Höjs kvalitén av högre kvalitetskrav?

När man inte riktigt vet hur man ska förhålla sig till en svår politisk fråga är ideologi en skön snuttefilt. Istället för att ta sig an den obekväma uppgiften att förstå komplexa problem är det gött att krama om den ideologiska filten och konstatera att något är dumt eller snällt. Bra eller dåligt. Rätt eller fel. Vinster i välfärden är en sådan svår och komplex politisk fråga.

Vem betalar lärares löneökningar?

”Lärares löner måste öka mer än andras”, krävde lärarförbunden i avtalsrörelsen 2012. Och de lyckades. Lärares löner har ökat mer än andras. Dels pga avtalet som skrevs under 2012, dels pga den löneglidning som uppstått i lärarbristens spår, del pga statliga lönesatsningar som tex Lärarlönelyftet.

Det är väl bra?

Svar: Det beror på!

Solen har gått i moln i Karlstad

Det här inlägget kommer inte att handla om sol. Tunga regnmoln hänger över förskolan och skolan i Karlstad. Vi har tagit en titt på barn och ungdomsnämndens konsekvensbeskrivning av förslagen på ekonomisk tilldelning i budget 2018-2020 och det är ingen munter läsning. Samt vad handlar de där riktade statsbidragen om?

Effektiviseringskrav – Tillväxtens pris? Välkommen till Kungälv!

Barnfamiljer är bra för en kommun. Kortsiktigt uppstår kostnader men på lite längre sikt innebär det ökade skatteintäkter. Alla kommuner vill ha ökade skatteintäkter även om det kostar lite inledningsvis. Eller mycket. Eller massor. Det går ju alltid att effektivisera. Välkommen till Kungälv!

Avsiktsförklaringen – Ett spel för gallerierna?

Ibland tröttnar vi på smedjan lite på att ständigt lyfta fram brister. Vi vill också ta i hand och se glada ut på bild. Beskriva en ljusnande framtid och lova vändning. Men verkligheten är en annan. Kommunerna dras med mycket stora ekonomiska problem och sättet de hanterar dessa på är att lägga orimliga effektiviseringskrav på redan slutkörd personal. Här ett inlägg om hur Stockholm tänkt sig lösa budgetunderskott genom att låta lärare jobba mer.

Vallentunas rektorer: Löneökning till vissa, nedskärningar för alla

Svallvågorna efter lärarlönelyftet har ännu inte hunnit lägga sig men redan har politiker börjat se sig om efter andra yrkesgrupper i skolan att sätta prefixet -förste framför. Nej, det handlar inte om vaktmästare (än) utan om rektorer. Kommunen är Vallentuna och idag saluförde kommunen den satsning som kommunpolitikerna i nämnden redan klubbat. Här ligger dock en hund begraven. Vi har hittat hen!

Dags att flytta välfärdsproduktionen till Asien?

Varför hör vi så mycket om kriser i vård, skola och omsorg? För att hitta förklaringen till det måste vi gå tillbaka 25 år i tiden. Den ekonomiska nedgången under 90-talet tvingade kommuner och landsting att drastiskt anpassa sina utgifter till minskade skatteintäkter. Redan före detta hade politik och förvaltning tittat mot näringslivet för att hitta inspiration till hur offentlig verksamhet kunde styras men det nya ekonomiska läget gjorde att behovet av en ny styrning med fokus på billigare offentlig sektor blev akut

Varför smäller det så i väggarna på fritids?

När sjuktal redovisas efter yrke likställer slår man ofta ihop förskollärare och fritidspedagoger, som i diagrammet nedan. Konstigt, kan man tycka, men jag har träffat tillräckligt många utbrända fritidspedagoger för att ha på känn att det finns vissa likheter mellan de båda yrkesgruppernas förutsättningar. Ofta beskriver fritidspedagoger samma upplevelse av ökade barngrupper och allt större krav på verksamheten. Men att resurserna bara blir mindre.