Nu är det nya läsåret igång och det är dags att göra ett återbesök i huvudstaden. Hur har rektorerna lyckats med att minska kostymen? Hur mycket bättre mår lärare och rektorer i Stockholm nu när de har gått de där kurserna? För att hitta svaren på de frågorna och ge en bild av hur verksamheten mår i övrigt ska vi använda oss av en riktig guldgruva för den som vill ta temperaturen på Stockholms skolor. Utbildningsnämndens tertialrapport!
Etikett: NPM
Uppsala, svenska mästare i skadlig styrning
I slutet av maj skrev vi ett inlägg om individuella löner som tog sin utgångspunkt i det förslag till nya lönekriterier som diskuterades i Uppsala kommun. Läsåret är nu igång och vi har fått ett gäng tips om att ta en ny titt på vad som egentligen håller på att hända. Eftersom vi är kundorienterade och har ett lösningsinriktat förhållningssätt ger vi er del två i berättelsen om Uppsala, landets främsta NPM-kommun (det kommer att bli en ganska lång text – men förhoppningsvis även en lärorik sådan).
Gästinlägg: Det jag brottas med nu är skammen
I november 2016 sa mina närmsta medarbetare åt mig att gå hem. Jag hade då under en tid blivit alltmer irrationell, fått svårare att hålla isär olika möten och hålla ihop mitt fokus. Jag gick med på att gå hem och vila någon dag eller två. Dessa dagar blev till månader och jag kämpar fortfarande för att komma tillbaka till den jag en gång var. Men det kommer att ta tid att hämta sig helt från det fullkomligt handlösa ras som drabbade mig efter att jag hade varit hemma någon vecka.Ian Espinosa
10 punkter för ett attraktivare läraryrke
Det är inte längre facklig skrämselpropaganda. Lärarbristen håller på att knäcka den svenska skolan!
Elever får nya lärare flera gånger under terminen. Legitimerade lärare måste lägga tid och ork de inte har på att hjälpa och sätta betyg åt vikarierande tjugoåringar. Rektorer tvingas ägna semestern åt att rekrytering. Lärare som gillar att byta jobb kan få upp lönen med 10 000 medan de lärare som troget stannar hos sin huvudman stannar i löneutveckling. Panikartade statliga försök till ingrepp i lönebildningen har skapat dålig stämning och ökad psykisk ohälsa ute på skolorna. Lärare söker sig bort från yrket samtidigt som platser gapar tomma på lärarhögskolorna.
Nej. Vi överdriver inte. Det är såhär det ser ut.
Höjs kvalitén av högre kvalitetskrav?
När man inte riktigt vet hur man ska förhålla sig till en svår politisk fråga är ideologi en skön snuttefilt. Istället för att ta sig an den obekväma uppgiften att förstå komplexa problem är det gött att krama om den ideologiska filten och konstatera att något är dumt eller snällt. Bra eller dåligt. Rätt eller fel. Vinster i välfärden är en sådan svår och komplex politisk fråga.
Vem betalar lärares löneökningar?
”Lärares löner måste öka mer än andras”, krävde lärarförbunden i avtalsrörelsen 2012. Och de lyckades. Lärares löner har ökat mer än andras. Dels pga avtalet som skrevs under 2012, dels pga den löneglidning som uppstått i lärarbristens spår, del pga statliga lönesatsningar som tex Lärarlönelyftet.
Det är väl bra?
Svar: Det beror på!
Vart är vi på väg? – Nytt kommunrekord i besparingskrav
Solen har gått i moln i Karlstad
Det här inlägget kommer inte att handla om sol. Tunga regnmoln hänger över förskolan och skolan i Karlstad. Vi har tagit en titt på barn och ungdomsnämndens konsekvensbeskrivning av förslagen på ekonomisk tilldelning i budget 2018-2020 och det är ingen munter läsning. Samt vad handlar de där riktade statsbidragen om?
Effektiviseringskrav – Tillväxtens pris? Välkommen till Kungälv!
Avsiktsförklaringen – Ett spel för gallerierna?
Ibland tröttnar vi på smedjan lite på att ständigt lyfta fram brister. Vi vill också ta i hand och se glada ut på bild. Beskriva en ljusnande framtid och lova vändning. Men verkligheten är en annan. Kommunerna dras med mycket stora ekonomiska problem och sättet de hanterar dessa på är att lägga orimliga effektiviseringskrav på redan slutkörd personal. Här ett inlägg om hur Stockholm tänkt sig lösa budgetunderskott genom att låta lärare jobba mer.