Ibland känner vi på Tankesmedjan Balans att politiker är överdrivet positiva över resurstillskott de påstår sig göra i välfärden. Ibland låter vi det passera obemärkt förbi eftersom vi har jobb och familj att ta hand om och inte kan springa på alla bollar men ibland har vi tid och ork att granska om det verkligen är så mycket pengar som satsas som politiken påstår. Det här inlägget är ett sådant inlägg. Vi ska ta en titt på några påståenden från utbildningsnämnden i Växjös ordförande och se vad som stämmer och vad som inte stämmer.
Granskningar
2018 – Ytterligare ett år av nedskärningar på landets gymnasieskolor
Den senaste veckan har vi beskrivit hur förskola och fritidshem dränerats på resurser som konsekvens av kommunala besparingar. Tidigare har vi i ett flertal inlägg berättat att samma utveckling skett i grundskolan. Men gymnasiet då? Är det kanske hos de äldre eleverna de här stora satsningarna på skolan som man hört om landat? Det finns som vanligt ett sätt att ta reda på det här. Djupdykning i kommunala dokument!
Häng med!
Förskolan – Ständigt ökande obalans mellan krav och resurser
Förskollärare är toppen, tycker nog de allra flesta. När kommunerna gör undersökningar som de vill, men inte alltid vågar, benämna vid namn som ”kundnöjdhet” hamnar alltid förskolan i topp. Förskollärare hamnar tyvärr även i topp när det gäller sjukskrivningar. Tillsammans med fritidspedagoger är förskollärare det skolyrke som oftast jobbar sig sjuka i någon form av psykisk diagnos, ofta relaterad till stress och utmattning.
Varför är det så här? Hur kan det komma sig att de vi är mest nöjda med är de som mår sämst?Det ska vi försöka att reda ut här.
Det fortsätter att smälla i väggarna på fritids
För knappt ett år sedan skrev vi på Tankesmedjan ett inlägg där vi beskrev hur psykisk ohälsa ökad bland fritidspedagoger och där vi försökte att härleda ökningen till politiska beslut om ambitionsökningar för fritidshemmen. Ambitionsökningar som inte följt av motsvarande ökning av fritidshemmens resurser. I dagens inlägg ska vi titta lite på hur statens satsning på mer personal i fritidshemmen fallit ut, den s.k. Fritidshemssatsningen.
Arbetsgivare och fack väljer lön framför arbetsmiljö
Sedan lönetrappornas avvecklande och det nya fokuset på individen och individuell lönesättning har lön blivit ett allt mer effektivt sätt att få medarbetare att rätta in sig i styrningen. Idag ska vi försöka visa att det finns ett negativt samband mellan lön och arbetsmiljö. Har man en begränsad budget och satsar på det ena kan man inte samtidigt satsa på det andra. Vi kommer även att ge konkreta exempel på hur arbetsgivare använder lönekriterier för att kunna göra besparingar.
Fördjupad förklaring till haveriet i sjukförsäkringen
Förra veckan gjorde vi ett besök på Socialdepartementet för att diskutera regeringens styrning av Försäkringskassan. Det blev ett intressant samtal med tjänsteman på departementet och socialminister Annika Strandhälls politiska sakkunnige i sjukförsäkringsfrågor. De berättade om hur regeringen resonerar när det gäller målsättningen att minska sjuktalen och vi fick chans att berätta om det ekonomiska läget… Fortsätt läsa Fördjupad förklaring till haveriet i sjukförsäkringen
Välfärdsmiljarder blev till nedskärningar – Välkommen till Trollhättan
Man läser ofta om att staten satsat massor av pengar på kommuner och landsting. Ändå känner anställda i vård, skola och omsorg att det hela tiden skärs ner. Hur kan det komma sig? Tidigare i veckan publicerade vi ett inlägg där vi visade hur grundskolenämnden i Stockholm trollade bort 85 miljarder i riktat statsbidrag för ökad likvärdighet och använde dem för att spara exakt lika mycket av egna kommunala pengar. Idag ska vi ta en titt på hur statliga pengar riktat till äldrevården kan försvinna. Följ med oss till Trollhättan!
Hur använder man statsbidrag för att spara? Lätt som en plätt!
Stegvis upptrappat kommer staten att satsa sex miljarder på att öka likvärdigheten i den svenska skolan. Förslaget att tillföra resurser till skolan väcktes av Skolkommissionens som ansåg att huvudmännen inte tar tillräckligt ansvar för att rikta pengar till de skolor och elever som behöver det mest. Vi har i tidigare inlägg på bloggen uttryckt viss tveksamhet över att den här satsningen alls ska nå fram till skolorna eftersom det i den kommunala styrningen av skolan finns en mekanism som göra att skolans resurser istället ska minskas varje år.
Idag tar vi en titt på utbildningsnämnden i Stockholm Stads budget. Blir det mer pengar till skolan eller försvinner de i kommunala effektiviseringskrav?
Lärarna i Malmö kränks av elever – har sig själva att skylla!
I onsdags publicerade Sydsvenskan en artikel om hot mot lärare som fått stor spridning på nätet. Hot och kränkningar mot lärare har ökat med 121 % och det är förstås inte bra. I artikeln intervjuas grundskoledirektören och hans analys av varför detta har skett är intressant. Vi har kollat i kommunala dokument och hittat förklaringen.
DET ÄR LÄRARNAS FEL!
Läraravtalet, eller kampen om tiden
Frågan om arbetstid är också en fråga om arbetsbelastning. Vi har tidigare beskrivit hur arbetsgivaren mer och mer styrt upp den reglerade arbetstiden (ca 35 timmar i veckan) och vilka negativa konsekvenser detta fått för lärares arbetsmiljö. Den politiska styrningen av skolan tar sin utgångspunkt i att allt alltid kan göras bättre och billigare. När rektorer får order att göra sin undervisning bättre och billigare, effektivisera den, har det resulterat i att lärare fått allt fler uppdrag att göra under den reglerade arbetstiden, såklart utan att en diskussion förts om att det tillåts leda till att tidigare uppdrag kan genomföras med minskad kvalité. Alla försök att rucka på förtroendetiden måste stoppas. Den är sista utposten för rimlig arbetsbelastning.