Ikväll är det dags för melodifestivalens stora final i Friends arena i Solna. Vi passar på att ta en titt på Solna stads skolbudget för 2018. Staden investerade 600 miljoner i arenan och sålde sedan sina aktier för 4 kronor till fastighetsbolaget Fabege. Men hur mycket investerar man i förskola och skola?
Kategori: Skola
Marknadsföring och effektiviseringskrav – Så ska skolan förbättras
Många lärare fick förra veckan en gratistidning om att vara grundskollärare i brevlådan. På framsidan ser vi Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson. Peter ser nöjd ut och i tidningen finns ett fint reportage om hur viktigt han tycker läraryrket är.
Tidningen är uppenbart reklamfinansierad för en mycket stor del av innehållet är artiklar om kommuner som av lite olika skäl anser att lärare bör söka sig till dem. Vi på Tankesmedjan Balans har i dagarna presenterat vår granskning av landets 290 kommuners budgetar. I det här inlägget ska vi jämföra det kommunerna skriver om varför lärare bör jobba hos dem med vad samma kommuner skriver om ekonomin för 2018 i deras kommunbudgetar. Visst låter det festligt?
Växjö – Satsningarna som försvann
Ibland känner vi på Tankesmedjan Balans att politiker är överdrivet positiva över resurstillskott de påstår sig göra i välfärden. Ibland låter vi det passera obemärkt förbi eftersom vi har jobb och familj att ta hand om och inte kan springa på alla bollar men ibland har vi tid och ork att granska om det verkligen är så mycket pengar som satsas som politiken påstår. Det här inlägget är ett sådant inlägg. Vi ska ta en titt på några påståenden från utbildningsnämnden i Växjös ordförande och se vad som stämmer och vad som inte stämmer.
2018 – Ytterligare ett år av nedskärningar på landets gymnasieskolor
Den senaste veckan har vi beskrivit hur förskola och fritidshem dränerats på resurser som konsekvens av kommunala besparingar. Tidigare har vi i ett flertal inlägg berättat att samma utveckling skett i grundskolan. Men gymnasiet då? Är det kanske hos de äldre eleverna de här stora satsningarna på skolan som man hört om landat? Det finns som vanligt ett sätt att ta reda på det här. Djupdykning i kommunala dokument!
Häng med!
Arbetsgivare och fack väljer lön framför arbetsmiljö
Sedan lönetrappornas avvecklande och det nya fokuset på individen och individuell lönesättning har lön blivit ett allt mer effektivt sätt att få medarbetare att rätta in sig i styrningen. Idag ska vi försöka visa att det finns ett negativt samband mellan lön och arbetsmiljö. Har man en begränsad budget och satsar på det ena kan man inte samtidigt satsa på det andra. Vi kommer även att ge konkreta exempel på hur arbetsgivare använder lönekriterier för att kunna göra besparingar.
Hur använder man statsbidrag för att spara? Lätt som en plätt!
Stegvis upptrappat kommer staten att satsa sex miljarder på att öka likvärdigheten i den svenska skolan. Förslaget att tillföra resurser till skolan väcktes av Skolkommissionens som ansåg att huvudmännen inte tar tillräckligt ansvar för att rikta pengar till de skolor och elever som behöver det mest. Vi har i tidigare inlägg på bloggen uttryckt viss tveksamhet över att den här satsningen alls ska nå fram till skolorna eftersom det i den kommunala styrningen av skolan finns en mekanism som göra att skolans resurser istället ska minskas varje år.
Idag tar vi en titt på utbildningsnämnden i Stockholm Stads budget. Blir det mer pengar till skolan eller försvinner de i kommunala effektiviseringskrav?
Lärarna i Malmö kränks av elever – har sig själva att skylla!
I onsdags publicerade Sydsvenskan en artikel om hot mot lärare som fått stor spridning på nätet. Hot och kränkningar mot lärare har ökat med 121 % och det är förstås inte bra. I artikeln intervjuas grundskoledirektören och hans analys av varför detta har skett är intressant. Vi har kollat i kommunala dokument och hittat förklaringen.
DET ÄR LÄRARNAS FEL!
Läraravtalet, eller kampen om tiden
Frågan om arbetstid är också en fråga om arbetsbelastning. Vi har tidigare beskrivit hur arbetsgivaren mer och mer styrt upp den reglerade arbetstiden (ca 35 timmar i veckan) och vilka negativa konsekvenser detta fått för lärares arbetsmiljö. Den politiska styrningen av skolan tar sin utgångspunkt i att allt alltid kan göras bättre och billigare. När rektorer får order att göra sin undervisning bättre och billigare, effektivisera den, har det resulterat i att lärare fått allt fler uppdrag att göra under den reglerade arbetstiden, såklart utan att en diskussion förts om att det tillåts leda till att tidigare uppdrag kan genomföras med minskad kvalité. Alla försök att rucka på förtroendetiden måste stoppas. Den är sista utposten för rimlig arbetsbelastning.
Goda nyheter är dåliga nyheter: En snabbkurs i vetenskaplig pessimism
Botkyrkas kommunala lärarlönelyft – ett luftslott!
Både regering och fackliga organisationer menar att kommunerna borde ta ett eget ansvar och skjuta till egna pengar till de lärare som inte fått ta del av de statliga pengarna. Några kommuner har också valt att göra egna kommunala lärarlönelyft. Den största av de kommuner är Botkyrka. I veckan skrev Skolvärlden en artikel om Botkyrkas satsning på ett kommunalt lärarlönelyft. Deras hyllade satsning innebär att alla lärare fått ett lönelyft med 1200 kronor, utöver de statliga medlen. Mycket pengar!
Men hur har man egentligen hittat pengar till den här satsningen? Vi kollar i kommunarkivet!