligger till. Är det bara vanligt lärargnäll när fritidspedagoger beklagar sig över sin arbetsbelastning eller finns det faktiskt fog för fritidspedagoger att vara lite extra trötta? Precis som det bevisligen finns för deras kamrater förskollärarna?

Krav på fritidshemmet

2010 klubbades en ny skollag. Den nya skollagen innebar att kraven på skolan höjdes. Bra, tyckte nog de flesta, då mediebilden av skolan varit mycket negativ under ett antal år. Saker och ting behövde styras upp, ansåg politiker, och ökade krav var sättet de valde. Förändringen av skollagen följdes sedan upp med ny läroplan för skolan. En snabb bild av hur kraven på fritidshemmet höjdes iom den nya skollagen ges i de allmänna råden för fritidshemmet.

De allmänna råd för fritidshemmet som skrevs till 1994 års läroplan var kortfattade och övergripande. Det fanns stora möjligheter för fritidshemmen att anpassa verksamheten till de resurser som stod till buds. Skollagen från 2010 och läroplanen från 2011 höjde kraven på skolan och på fritidshemmet. De allmänna råd som skrevs för att leva upp till den nya skollagen och läroplanen har som konsekvens av detta mångdubblats i antal tecken och skrivelser om hur fritidshemmets verksamhet bör bedrivas. När den rödgröna regeringen tillträdde ökas ambitionen ytterligare. Läroplanen för den obligatoriska skolan kompletteras med ett kapitel om fritidshemmet. Kapitlet om fritidshemmet är till strukturen mycket lik kursplanerna för skolans ämnen (som lanseras i samma läroplan). Fritidshemmet skall arbeta med ”förmågor” och behandla ett antal ”centrala innehåll”.

Några klipp ur läroplanen för fritidshem

Syftet med den nya skollagen, den nya läroplanen och slutligen att ge fritidshemmet mer utrymme i läroplanen var förstås att visa på verksamhetens betydelse för barn och elever. Kopplingen till skolan och kursplanernas struktur gjordes för att stärka fritidshemmet i relation till skolan, eftersom fritidspedagoger upplevt att fritidshemmet ofta hamnat i skymundan. Allt ovan gjordes i välmening. Det fanns inga dolda, onda, avsikter.

Men hur blev det?

Fritidshemmets förutsättningar

Nu för tiden mäter vi allt i skolan. Sveriges kommuner och landsting tävlar mot varandra med att vara billigast i ”öppna jämförelser” och både Statistiska centralbyrån och Skolverket har flera serverrum fulla med data om skolans värld. Om det är vettigt investerade resurser låter vi vara osagt för den här gången. All denna statistik ger oss dock väldigt bra underlag för att åskådliggöra den tragiska utvecklingen för fritidshemmen.

Först lite siffror i tabellform, direkt urklippt från Skolverkets databas. Sedan den nya skollagen trädde i kraft 2010 har andelen fritidspedagoger med pedagogisk högskoleutbildning minskat drastiskt. Antal elever per avdelning har ökat. Personaltätheten har försämrats. Slutligen har antalet fritidspedagoger som arbetar del av sin tid i skolans verksamhet ökat, något många fritidspedagoger tycker är dåligt för fritidshemmen.

Gestaltat i ett diagram blir den negativa utvecklingen vad gäller fritidshemmet ännu mer påtaglig. Sedan 2010 har antalet elever ökat mycket mer än antalet anställda (obs alla anställda, inte bara pedagogiskt utbildade) och antalet avdelningar. Elevgrupperna blir således större och det kompenseras inte av att fler anställs. Och färre och förre av de som anställs har relevant utbildning.

Ohälsa

Givet vad vi vet om psykisk ohälsa och stressrelaterade sjukdomar. Vilka slutsatser angående fritidspedagogers arbetsmiljö och mående kan vi dra av det som konstaterats ovan?

Jo:

• Kraven på fritidshemmet har ökat iom den politiska styrningen i skollagen från 2010 och läroplanen från 2011. Möjligheterna för fritidshemmet att leva upp till kraven har dock minskat för varje år som gått sedan dess. Glappet mellan krav och resurser ökar och glapp mellan krav och resurser är vad som skapar stressrelaterad psykisk ohälsa.

• Fritidspedagoger blir sjuka på jobbet. De går in i väggen på löpande band, men det hörs inte för det är så många barn i de för små lokalerna. Det är ingen slump att det här sker. Det beror på kravstyrning i kombination med sparande kommuner. Det sker i fritidshem. Det sker i förskola. Det sker i skolan.

• Det värsta är att det fortsätter att ske. Inget tyder på att rikspolitiker kommer att minska kraven eller att kommunpolitiker kommer att sluta spara. Det är därför Tankesmedjan Balans finns. Sprid gärna inlägget på sociala medier och tipsa gärna dina kommunpolitiker att läsa.

Följ oss gärna på sociala medier

Facebook: http://facebook.com/tsbalans

Twitter: @tsbalans

Lästips i ämnet kravstyrning

Misslyckad kravstyrning – Anledningen till förskollärares höga ohälsa

Sambandet mellan målstyrd välfärd och psykisk ohälsa

Varför blir vi sjuka av jobbet?