Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!

Anna-Maria Fjellman och Kajsa Yang Hansen, forskare vid Göteborgs universitet, kom för två år sedan med den vetenskapliga artikeln Examining trends in school segregation in compulsory and upper secondary education in Sweden: the showcase of an urban school market. Studien undersöker hur socioekonomisk, etnisk och akademisk segregation har förändrats i Göteborgs gymnasieskolor mellan 1998 och 2020. Sedan… Fortsätt läsa Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!

Forskare: Aktiebolag är ingen bra associationsform för skolan!

Allt fler partier sällar sig till väljarnas kritik mot vinstdrivande bolag i skolsektorn. Senast i raden var Liberalernas partistyrelse som säger att det behövs en ny associationsform för skolan. Av den anledningen är det intressant att lyfta fram forskning som gjorts på området. Ellika Sevelin och Olof Hallonsten, forskare vid Lunds universitet, har skrivit artikeln… Fortsätt läsa Forskare: Aktiebolag är ingen bra associationsform för skolan!

Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!

Karin Edmark, Iftikhar Hussain och Carla Haelermans har skrivit den vetenskapliga artikeln Unpacking the impact of voucher schools: evidence from Sweden som undersöker hur friskolornas snabba tillväxt i Sverige har påverkat gymnasieelevernas utbildningsval och resultat. Tidigare forskning om friskolor har mest handlat om betyg och konkurrens: om elever får bättre resultat och om friskolor får kommunala skolor att… Fortsätt läsa Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!

Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!

I skoldebatten används ordet investering ofta av skolkoncerner och deras lobbyorganisationer. De menar att aktiebolag och utdelningar är nödvändiga eftersom ägarna satsat kapital (dvs investerat) i skolor och tagit risker som måste belönas. Men tittar man närmare på vad dessa investeringar faktiskt består av ser man att det inte är pengar som hamnat i klassrummen. Investeringar som… Fortsätt läsa Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!

Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!

När nu marknadsskolan kritiseras allt mer brett och från politikens alla läger är det intressant att återuppliva tidigare forskning på området, som kanske inte nådde ut så bra när debattklimatet var ett annat. Mikael Palmes avhandling Det kulturella kapitalet från 2008 är exempel på sådan forskning. Avhandlingens slutsatser Mellan 1988 och 2008 förändrades gymnasieskolan i… Fortsätt läsa Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!

Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan

Skolverket har skrivit en rapport om ungdomars etablering på arbetsmarknaden. Syftet är att visa hur ungdomar etablerar sig på arbetsmarknaden och hur många som fortsätter till högre studier efter gymnasiet. Rapporten beskriver läget 2023 och jämför åren 2015–2023, baserat på uppgifter från SCB:s LISA-databas och Skolverkets elevregister. Resultaten visar tydliga skillnader mellan kommunala och fristående… Fortsätt läsa Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan

Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper

När skolägare intervjuas säger de ofta att eleverna alltid kommer först. Att vinster och aktiekurser bara är ett medel för att kunna driva bra skolor. Men det är inte så aktiebolagslagen är skriven. Enligt lagen ska ett aktiebolag drivas med syfte att ge vinst till aktieägarna, om inte bolagsordningen uttryckligen säger något annat. Och för börsnoterade bolag… Fortsätt läsa Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper

Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!

En vanlig uppgift i skoldebatten är att friskolorna bara gör en vinst på tre till fyra procent. Siffran återkommer till exempel i Svenskt Näringslivs rapporter och debattinlägg och används för att visa att lönsamheten i sektorn är låg. Men hur genomsnittet beräknas spelar stor roll. När Svenskt Näringsliv räknar ut sitt snitt väger små aktiebolagsdrivna… Fortsätt läsa Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!

”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra

En av tankarna bakom friskolereformen var att huvudmannaskapet skulle flyttas närmare klassrummet. Istället har det flyttat till allt rikare skolägare, många av dem boende i utlandet. Idag ska vi förklara varför antalet små förskole- och skolbolag blir allt färre och koncernerna istället allt större. En central del i den förklaringen har begreppet multipelarbitrage, som betyder att… Fortsätt läsa ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra

Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!

Forskarna Andreas Bergh och Joakim Wernberg undersöker i forskningsartikeln Stress-Testing a Quasi-Market: Unintended Consequences of the Swedish School Voucher System hur det svenska skolpengssystemet fungerar när man betraktar det som en kvasimarknad, snarare än en traditionell marknad.  Bergh och Wernberg visar i artikeln hur kvasimarknader skiljer sig från vanliga marknader, bland annat i fråga om intäkter, konkurrens… Fortsätt läsa Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!