Svallvågorna efter lärarlönelyftet har ännu inte hunnit lägga sig men redan har politiker börjat se sig om efter andra yrkesgrupper i skolan att sätta prefixet -förste framför. Nej, det handlar inte om vaktmästare (än) utan om rektorer. Kommunen är Vallentuna och idag saluförde kommunen den satsning som kommunpolitikerna i nämnden redan klubbat. Här ligger dock en hund begraven. Vi har hittat hen!
Författare: Marcus
Dags att flytta välfärdsproduktionen till Asien?
Varför hör vi så mycket om kriser i vård, skola och omsorg? För att hitta förklaringen till det måste vi gå tillbaka 25 år i tiden. Den ekonomiska nedgången under 90-talet tvingade kommuner och landsting att drastiskt anpassa sina utgifter till minskade skatteintäkter. Redan före detta hade politik och förvaltning tittat mot näringslivet för att hitta inspiration till hur offentlig verksamhet kunde styras men det nya ekonomiska läget gjorde att behovet av en ny styrning med fokus på billigare offentlig sektor blev akut
Moderaterna flaggar för fler väggar i välfärden
Varför smäller det så i väggarna på fritids?
När sjuktal redovisas efter yrke likställer slår man ofta ihop förskollärare och fritidspedagoger, som i diagrammet nedan. Konstigt, kan man tycka, men jag har träffat tillräckligt många utbrända fritidspedagoger för att ha på känn att det finns vissa likheter mellan de båda yrkesgruppernas förutsättningar. Ofta beskriver fritidspedagoger samma upplevelse av ökade barngrupper och allt större krav på verksamheten. Men att resurserna bara blir mindre.
Smedjan ger Arbetsmiljöverket en reprimand
Arbetsmiljöverket har kommit med en rapport och idag fylls sociala medier och tidningar med nyheten om den dåliga arbetsmiljön i skolan. Företrädare för såväl sittande som tidigare regering har uttalat sig. Enligt den sittande regeringen är det den tidigare regeringens fel och enligt den tidigare regeringen är det den sittande regeringens fel. Inget nytt vad gäller den politiska analysen således. Journalister har citerat lite från rapporten och gjort några kortfattade försök till egna slutsater. De flesta utan att som max snudda vid det som är intressant i rapporten. Inget nytt heller vad gäller den journalistiska insatsen således.
Sambandet mellan målstyrd välfärd och psykisk ohälsa
Ett nytt budgetår har precis inletts i kommuner och landsting. Med redan skyhöga sjuktal ska lärare, sjuksköterskor, socialsekreterare, rektorer och andra yrkesgrupper i välfärden göra underverk för elever/brukare/kunder, i många fall till ett billigare pris än föregående år. Kvalitén ska upp, kostnaden ner. Målen höjs, men skattebetalarnas nota minskar. Det låter bra, men fungerar det verkligen?
Tankesmedjan hjälper en journalist med frågor om statistik
I början av december förra året gjorde tidningen Arbetet en intervju med socialförsäkringsminister Annika Strandhäll där ministern var tydlig med att nu måste arbetsgivarna ta sitt ansvar för de höga sjuktalen, annars skulle sanktioner komma att bli aktuellt. Sjuktalen måste minskas omgående! I slutet av artikeln är reportern lite orolig över att regeringens nya styrning av Försäkringskassan… Fortsätt läsa Tankesmedjan hjälper en journalist med frågor om statistik
Misslyckad kravstyrning – Anledningen till förskollärares höga ohälsa
Både nuvarande och tidigare regeringar har haft högt uttalade ambitioner med skola och förskola. Väljare har lovats högre kvalité och ofta har politiken angett ökade krav som sättet att förbättra verksamheterna. Ökade krav kan låta som något positivt men vad händer om de allt högre kraven inte kompenseras med förbättrade möjligheter?
Tankesmedjan Balans – Nu kör vi!
Händer det att du funderar över vad det kommer sig att så många anställda i vård, skola och omsorg drabbas av psykisk ohälsa? Varför sjuktalen stiger och det i varje bekantskapskrets numer finns ett antal lärare, sjuksköterskor, socialsekreterare, barnskötare, eller undersköterskor som gått in i väggen och som inte orkar jobba mer? Vi som skriver det här inlägget har också funderat på det. Mycket. Och vi tror att vi listat ut svaret.