årt inlägg om Solnas budget för 2018 fick ganska bra spridning på sociala medier och det har vad vi förstått diskuterats en del skolekonomi bland Solna stads politiker de senaste dagarna. Bra. Eftersom vi är partipolitiskt obundna brukar vi inte ställa olika partiers budgetförslag mot varandra utan bara förklara vad majoritetens förslag innebär för verksamheten. I inlägget om Solna riktades fokus på allianspartiernas budget. I inlägget om Umeå riktades fokus på de rödgrönas budget. Eftersom många efterfrågat information om hur övriga partier prioriterat i sina budgetar gör vi här ett undantag.
Granskningar
Stora besparingar att vänta i Umeås förskolor och skolor
För några veckor sedan presenterade vi vår granskning av samtliga kommuners budgetar för 2018 där vi tvingas konstatera att det i 9/10 kommuner finns risk för nedskärningar i välfärden. Detta trots att de som jobbar i förskolan och skolan hela tiden nås av politikers löften om att nu kommer pengarna. Vi har följt upp med några nedslag i kommuner som skär ner, med fokus på förskola och skola. Idag är turen kommen till björkarnas stad, Umeå.
Att ge med ena handen men ta med andra
Ikväll är det dags för melodifestivalens stora final i Friends arena i Solna. Vi passar på att ta en titt på Solna stads skolbudget för 2018. Staden investerade 600 miljoner i arenan och sålde sedan sina aktier för 4 kronor till fastighetsbolaget Fabege. Men hur mycket investerar man i förskola och skola?
Nya Karolinska sjukhuset allt dyrare – besparingskraven på vårdpersonalen allt större
Som fortsättning på vår granskning av landets 290 kommuner tänkte vi använda turerna kring NKS för att beskriva hur det ser ut för Stockholms landstings ekonomi och på vilket sätt allt dyrare investeringskostnader för NKS riskerar att skapa ytterligare besparingskrav i hela Stockholms landstings verksamhet. Är landstingets ekonomi bättre än kommunernas eller finns det effektiviseringskrav här också?
Försäkringskassans rapport till regeringen – Vi lyder era avslagsorder
Idag ska vi ta en titt på Försäkringskassans egen statistik över förändringar i sjukförsäkringen under 2017. På myndighetens hemsida finns nu förra årets årsredovisning. Några av er kanske redan läst den från pärm till pärm. Ni andra får i det här inlägget här ett axplock av de viktigaste styckena och tabellerna med koppling till de tre ersättningssystemen i sjukförsäkringen. Sjukpenningen, aktivitetsersättningen och sjukersättningen.
9 av 10 kommuner underfinansierar välfärden 2018
Tankesmedjan Balans har läst alla kommunbudgetar för 2018. Det finns 290 kommuner, och alla upprättar en budget varje år. Dokumenten skiljer sig åt en hel del, men något de allra flesta kommuner har gemensamt är att: Deras välfärdsnämnder – de som har ansvar för att dela ut pengar till skolor, förskolor, socialtjänstens olika verksamheter, hemtjänst… Fortsätt läsa 9 av 10 kommuner underfinansierar välfärden 2018
Marknadsföring och effektiviseringskrav – Så ska skolan förbättras
Många lärare fick förra veckan en gratistidning om att vara grundskollärare i brevlådan. På framsidan ser vi Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson. Peter ser nöjd ut och i tidningen finns ett fint reportage om hur viktigt han tycker läraryrket är.
Tidningen är uppenbart reklamfinansierad för en mycket stor del av innehållet är artiklar om kommuner som av lite olika skäl anser att lärare bör söka sig till dem. Vi på Tankesmedjan Balans har i dagarna presenterat vår granskning av landets 290 kommuners budgetar. I det här inlägget ska vi jämföra det kommunerna skriver om varför lärare bör jobba hos dem med vad samma kommuner skriver om ekonomin för 2018 i deras kommunbudgetar. Visst låter det festligt?
Växjö – Satsningarna som försvann
Ibland känner vi på Tankesmedjan Balans att politiker är överdrivet positiva över resurstillskott de påstår sig göra i välfärden. Ibland låter vi det passera obemärkt förbi eftersom vi har jobb och familj att ta hand om och inte kan springa på alla bollar men ibland har vi tid och ork att granska om det verkligen är så mycket pengar som satsas som politiken påstår. Det här inlägget är ett sådant inlägg. Vi ska ta en titt på några påståenden från utbildningsnämnden i Växjös ordförande och se vad som stämmer och vad som inte stämmer.
2018 – Ytterligare ett år av nedskärningar på landets gymnasieskolor
Den senaste veckan har vi beskrivit hur förskola och fritidshem dränerats på resurser som konsekvens av kommunala besparingar. Tidigare har vi i ett flertal inlägg berättat att samma utveckling skett i grundskolan. Men gymnasiet då? Är det kanske hos de äldre eleverna de här stora satsningarna på skolan som man hört om landat? Det finns som vanligt ett sätt att ta reda på det här. Djupdykning i kommunala dokument!
Häng med!
Förskolan – Ständigt ökande obalans mellan krav och resurser
Förskollärare är toppen, tycker nog de allra flesta. När kommunerna gör undersökningar som de vill, men inte alltid vågar, benämna vid namn som ”kundnöjdhet” hamnar alltid förskolan i topp. Förskollärare hamnar tyvärr även i topp när det gäller sjukskrivningar. Tillsammans med fritidspedagoger är förskollärare det skolyrke som oftast jobbar sig sjuka i någon form av psykisk diagnos, ofta relaterad till stress och utmattning.
Varför är det så här? Hur kan det komma sig att de vi är mest nöjda med är de som mår sämst?Det ska vi försöka att reda ut här.