I Dagens Nyheter i dag (20/8) beskrivs hur den finska vårdkoncernen Meliva växer i Sverige genom att köpa upp fristående vårdcentraler. I artikeln intervjuas Ulrika Winblad, professor i hälso- och sjukvårdsforskning vid Uppsala universitet.
Utvecklingen som DN beskriver ligger nära den fråga Winblad och hennes forskarkollegor nyligen har undersökt: vad flera decennier av marknadsreformer faktiskt har gjort med mångfalden och ägarstrukturen i svensk primärvård?
I studien “Still seeing little organizational diversity: the long-run outcomes of market-inspired reforms in Swedish primary care”, publicerad 2026 i Journal of Health Organization and Management, undersöker Peter Edlund, Alfons Grönström och Ulrika Winblad hur den privata vårdmarknaden har utvecklats efter omkring 35 år av marknadsreformer.
Bakgrunden är de marknadsreformer som successivt förändrat svensk primärvård sedan början av 1990-talet. Ett återkommande politiskt mål har varit att locka in en mångfald av privata aktörer. Tanken har varit att ökad konkurrens och valfrihet i förlängningen skulle kunna bidra till lägre kostnader och högre kvalitet. Sedan 2010 måste samtliga regioner dessutom ha vårdvalssystem i primärvården.
Studiens syfte
Forskarna undersöker hur stor den organisatoriska mångfalden bland privata utförare i svensk primärvård faktiskt är efter omkring 35 år av marknadsreformer.
De kartlägger samtliga 1 229 offentliga och privata vårdcentraler som fanns i Sverige 2024. De privata stod för 580 vårdcentraler, cirka 47 procent av samtliga, och omkring 44 procent av de listade patienterna.
De privata aktörerna analyseras utifrån tre dimensioner: företagsform, huvudsakligt syfte – vinstdrivande eller icke-vinstdrivande – och extern finansiering.
Studiens huvudsakliga resultat
Huvudresultatet är att den organisatoriska mångfalden bland de privata aktörerna är liten, trots att ökad mångfald länge varit ett mål för marknadsreformerna.
Över 90 procent av de privata utförarna var privata aktiebolag. De stod bakom nästan 80 procent av de privat drivna vårdcentralerna och nära 75 procent av de privat listade patienterna. Omkring 95 procent av både de privata vårdcentralerna och de privat listade patienterna fanns hos vinstdrivande aktörer. Även finansieringen var likartad: lån från kreditinstitut var den klart vanligaste externa finansieringsformen.
Studien visar samtidigt varför marknaden kan framstå som mer småskalig än den faktiskt är. 70 procent av de privata utförarna drev bara en vårdcentral. Men när forskarna följer ägarstrukturerna uppåt framträder en tydlig koncentration: fem större aktörer kontrollerade tillsammans mer än hälften av de privat drivna vårdcentralerna och nära 60 procent av de privat listade patienterna.
Forskarna drar därför slutsatsen att marknadsreformerna har lyckats få in privata aktörer i primärvården, men inte skapat den organisatoriska mångfald som eftersträvats. De fem största aktörerna var dessutom lika varandra på centrala punkter: samtliga var aktiebolag, vinstdrivande och använde lån från kreditinstitut.
Forskarna blickar framåt
Forskarna betonar att studien är en ögonblicksbild av 2024. De vill därför se framtida forskning som följer företagsformer, vinstsyfte och finansiering vid flera tidpunkter, exempelvis före och efter olika marknadsreformer.
De efterlyser också motsvarande kartläggningar i andra skandinaviska länder för att undersöka om samma utveckling återfinns där. Forskarna konstaterar samtidigt att kombinationen av koncentration och organisatorisk likriktning kan hämma konkurrens och valfrihet – två mekanismer som varit centrala i argumentationen för marknadsreformerna.
Den versionen ligger närmare rapportens egna formuleringar och undviker att dra slutsatser starkare än författarna själva gör.
Parallellen till den svenska skolmarknaden
Vi i tankesmedjan Balans har under flera år beskrivit en liknande utveckling på skolmarknaden, inte minst i vår bok De expansiva – en bok om skolmarknadens vinnare och förlorare. Friskolereformen skulle bidra till ökad valfrihet och mångfald, men våra granskningar visar hur marknaden i stället har koncentrerats till ett mindre antal stora skolkoncerner genom både nyetableringar och uppköp.
I De expansiva beskriver vi hur tidigare självständiga huvudmän successivt köpts upp och införlivats i större koncerner, samtidigt som de största aktörerna vuxit kraftigt. Det innebär att antalet skolor, varumärken eller juridiska huvudmän kan ge en mer mångfacetterad bild än den faktiska ägarstrukturen.
Parallellen till forskningen om vårdmarknaden är tydlig: många enheter behöver inte innebära många självständiga aktörer. Även på skolmarknaden har en reform som skulle skapa mångfald bidragit till en allt mer koncentrerad marknad.
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in, tolka, när det behövs översatta och slutligen sammanfatta stora textvolymer. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
– OECD 1992: Målstyrning och konkurrensutsättning riskerar att skapa en olikvärdig skola!
-Facken i välfärden: Sänkta skatter, ökade bolagsvinster, sjuka medarbetare!
– Region Sörmland: Kry och Doktor.se uppfyller inte kraven för ersättning!
– Region Stockholm: Vårdsystemet är sårbart – brott kan döljas bakom tillit, sekretess och komplicerade regelverk
– Amerikansk forskning: Skolpeng och marknadslogik fungerar dåligt i skolan
– Brittisk forskning: Individuell lön ökar inte välfärdsmedarbetarnas totala lön – sätt för arbetsgivaren att få ut mer arbete inom samma budget!
– Ny forskning: Politiker vet för lite om arbetsbelastningen i verksamheter de styr
– Statskontoret: Den avreglerade välfärden är särskilt sårbar för korruption
– Ny välfärdsforskning: Politiker kräver ökad effektivitet – men saknar insikt om det går at leverera
– Lobbyister styr skogspolitiken
– Dubbla amerikanska studier: skolbibliotekarier förbättrar elevernas kunskaper
– Brittisk forskning: När vården marknadiseras sjunker kvaliteten
– Svensk forkning: Skolsegregation sliter på lärares hälsa
– Ny rapport: Skolan lockar färre högpresterande när arbetsvillkoren försämras
– Statlig utredning: Gör det svårare för kommunerna att finansiera välfärden
– Vänskapsrelationer över socioekonomiska gränser hänger ihop med bättre livschanser.
– Ny proposition: tydligare och tidigare stöd i skolan.
– SOM INSTITUTET: Väljarna villl varken ha mindre offentlig sektor eller välfärdsvinster
– Skolverket: Splittringen i förskolan försvårar både likvärdighet och arbetsmiljö
– Ny forsking: dyrt att organisera arbetet så att människor går sönder.
– Ny forskning: marknadisering och kundtänk har ökat mängden skadliga föräldrakontakter – arbetsmiljön och professionen tar stryk!
– Efterlängtad proposition om reglering av lärares undervisningstid: en bra början men långt ifrån tillräckligt!
– Demokratirådets rapport: Tydligt glapp mellan väljare och politiker i välfärdsfrågor
– Forskare: Borgerliga väljare vill inte ha välfärdsvinster eller en mindre offentlig sektor
– Praktiska gymnasiet: en historia om vinstdrivande skolors ständiga misslyckanden
– Forskning: Obligatoriskt skolval löser inte segregationen
– Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik avslöjar välfärdens arbetsmiljökris
– Forskare: Konkurrensen påverkar skolan redan innan konkurrenterna finns – kan skapa elevsortering, betygspress och mål som krockar med skolans utbildningsuppdrag
– Ny forskning: Marknadsskolan skapar skolsegregation och minskar svagare elevgruppers valfrihet