Svenska kommunpolitiker fattar varje år beslut som påverkar hur miljardbelopp av offentliga pengar används – samtidigt som många själva, eller genom närstående, har ekonomiska intressen i privata företag som gör affärer med kommunen. I det här inlägget sammanfattas rapporten Förtroendevalda företagare – En granskning av korruptions- och infiltrationsrisker i bolag kopplade till politiker som är framtagen av Acta Publica på uppdrag av partnerskapet Sverige mot organiserad brottslighet, SMOB.
Bakgrunden är att privata ekonomiska intressen som sammanfaller med offentlig beslutsmakt kan skapa risker för intressekonflikter, otillåten påverkan, korruption och infiltration. Rapporten tar också avstamp i att Sveriges ställning som ett av världens minst korrupta länder har försvagats och att tidigare forskning pekar på att korruptionsriskerna är större lokalt, i kommuner och regioner, än i staten.
Syfte med rapporten
Syftet med rapporten är att undersöka korruptionsrisker i offentlig sektor genom att kartlägga företag där sittande politiker eller deras närstående haft ekonomiska intressen under mandatperioden.
Rapporten har två delar. Den första undersöker företag som gjort affärer med den kommun eller region där politikern själv har ett uppdrag. Den andra undersöker kriminalitet och kopplingar till organiserad brottslighet bland personer i dessa bolag.
Acta Publica understryker att en koppling mellan ett företag och en politiker inte i sig betyder att korruption eller jäv har förekommit. Rapporten är framför allt tänkt att identifiera situationer som kan motivera närmare granskning.
Huvudsakliga slutsatser
Acta Publica hittar 1 080 bolag där lokalpolitiker eller personer på samma adress som dem haft privata ekonomiska intressen och där bolaget samtidigt gjort affärer med politikerns egen kommun eller region. Bolagen fakturerade sammanlagt 3,7 miljarder kronor 2022–2024. Acta Publica betonar att det sannolikt är en underskattning eftersom underlaget över offentliga fakturor är ofullständigt.
895 av de 1 080 bolagen kan kopplas direkt till politikern genom ett eget bolagsengagemang. 185 kopplas till någon skriven på samma adress, och av dessa personer var 110 gifta med politikern.
Flera exempel är direkt kopplade till förskola och skola:
- En moderat lokalpolitiker är ordförande i ett företag som hyr ut vikarier till skolor och förskolor. Företaget fakturerade den egna kommunen 19 miljoner kronor 2022–2023. Den första upphandlingen vann företaget 2019, när politikern var förste vice ordförande i förskolenämnden och dess arbetsutskott. Avtalet omfattade bland annat barnskötare, förskollärare och lärare.
- En centerpartist satt i kommunstyrelsen och i barn- och ungdomsnämnden, som ansvarade för bland annat skolskjuts. Politikerns partner var samtidigt suppleant i ett bussbolag som ägdes av partnerns pappa och som hade vunnit flera upphandlingar om skolskjuts. Bolaget fakturerade kommunen 16,3 miljoner kronor 2022–2023 och gjorde utdelningar på 3,5 miljoner.
- En socialdemokratisk lokalpolitiker hade tidigare ägt ett företag inom utbildning och bemanning som senare övertagits av politikerns son. Bolaget hade avtal med kommunen om gymnasiala yrkeskurser inom bland annat vård och omsorg samt barn och fritid. Det fakturerade kommunen drygt 40 miljoner kronor 2022–2024 och delade samtidigt ut 9,3 miljoner kronor.
- En centerpartist i Kronoberg var delägare i en koncern med bland annat förskola och LSS-boenden som fakturerade kommunen nästan 30 miljoner kronor. I koncernen hade det tidigare även ingått en gymnasieskola. Den såldes för 45 miljoner kronor, varefter 41 miljoner delades ut till de två ägarna. Politikern har haft flera tunga kommunala uppdrag.
Rapporten hittar dessutom tecken på andra risker. Ett av tio av de så kallade flaggbolagen har enligt kreditupplysningsföretaget TIC så många anmärkningar att det kan tyda på misskötsel, 45 har skulder hos Kronofogden och i 22 flaggbolag finns personer som dömts för ekonomisk brottslighet. I det större materialet hittar Acta Publica 71 bolag där politiker eller närstående delar ekonomiska intressen med personer som kan kopplas till organiserad brottslighet.
Medskick från författarna
Acta Publicas viktigaste medskick är att det behövs betydligt bättre transparens. De beskriver stora problem med att få fram fakturor, uppgifter om kommunala bolag, politikers nämnduppdrag och kompletta upphandlingsdata.
De menar också att framtida granskningar bör gå djupare i ett mindre antal kommuner eller regioner och särskilt inkludera kommun- och regionägda bolag, eftersom dessa sannolikt har varit mindre granskade.
Rapportens kanske viktigaste principiella slutsats är att problemet inte behöver bestå i att en politiker röstar igenom ett avtal med sitt eget företag. Informella kontakter och tillgång till information kan i sig skapa möjligheter att påverka. Därför räcker det inte alltid att konstatera att en politiker formellt har anmält jäv. Acta Publica menar att redan misstankar om att privata ekonomiska intressen påverkar offentliga beslut kan skada förtroendet för både rättsstaten och demokratin.
Våra reflektioner
Rapporten ligger nära sådant Balans granskat under flera år. Vi har återkommande visat hur nuvarande och tidigare politiker själva äger skolor och förskolor, sitter i skolkoncerner eller rör sig mellan politiska uppdrag och företag som lever på offentligt finansierad välfärd. Vi har också granskat lobbykontakter mellan välfärdsbolag och politiker. Acta Publicas rapport visar samma grundproblem i större skala: när politisk makt, privata ekonomiska intressen och offentliga affärer möts uppstår en gråzon som inte alltid fångas av formella jävsregler.
Påverkan kan ske långt innan ett beslut fattas, genom kontakter, information och relationer. Det är just den typen av mjuk korruption eller vänskapskorruption som vi försökt sätta ord på.
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in, tolka, när det behövs översatta och slutligen sammanfatta stora textvolymer. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
– OECD 1992: Målstyrning och konkurrensutsättning riskerar att skapa en olikvärdig skola!
-Facken i välfärden: Sänkta skatter, ökade bolagsvinster, sjuka medarbetare!
– Region Sörmland: Kry och Doktor.se uppfyller inte kraven för ersättning!
– Region Stockholm: Vårdsystemet är sårbart – brott kan döljas bakom tillit, sekretess och komplicerade regelverk
– Amerikansk forskning: Skolpeng och marknadslogik fungerar dåligt i skolan
– Brittisk forskning: Individuell lön ökar inte välfärdsmedarbetarnas totala lön – sätt för arbetsgivaren att få ut mer arbete inom samma budget!
– Ny forskning: Politiker vet för lite om arbetsbelastningen i verksamheter de styr
– Statskontoret: Den avreglerade välfärden är särskilt sårbar för korruption
– Ny välfärdsforskning: Politiker kräver ökad effektivitet – men saknar insikt om det går at leverera
– Lobbyister styr skogspolitiken
– Dubbla amerikanska studier: skolbibliotekarier förbättrar elevernas kunskaper
– Brittisk forskning: När vården marknadiseras sjunker kvaliteten
– Svensk forkning: Skolsegregation sliter på lärares hälsa
– Ny rapport: Skolan lockar färre högpresterande när arbetsvillkoren försämras
– Statlig utredning: Gör det svårare för kommunerna att finansiera välfärden
– Vänskapsrelationer över socioekonomiska gränser hänger ihop med bättre livschanser.
– Ny proposition: tydligare och tidigare stöd i skolan.
– SOM INSTITUTET: Väljarna villl varken ha mindre offentlig sektor eller välfärdsvinster
– Skolverket: Splittringen i förskolan försvårar både likvärdighet och arbetsmiljö
– Ny forsking: dyrt att organisera arbetet så att människor går sönder.
– Ny forskning: marknadisering och kundtänk har ökat mängden skadliga föräldrakontakter – arbetsmiljön och professionen tar stryk!
– Efterlängtad proposition om reglering av lärares undervisningstid: en bra början men långt ifrån tillräckligt!
– Demokratirådets rapport: Tydligt glapp mellan väljare och politiker i välfärdsfrågor
– Forskare: Borgerliga väljare vill inte ha välfärdsvinster eller en mindre offentlig sektor
– Praktiska gymnasiet: en historia om vinstdrivande skolors ständiga misslyckanden
– Forskning: Obligatoriskt skolval löser inte segregationen
– Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik avslöjar välfärdens arbetsmiljökris
– Forskare: Konkurrensen påverkar skolan redan innan konkurrenterna finns – kan skapa elevsortering, betygspress och mål som krockar med skolans utbildningsuppdrag
– Ny forskning: Marknadsskolan skapar skolsegregation och minskar svagare elevgruppers valfrihet
– Ny forskning: Vårdcentralerna privatiserades men mångfalden uteblev – några få enorma aktörer dominerar marknaden
– Valfrihet utan verklig mångfald – Ny forskning om äldreomsorgsmarknaden
– Forskning: Välfärdsföretagen försöker påverka synen på kvalitet – vill gå från utförare til regelmakare
– Ny forskning: Resursstarka familjer ogillar skolmarknaden – men det är deras aktiva val som upprätthåller den
– ”Finansieringsprincipen” – statens inbyggda effektiviseringskrav på välfärden
– Forskning: Makt över tiden spelar roll för hälsan!