Jag tänkte berätta om varför jag engagerar mig i frågan om välfärdens styrning och varför jag tillsammans med Åsa Plesner startat tankesmedjan Balans. Det finns ju redan politiska partier och det finns ju redan fackförbund. Varför ska det behövas ytterligare en aktör som pysslar med detta?
Jag har engagerat mig politiskt tidigare och jag engagerar mig fackligt nu. Här kommer mina erfarenheter från det.
Den senaste veckan har vi publicerat två inlägg om arbetsmiljön för anställda inom det sociala området i Göteborgs stad. I det första beskrev vi hur ständiga nedskärningar skapat allt högre arbetsbelastning för de anställda i Sociala resursförvaltningen och i det andra berättade vi om den mycket ansträngda situationen för socialsekreterare i stadsdelen Majorna-Linné. Vi har i tidigare inlägg om skolans styrning kunnat konstatera att effektiviseringskrav i budget ligger bakom ökad arbetsbelastning för lärare. Det är uppenbart att glappet mellan krav och resurser växt sig allt större även inom det sociala området.
Vad gör då arbetsgivaren åt detta? Vi stannar i Göteborg och tar en titt på den utredning Göteborgs Stad gjort om arbetsmiljön för stadens anställda och chefers möjlighet att leva upp till arbetsmiljölags/föreskrifters skrivelser om balans mellan krav och resurser. Vad gör Göteborgs Stad för analys av arbetsmiljö och arbetsbelastning och vilka förändringar föreslår man för att åtgärda eventuellt glapp mellan krav och resurser?
Det är kris på socialförvaltningen i Göteborg i Stadsdelsnämnden Majorna-Linné. Arbetsmiljöverket hotar med vite på 200 000 eftersom kommunen inte gjort tillräckligt för att skapa en dräglig arbetsmiljö för socialsekreterare.
Socialsekreterare är inte tillräckligt många. Kraven är för höga. Kvalitén blir lidande. Dokumentationen tar för mycket tid. Ok. Vi fattar. Det luktar New Public Managementstyrning lång väg. Säker kan man dock aldrig vara så vi gör som vi brukar; grottar ner oss i myndighetsbeslut och kommunala handlingar. Har krav ökat och har resurser minskat?
I ett stort antal inlägg har vi granskat hur den politiska styrningen av skolan påverkar lärares arbetsmiljö. Bilden av en icke fungerande styrning har blivit tydligare för varje publicerat inlägg. Lärares arbetsbelastning har ökat pga en illasmakande soppa av kommunala effektiviseringskrav, ökade statliga krav på verksamheten, skenande lönekostnader, lärarbrist och allt högre dokumentationskrav.
Hur ser det ut i andra välfärdssektorer?
Vi tänkte de närmaste veckorna ta en närmare titt på styrningen av omsorgssektorn genom att berätta om läget i några av de olika socialnämnderna i Göteborg stad, en av de kommuner i landet med högst sjukfrånvaro.
Konstiga saker i skolan sker inte av en slump. Alla förändringar beror på något. Nästan alltid kan man gå tillbaka i tiden och se att just där och då grundlades den där konstiga grejen som hände senare. Och när man gör det blir det plötsligt inte så konstigt längre, utan en fullt logisk utveckling. Vore det inte skönt ifall man kunde förutse konstiga saker och agera mot dem innan de sker? Jo. Det är lite därför vi skriver våra inlägg om skolans styrning. För att skapa ökad förståelse för hur viktig styrningen är och för att läsare ska kunna lära sig att se konstiga saker vara på väg, innan de är ett faktum.
Idag ska vi titta in i framtiden. Vad för konstigt kommer att hända i skolan om fem, tio år som vi faktiskt redan nu hade kunnat undvika?
Utbildningsdirektör i Uppsala, Birgitta Pettersson, har i utskick meddelat samtliga anställda inom förvaltningen om att de nya kriterierna gäller. Vi har tagit del av utskicket och tänker skriva några rader. Uppsala kommuns syn på lärares arbetstid och undervisningstid är nämligen intressant för lärare i hela landet. Politiker vill att lärare ska undervisa mer, trots att lärare redan toppar sjukskrivningsrankingen. Uppsala går i bräschen för mer att göra. Nu ska vi se vad Birgitta skriver!
Som systemkritisk ställs man återkommande inför utmaningen att försöka få människor att ifrågasätta saker de tror sig veta är sant. Vi mår bra av veta att saker är sant. Det ger trygghet. Sanning kan vara vetenskap: jorden är rund. Sanning kan vara ideologi: det är bra att dela med sig. Sanning kan vara religion: det finns en Gud. Vi kan tillåta oss att vara oense om saker men vi vill så gärna att några givna saker ska vara sanna.
I det här inlägget utmanar vi två fackliga sanningar. Att individuella löner ger högre löneökningar och att karriärtjänster ökar läraryrkets attraktivitet.
Under veckan har ekonomi i Stockholm skolor diskuterats. Igen. Vi skrev en artikel om den s.k. tertialrapporten konsekvenser för skolorna och både Stockholm Direkt och Svt skrev reportage om de nya besparingskraven. I torsdags träffades nämnden för att diskutera läget och i samband med lades ett infobrev om skolornas ekonomi upp på stadens intranät. Malin Eriksson, ekonomichef på utbildningsförvaltningen försöker att lugna oroliga rektorer och lärare. Vi ska ta en titt på hur det gick med det.
Idag presenterar regeringen sitt budgetförslag. Många får mer pengar. Vi ser i media kommentarer om att det här är en generös budget, som ger mer åt alla. Lägstanivån i sjukersättningen höjs, till exempel. Sverige går bra och regeringen tycker att svaga också ska få en del av kakan. Så här skriver regeringen på sin hemsida.… Fortsätt läsa Den rödgröna sjukförsäkringen – en studie i avslag
Nu är det nya läsåret igång och det är dags att göra ett återbesök i huvudstaden. Hur har rektorerna lyckats med att minska kostymen? Hur mycket bättre mår lärare och rektorer i Stockholm nu när de har gått de där kurserna? För att hitta svaren på de frågorna och ge en bild av hur verksamheten mår i övrigt ska vi använda oss av en riktig guldgruva för den som vill ta temperaturen på Stockholms skolor. Utbildningsnämndens tertialrapport!
