Frågan om lärares arbetstid handlar inte bara om hur många timmar lärare arbetar, utan också om vem som bestämmer över tiden och hur den får användas. Det är utgångspunkten för artikeln The Power of Time: Teachers’ Working Day – Negotiating Autonomy and Control av Tove Steen-Olsen och Astrid Grude Eikseth. Studien publicerades 2010 i European Educational Research Journal och… Fortsätt läsa Norsk forskning om lärares förtroendetid: arbetstidsfrågan är en också en fråga om makt, kontroll och professionell autonomi
Kategori: Fortbildningsserien
När politiker gör affärer med politiken – Ny rapport visar riskerna när makt och privata ekonomiska intressen blandas
Svenska kommunpolitiker fattar varje år beslut som påverkar hur miljardbelopp av offentliga pengar används – samtidigt som många själva, eller genom närstående, har ekonomiska intressen i privata företag som gör affärer med kommunen. I det här inlägget sammanfattas rapporten Förtroendevalda företagare – En granskning av korruptions- och infiltrationsrisker i bolag kopplade till politiker som är… Fortsätt läsa När politiker gör affärer med politiken – Ny rapport visar riskerna när makt och privata ekonomiska intressen blandas
Forskning: Makt över tiden spelar roll för hälsan!
Idag (måndag 31/8) hade Sveriges Lärares förhandlingsdelegation sitt första möte. Det kan bli en ovanligt stökig avtalsrörelse, då arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har aviserat att de vill förändra det nuvarande kollektivavtalet vad gäller lärares möjligheter till förtroendetid. Idag har lärare i snitt 10,5 timmar i veckan som de själva styr över. Mycket talar… Fortsätt läsa Forskning: Makt över tiden spelar roll för hälsan!
”Finansieringsprincipen” – statens inbyggda effektiviseringskrav på välfärden
Den kommunala finansieringsprincipen innebär att staten ska kompensera kommuner och regioner när statliga beslut ökar deras kostnader. Om staten exempel beslutar om en reform som kostar kommunerna 2,6 miljarder kronor per år ska staten i princip skjuta till motsvarande belopp. På samma sätt kan statsbidragen minskas om staten fattar beslut som sänker kommunernas kostnader. Syftet… Fortsätt läsa ”Finansieringsprincipen” – statens inbyggda effektiviseringskrav på välfärden
Valfrihet utan verklig mångfald – Ny forskning om äldreomsorgsmarknaden
I förra inlägget i Balans fortbildningsserie skrev vi om ny forskning som visar att flera decennier av marknadsreformer i primärvården inte har skapat den mångfald av utförare som reformerna var tänkta att leda till. I stället har en stor del av den privata vården samlats hos ett begränsat antal stora, vinstdrivande aktörer. Nu kommer nästa… Fortsätt läsa Valfrihet utan verklig mångfald – Ny forskning om äldreomsorgsmarknaden
Ny forskning: Vårdcentralerna privatiserades men mångfalden uteblev – några få enorma aktörer dominerar marknaden
I Dagens Nyheter i dag (20/8) beskrivs hur den finska vårdkoncernen Meliva växer i Sverige genom att köpa upp fristående vårdcentraler. I artikeln intervjuas Ulrika Winblad, professor i hälso- och sjukvårdsforskning vid Uppsala universitet. Utvecklingen som DN beskriver ligger nära den fråga Winblad och hennes forskarkollegor nyligen har undersökt: vad flera decennier av marknadsreformer faktiskt… Fortsätt läsa Ny forskning: Vårdcentralerna privatiserades men mångfalden uteblev – några få enorma aktörer dominerar marknaden
Ny forskning: Marknadsskolan skapar skolsegregation och minskar svagare elevgruppers valfrihet
I artikeln “The Swedish ‘experiment’ with marketization: Evidence on three decades of school segregation in an urban school market” undersöker Anna-Maria Fjellman, Andreas Alm Fjellborg och Håkan Forsberg hur skolsegregationen har utvecklats på Stockholms gymnasiemarknad under nästan 30 år. Artikeln publicerades i Acta Sociologica den 15 juli 2026. Bakgrunden är de svenska skolreformerna under 1990-talet, då skolval, skolpeng och privat drivna… Fortsätt läsa Ny forskning: Marknadsskolan skapar skolsegregation och minskar svagare elevgruppers valfrihet
Forskare: Konkurrensen påverkar skolan redan innan konkurrenterna finns – kan skapa elevsortering, betygspress och mål som krockar med skolans utbildningsuppdrag
Forskning om marknadsstyrning brukar undersöka vad som händer när konkurrens väl har uppstått. I en ny studie vänder Maria Blomgren, Stefan Arora-Jonsson och Jakob Westergren (alla med koppling till Uppsala universitet) på perspektivet och undersöker vad som händer när en organisation börjar förbereda sig för konkurrens som ännu inte finns. Jakob Westergren disputerade 2025 på en… Fortsätt läsa Forskare: Konkurrensen påverkar skolan redan innan konkurrenterna finns – kan skapa elevsortering, betygspress och mål som krockar med skolans utbildningsuppdrag
Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik avslöjar välfärdens arbetsmiljökris
Arbetsmiljöverkets rapport Arbetsskador 2025 redovisar den officiella statistiken över anmälda arbetsskador i Sverige. En arbetsskada definieras i rapporten som en skada som uppstår till följd av olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet. Begreppet omfattar tre typer av skador: arbetsolyckor, arbetssjukdomar och olyckor till eller från arbetet. Arbetsolyckor är plötsliga händelser i arbetet, medan arbetssjukdomar uppstår genom mer långvarig påverkan, till exempel belastning,… Fortsätt läsa Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik avslöjar välfärdens arbetsmiljökris
Forskning: Obligatoriskt skolval löser inte skolsegregationen
Rapporten Skolval i en delad stad är skriven av Magnus Dahlstedt, Sofia Nordmark och Viktor Vesterberg vid Linköpings universitet. Den undersöker hur obligatoriskt skolval har införts, organiserats och upplevts i Norrköpings kommun, där skolval sedan 2020 är obligatoriskt inför både förskoleklass och årskurs sju. Syftet är att förstå vilka politiska ambitioner som låg bakom reformen, hur skolplaceringen… Fortsätt läsa Forskning: Obligatoriskt skolval löser inte skolsegregationen