I artikeln “The Swedish ‘experiment’ with marketization: Evidence on three decades of school segregation in an urban school market” undersöker Anna-Maria Fjellman, Andreas Alm Fjellborg och Håkan Forsberg hur skolsegregationen har utvecklats på Stockholms gymnasiemarknad under nästan 30 år. Artikeln publicerades i Acta Sociologica den 15 juli 2026.
Bakgrunden är de svenska skolreformerna under 1990-talet, då skolval, skolpeng och privat drivna – i stor utsträckning vinstdrivande – skolor infördes. Författarna beskriver Sverige som ett internationellt långtgående exempel på marknadsstyrning av skolan. Reformernas förespråkare argumenterade bland annat för ökad valfrihet, kvalitet och effektivitet, och skolvalet sågs också som ett sätt att minska bostadssegregationens betydelse för vilken skola elever gick i. Samtidigt har tidigare forskning pekat på ett samband mellan marknadsorienterade skolsystem och ökad segregation.
Studien omfattar samtliga andraårselever i gymnasieskolan i Stockholmsregionen 1995–2023, totalt 642 453 elever. Forskarna har registeruppgifter om bland annat elevernas bostadsområde, föräldrarnas inkomster och utbildning, utländsk bakgrund, tidigare betyg samt vilken skola och vilket program eleverna går på.
1. Syfte
Syftet är att undersöka sambandet mellan skolval, skolsegregation och bostadssegregation på Stockholms gymnasiemarknad från 1995 till 2023.
Mer specifikt undersöker forskarna dels hur den socioekonomiska och etniska sorteringen mellan skolor och gymnasieprogram har förändrats, dels vilka egenskaper hos skolmarknaden som påverkar segregationen. Särskilt studeras betydelsen av bland annat ökningen av privata skolor, antalet skolor och utbildningsalternativ samt fördelningen mellan yrkes- och högskoleförberedande program.
2. Huvudsakliga resultat
Det mest övergripande resultatet är att skolsegregationen har ökat tydligt under perioden, samtidigt som bostadssegregationen fortfarande spelar stor roll för hur elever sorteras mellan skolor. Skolvalet har alltså inte brutit kopplingen mellan bostadsområde och skola på det sätt som reformernas förespråkare hoppades.
Forskarna finner också att skolmarknadens utformning påverkar segregationen utöver bostadssegregationen. Ökad privatisering och fler valmöjligheter förändrar vilka elever som möts i skolorna. När andelen elever i privata skolor ökar minskar den sociala blandningen mellan elever med olika bakgrund.
Särskilt tydligt är detta för elever från socioekonomiskt svagare grupper. Låginkomstelever koncentreras i allt högre grad till skolor och program där fler andra elever också har låg inkomst, jämfört med hur deras bostadsområden är sammansatta. På motsvarande sätt minskar blandningen mellan elever vars föräldrar har olika utbildningsbakgrund när privatiseringen ökar.
Även den etniska sorteringen förändras. Vid låg grad av privatisering gick elever med utländsk bakgrund ofta i skolor där andelen elever med utländsk bakgrund var lägre än i deras bostadsområde. När privatiseringen ökar vänds detta samband: de går i allt högre grad i skolor där andelen elever med utländsk bakgrund är högre än i deras bostadsområde.
Forskarna drar därför slutsatsen att skolmarknaden inte bara speglar den segregation som redan finns i boendet. Marknadens expansion förändrar själv den sociala sorteringen mellan skolor.
3. Diskussion om resultaten
Författarna är ganska tydliga i sin värdering av resultaten. De menar att resultaten går emot en central tanke bakom 1990-talets reformer: att skolval och privata skolor skulle kunna motverka bostadssegregation och skapa mer jämlika utbildningsmöjligheter. I stället visar deras analys att ökad privatisering förstärker den socioekonomiska sorteringen och minskar den sociala blandningen i gymnasieskolan.
De betonar också att privatiseringen inte bara reproducerar redan existerande skillnader. Den omformar aktivt skolornas sociala sammansättning. Fler privata skolor och fler utbildningsalternativ innebär alltså inte automatiskt större faktisk valfrihet för alla elevgrupper. Tvärtom menar författarna att marginaliserade elever kan få svårare att navigera på en alltmer komplicerad skolmarknad.
Författarnas kanske skarpaste slutsats är att den svenska modellen med helt skattefinansierade privata skolor utan elevavgifter inte tycks ha lyckats skapa den socialt och etniskt blandade skolmiljö som den påstods kunna bidra till. I stället pekar resultaten på att skolmarknadens expansion och den ökade närvaron av privata skolor är en självständig drivkraft bakom ökad segregation.
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in, tolka, när det behövs översatta och slutligen sammanfatta stora textvolymer. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
– OECD 1992: Målstyrning och konkurrensutsättning riskerar att skapa en olikvärdig skola!
-Facken i välfärden: Sänkta skatter, ökade bolagsvinster, sjuka medarbetare!
– Region Sörmland: Kry och Doktor.se uppfyller inte kraven för ersättning!
– Region Stockholm: Vårdsystemet är sårbart – brott kan döljas bakom tillit, sekretess och komplicerade regelverk
– Amerikansk forskning: Skolpeng och marknadslogik fungerar dåligt i skolan
– Brittisk forskning: Individuell lön ökar inte välfärdsmedarbetarnas totala lön – sätt för arbetsgivaren att få ut mer arbete inom samma budget!
– Ny forskning: Politiker vet för lite om arbetsbelastningen i verksamheter de styr
– Statskontoret: Den avreglerade välfärden är särskilt sårbar för korruption
– Ny välfärdsforskning: Politiker kräver ökad effektivitet – men saknar insikt om det går at leverera
– Lobbyister styr skogspolitiken
– Dubbla amerikanska studier: skolbibliotekarier förbättrar elevernas kunskaper
– Brittisk forskning: När vården marknadiseras sjunker kvaliteten
– Svensk forkning: Skolsegregation sliter på lärares hälsa
– Ny rapport: Skolan lockar färre högpresterande när arbetsvillkoren försämras
– Statlig utredning: Gör det svårare för kommunerna att finansiera välfärden
– Vänskapsrelationer över socioekonomiska gränser hänger ihop med bättre livschanser.
– Ny proposition: tydligare och tidigare stöd i skolan.
– SOM INSTITUTET: Väljarna villl varken ha mindre offentlig sektor eller välfärdsvinster
– Skolverket: Splittringen i förskolan försvårar både likvärdighet och arbetsmiljö
– Ny forsking: dyrt att organisera arbetet så att människor går sönder.
– Ny forskning: marknadisering och kundtänk har ökat mängden skadliga föräldrakontakter – arbetsmiljön och professionen tar stryk!
– Efterlängtad proposition om reglering av lärares undervisningstid: en bra början men långt ifrån tillräckligt!
– Demokratirådets rapport: Tydligt glapp mellan väljare och politiker i välfärdsfrågor
– Forskare: Borgerliga väljare vill inte ha välfärdsvinster eller en mindre offentlig sektor
– Praktiska gymnasiet: en historia om vinstdrivande skolors ständiga misslyckanden
– Forskning: Obligatoriskt skolval löser inte segregationen
– Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik avslöjar välfärdens arbetsmiljökris
– Forskare: Konkurrensen påverkar skolan redan innan konkurrenterna finns – kan skapa elevsortering, betygspress och mål som krockar med skolans utbildningsuppdrag