Vi fortsätter vår granskning av statens styrning av skolan och de ofinansierade kravökningar på skolan som återkommande beslutas av rikstagen. Förra inlägget handlade om läsa, skriva, räknagarantin som vi visade är värd 366 kronor per elev och år. Idag ska vi ta en titt på skolans viktigaste styrdokument, skollagen, och på hur det resonerades kring ekonomiska konsekvenser när den nya skollagen trädde i kraft.
Kategori: Skola
Läsa, skriva, räknagarantin – ett enda stort luftslott
När man kliver in och ska prata med ett gäng femtonåringar om skillnader och likheter mellan ortodoxa kyrkan och katolska kyrkan vet man att det kommer behövas lite extra intressant ton för att inte en efter en ska somna in i tankar om något annat, roligare. Ofta misslyckas man ändå.
Det finns stora likheter mellan att ha en sådan lektion och att skriva ett inlägg om läsa-, skriva- räknagarantin och den kommunala finansieringsprincipen. En majoritet av er som klickat er hit kommer nämligen att uppleva ämnet både svårt och torrt och ni kommer en efter en att lockas klicka er vidare till något annat, roligare. Snälla. Gör inte det. Ge oss chansen att förklara det här för det är oerhört centralt i styrningen av den svenska skolan och orsakerna till att allt fler i skolans värld drabbas av arbetsrelaterad psykisk ohälsa.
Gästinlägg till intervju om löneökningar
För några veckor sedan intervjuades Marcus i arbetsmiljötidningen Du och Jobbet om att det inte bara är positivt med lärares höga löneökning de senaste åren. Vi har fått läsarrespons från Marianne, en grundskollärare som lämnat läraryrket pga den höga arbetsbelastningen. Läs hennes talande beskrivning om skillnaden mellan att jobba som lärare och tekniker.
Politiskt tumult och ekonomisk kris: Det är stökigt i Sigtuna
Det har varit lite stökigt i Sigtuna det senaste året. Misstankar om korruption och avslöjanden i Uppdrag Granskning ledde startade en process som ledde till att den rödgröna majoriteten föll under hösten och ersattes med en blågrön majoritet. Miljöpartiet och Liberalerna bytte sida och fokus skulle nu läggas på att göra Sigtuna mer ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart.
Men hur står det egentligen till med den här hållbarheten? Vi har kollat in förskolans, grundskolans och gymnasieskolans budget för 2018!
Ekonom tipsar om besparingar – vi har kollat in SKL:s hemsida
Det är avtalstider och lite kul att fundera över vad SKL skulle vilja få in i det nya avtalet för lärare. Vi har skrivit ett antal inlägg om hur vi i Tankesmedjan Balans skulle vilja att slutprodukten blev (se länkar i slutet av inlägget). SKL tar troligen intryck av många olika förståsigpåare. Kanske inte så troligt oss, kanske mer troligt forskare som skrivit rapporter som ligger uppe på SKL:s egen hemsida. Idag ska vi ledsaga er igenom PM:et ”Bättre skola till varje pris” skrivet av ekonomen Erik Lakomaa. Häng med!
Grundskolan i Huddinge ska spara, spara och spara
LEAN – Så stressar man sönder förskola och skola
Skolan är inte en fabrik, har vi konstaterat i ett antal tidigare inlägg. Eller kanske snarare. Skolan är inte en fabrik men den styrs som om den vore en fabrik. När vi pratar med folk om det här med styrning och New Public Management är det inte ovanligt att vi möts av misstro. ”Sådär illa kan det inte vara. Ni överdriver”. Det här inlägget är ett försök att visa på att jo så illa inte bara kan det vara. Så illa är det.
Välkommen till Norrtälje!
God save the queen – hon är räddningen på lärarbristen i Skellefteå
Ni kanske har hört talas om lärarbristen. Skellefteå har drabbats av den. Tillräckligt många vill inte ta anställning i Skellefteås förskolor och skolor och det är såklart ett stort problem. Rätten till undervisning är lagstadgad så Skellefteå kommun måste se till att fylla klassrummen med vuxna som vill ta på sig ansvaret att lära Skellefteås barn och elever saker. Ett sätt att locka fler hade varit bättre arbetsvillkor. Kommunpolitikerna i Skellefteå har dock ett annat ess i rockärmen. Utländsk arbetskraft!
Häng med till Skellefteås för- och grundskolenämnd.
Låg skatt eller satsningar – Vi tydliggör alternativen
årt inlägg om Solnas budget för 2018 fick ganska bra spridning på sociala medier och det har vad vi förstått diskuterats en del skolekonomi bland Solna stads politiker de senaste dagarna. Bra. Eftersom vi är partipolitiskt obundna brukar vi inte ställa olika partiers budgetförslag mot varandra utan bara förklara vad majoritetens förslag innebär för verksamheten. I inlägget om Solna riktades fokus på allianspartiernas budget. I inlägget om Umeå riktades fokus på de rödgrönas budget. Eftersom många efterfrågat information om hur övriga partier prioriterat i sina budgetar gör vi här ett undantag.
Stora besparingar att vänta i Umeås förskolor och skolor
För några veckor sedan presenterade vi vår granskning av samtliga kommuners budgetar för 2018 där vi tvingas konstatera att det i 9/10 kommuner finns risk för nedskärningar i välfärden. Detta trots att de som jobbar i förskolan och skolan hela tiden nås av politikers löften om att nu kommer pengarna. Vi har följt upp med några nedslag i kommuner som skär ner, med fokus på förskola och skola. Idag är turen kommen till björkarnas stad, Umeå.