Tankesmedjan Balans har på senare tid återkommande problematiserat hur digitalisering och AI i skolan ofta presenteras som självklara effektiviseringsverktyg (se länkar i slutet av inlägget). Vårt syfte är att försöka besvara frågan vad som händer när digital teknik inte bara används som stöd för lärare utan börjar organiseras som ett alternativ till mänskligt arbete, samtidigt som skolor blir allt mer beroende av privata teknikföretag och deras plattformar. Det dyker återkommande upp rapporter från lärare och föräldrar som är missnöjda med skolors digitala lösningar. Det senaste exemplet kommer från Karlskrona, där lärare riktat kritik mot skolplattformen Haldor och beskriver systemet som bristfälligt. SVT har bland annat rapporterat att lärare upplever att lektionstid försvinner, medan företaget bakom plattformen har bemött kritiken med att problemen till stor del handlar om ”digital mognad” och att digitala omställningar kräver tålamod. I det här inlägget i Balans fortbildningsserie ska vi (med hjälp av AI – vi ligger i… Fortsätt läsa AI, data och makten över klassrummet – digital teknik förändrar kontrollen över information, yrkesutövning och beslut
Kategori: Forskning
Ny forskning: AI gör skolarbetet effektivare men lärandet sämre – Elever gör läxorna snabbare, men får sämre resultat på proven
Generativ AI har på kort tid fått stor spridning och visat sig kunna göra många kunskapsintensiva uppgifter snabbare och effektivare. Författarna pekar samtidigt på en möjlig baksida: om AI tar över delar av det arbete genom vilket människor lär sig kan själva uppgiften lösas bättre samtidigt som lärandet försämras. Det är särskilt viktigt i skolan.… Fortsätt läsa Ny forskning: AI gör skolarbetet effektivare men lärandet sämre – Elever gör läxorna snabbare, men får sämre resultat på proven
Billig AI, ett potentiellt hot mot läraryrket – Svensk forskning visar hur ekonomisk styrning kan driva utvecklingen mot färre lärare
Vi har nyligen sammanfattat Näringslivets skolforums rapport Från skolpeng till lärpeng – AI, Alpha School & den amerikanska valfrihetsrevolutionen i skolan. Marcus har också skrivit en krönika i Vi Lärare om risken att AI används för att minska behovet av lärare. Utgångspunkten i båda texterna är inte att AI måste vara dåligt för skolan. Tekniken kan tvärtom användas… Fortsätt läsa Billig AI, ett potentiellt hot mot läraryrket – Svensk forskning visar hur ekonomisk styrning kan driva utvecklingen mot färre lärare
Svensk forskning: Allvarlig utmattning kan byggas upp på bara ett år – Stressymtom tilltar under månaderna före utmattning och får långvariga konsekvenser för arbete och familj
Arbetsrelaterad stress och utmattning har blivit ett allt större problem, men forskningen har enligt författarna haft svårt att följa hela förloppet: från de första stressymtomen, via själva utmattningen, till de långsiktiga konsekvenserna för arbete, inkomster och familj. Ett annat problem är att det är svårt att skilja effekten av stressiga arbetsmiljöer från individuella skillnader. Personer… Fortsätt läsa Svensk forskning: Allvarlig utmattning kan byggas upp på bara ett år – Stressymtom tilltar under månaderna före utmattning och får långvariga konsekvenser för arbete och familj
Ny svensk forskning: Elevsammansättningen påverkar lärarnas hälsa – Lärare som undervisar mer utsatta elevgrupper har högre sjukfrånvaro
Tankesmedjan Balans har under lång tid uppmärksammat de höga sjuktalen i skolan och förskolan, framför allt den stressrelaterade psykiska ohälsan. Vi har främst kopplat utvecklingen till en obalans mellan krav och resurser: högre krav, hög arbetsbelastning och otillräcklig bemanning eller tid för att klara uppdraget. Den nya studien Classrooms as Workplaces: How Student Composition Affects… Fortsätt läsa Ny svensk forskning: Elevsammansättningen påverkar lärarnas hälsa – Lärare som undervisar mer utsatta elevgrupper har högre sjukfrånvaro
Internationell forskning: Socioekonomiska mått räcker inte alltid för att jämföra skolor – privata skolors resultat kan överskattas
När forskare jämför skolors resultat försöker de normalt ta hänsyn till att skolor har olika elevunderlag. Man kan till exempel kontrollera för föräldrarnas utbildningsnivå, inkomster och andra socioekonomiska faktorer. Problemet är att sådana mått inte fångar allt som kan påverka elevernas resultat. Två familjer med ungefär samma utbildningsnivå och ekonomi kan ändå skilja sig mycket… Fortsätt läsa Internationell forskning: Socioekonomiska mått räcker inte alltid för att jämföra skolor – privata skolors resultat kan överskattas
Ny svensk forsking: Fler vinstdrivande förskolor – men konkurrensen gav inte högre löner
När marknadsreformerna i förskolan genomfördes fanns en förväntan om att fler privata utförare skulle öka konkurrensen inte bara om barn och elever, utan också om personal. Om förskollärare och barnskötare fick fler arbetsgivare att välja mellan skulle deras förhandlingsposition stärkas och lönerna kunna pressas upp. Detta bygger på teorin om så kallad monopsonmakt. Om en… Fortsätt läsa Ny svensk forsking: Fler vinstdrivande förskolor – men konkurrensen gav inte högre löner
Engelsk forskning: Autonomi får lärare att vilja stanna – lärares inflytande över sin arbetstid hänger samman med högre arbetstillfredsställelse
I Sverige har debatten om lärares kollektivavtal blossat upp i samband med den nya regleringen av lärares undervisningstid och rätt till planering. En central fråga är hur stor del av arbetstiden som ska vara styrd av arbetsgivaren och hur stor del som läraren själv ska ha makt över. Det gör forskning om lärares professionella autonomi… Fortsätt läsa Engelsk forskning: Autonomi får lärare att vilja stanna – lärares inflytande över sin arbetstid hänger samman med högre arbetstillfredsställelse
Arbetsmiljöverket: Var tredje medarbetare inom utbildningssektorn väljer ibland att inte säga vad de tycker – resursbrist och styrsystem möjliga orsaker
Rapporten Tystnad och tystnadskulturer bland anställda i svenskt arbetsliv är en del av ett större forskningsprojekt om tystnadskulturer i arbetslivet. Projektet initierades av Myndigheten för arbetsmiljökunskap 2023 och rapporten publicerades i slutet av förra året av Arbetsmiljöverket. Bakgrunden är att det tidigare saknats en bred kartläggning av hur vanligt det är att anställda avstår från… Fortsätt läsa Arbetsmiljöverket: Var tredje medarbetare inom utbildningssektorn väljer ibland att inte säga vad de tycker – resursbrist och styrsystem möjliga orsaker
Ny forskning: När äldreomsorgen monteras ned kliver familjen in – minskad offentlig omsorg flyttar ansvar till anhöriga och förstärker sociala skillnader
Artikeln Changing patterns of care among older adults with care needs: Subgroup variations in formal, informal, and privately paid care in Sweden är skriven av Isabelle von Saenger, Lena Dahlberg och Carin Lennartsson och publicerades 2026 i International Journal of Social Welfare. Forskarna är verksamma vid bland annat Aging Research Center vid Karolinska Institutet och Stockholms universitet, Högskolan… Fortsätt läsa Ny forskning: När äldreomsorgen monteras ned kliver familjen in – minskad offentlig omsorg flyttar ansvar till anhöriga och förstärker sociala skillnader