Stora besparingar på förskola och skola hotar i Ängelholm

Det politiska läget i Ängelholm är lite stökigt. Kommunen styrs av socialdemokrater i minoritet men med alliansens budget och i kommunfullmäktige sitter fyra politiska vildar som gör det politiska livet extra oförutsägbart. Om två veckor ska kommunstyrelsen behandla förslaget på politiska ramar inför 2019, men de politiska partierna har inte själva gjort något förslag till budget. Eftersom situationen är så trasslig i Ängelholm jobbar man istället med en tjänstemannabudget som grund och sedan ges de politiska partierna möjlighet att göra egna prioriteringar inom tjänstemännens budgetförslag.

Det här inlägget baserar sig på ännu opublicerade budgethandlingar som vi tagit del av och det är verkligen ingen trevlig läsning för kommunens elever, föräldrar och lärare. Inledningsvis beskrivs hur mycket bättre kommunens olika verksamheter ska bli tack vare den föreslagna budgeten men när vi läser det finstilta framträder en helt annan bild. En bild vi kommer att måla upp för er i det här blogginlägget. Trevlig läsning.

Skollagen – Björklunds största bluff!

Vi fortsätter vår granskning av statens styrning av skolan och de ofinansierade kravökningar på skolan som återkommande beslutas av rikstagen. Förra inlägget handlade om läsa, skriva, räknagarantin som vi visade är värd 366 kronor per elev och år. Idag ska vi ta en titt på skolans viktigaste styrdokument, skollagen, och på hur det resonerades kring ekonomiska konsekvenser när den nya skollagen trädde i kraft.

Gästinlägg till intervju om löneökningar

För några veckor sedan intervjuades Marcus i arbetsmiljötidningen Du och Jobbet om att det inte bara är positivt med lärares höga löneökning de senaste åren. Vi har fått läsarrespons från Marianne, en grundskollärare som lämnat läraryrket pga den höga arbetsbelastningen. Läs hennes talande beskrivning om skillnaden mellan att jobba som lärare och tekniker. 

God save the queen – hon är räddningen på lärarbristen i Skellefteå

Ni kanske har hört talas om lärarbristen. Skellefteå har drabbats av den. Tillräckligt många vill inte ta anställning i Skellefteås förskolor och skolor och det är såklart ett stort problem. Rätten till undervisning är lagstadgad så Skellefteå kommun måste se till att fylla klassrummen med vuxna som vill ta på sig ansvaret att lära Skellefteås barn och elever saker. Ett sätt att locka fler hade varit bättre arbetsvillkor. Kommunpolitikerna i Skellefteå har dock ett annat ess i rockärmen. Utländsk arbetskraft!

Häng med till Skellefteås för- och grundskolenämnd.

Stora besparingar att vänta i Umeås förskolor och skolor

För några veckor sedan presenterade vi vår granskning av samtliga kommuners budgetar för 2018 där vi tvingas konstatera att det i 9/10 kommuner finns risk för nedskärningar i välfärden. Detta trots att de som jobbar i förskolan och skolan hela tiden nås av politikers löften om att nu kommer pengarna. Vi har följt upp med några nedslag i kommuner som skär ner, med fokus på förskola och skola. Idag är turen kommen till björkarnas stad, Umeå.

Att ge med ena handen men ta med andra

Ikväll är det dags för melodifestivalens stora final i Friends arena i Solna. Vi passar på att ta en titt på Solna stads skolbudget för 2018. Staden investerade 600 miljoner i arenan och sålde sedan sina aktier för 4 kronor till fastighetsbolaget Fabege. Men hur mycket investerar man i förskola och skola?

Marknadsföring och effektiviseringskrav – Så ska skolan förbättras

Många lärare fick förra veckan en gratistidning om att vara grundskollärare i brevlådan. På framsidan ser vi Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson. Peter ser nöjd ut och i tidningen finns ett fint reportage om hur viktigt han tycker läraryrket är.

Tidningen är uppenbart reklamfinansierad för en mycket stor del av innehållet är artiklar om kommuner som av lite olika skäl anser att lärare bör söka sig till dem. Vi på Tankesmedjan Balans har i dagarna presenterat vår granskning av landets 290 kommuners budgetar. I det här inlägget ska vi jämföra det kommunerna skriver om varför lärare bör jobba hos dem med vad samma kommuner skriver om ekonomin för 2018 i deras kommunbudgetar. Visst låter det festligt?

2018 – Ytterligare ett år av nedskärningar på landets gymnasieskolor

Den senaste veckan har vi beskrivit hur förskola och fritidshem dränerats på resurser som konsekvens av kommunala besparingar. Tidigare har vi i ett flertal inlägg berättat att samma utveckling skett i grundskolan. Men gymnasiet då? Är det kanske hos de äldre eleverna de här stora satsningarna på skolan som man hört om landat? Det finns som vanligt ett sätt att ta reda på det här. Djupdykning i kommunala dokument!

Häng med!

Hur använder man statsbidrag för att spara? Lätt som en plätt!

Stegvis upptrappat kommer staten att satsa sex miljarder på att öka likvärdigheten i den svenska skolan. Förslaget att tillföra resurser till skolan väcktes av Skolkommissionens som ansåg att huvudmännen inte tar tillräckligt ansvar för att rikta pengar till de skolor och elever som behöver det mest. Vi har i tidigare inlägg på bloggen uttryckt viss tveksamhet över att den här satsningen alls ska nå fram till skolorna eftersom det i den kommunala styrningen av skolan finns en mekanism som göra att skolans resurser istället ska minskas varje år.

Idag tar vi en titt på utbildningsnämnden i Stockholm Stads budget. Blir det mer pengar till skolan eller försvinner de i kommunala effektiviseringskrav?