Idag (måndag 31/8) hade Sveriges Lärares förhandlingsdelegation sitt första möte. Det kan bli en ovanligt stökig avtalsrörelse, då arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har aviserat att de vill förändra det nuvarande kollektivavtalet vad gäller lärares möjligheter till förtroendetid.
Idag har lärare i snitt 10,5 timmar i veckan som de själva styr över. Mycket talar för att SKR vill minska förtroendetiden. Med anledning av detta kommer vi under de kommande veckorna att fokusera på arbetstid i tankesmedjan Balans forsknings- och fortbildningsserie.
Först ut är studien Effect of employee worktime control on health: a prospective cohort study, skriven av arbetslivsforskaren och läkaren Leena Ala-Mursula, seniorforskaren Jussi Vahtera, statistikern Jaana Pentti och professorn Mika Kivimäki. Studien publicerades 2004 i tidskriften Occupational and Environmental Medicine.
Författarna skriver inledningsvis att det redan fanns mycket forskning om att kontroll över det egna arbetet påverkar hälsan, men mindre forskning om just kontroll över arbetstiden. Med kontroll över arbetstiden menar de bland annat möjligheten att påverka när arbetsdagen börjar och slutar, raster, ledighet, arbetspass och möjligheten att anpassa arbetstiden efter privatlivet.
Studien bygger på 4 218 heltidsanställda kommunanställda i åtta finska kommuner. Gruppen bestod av flera olika typer av yrken: chefer, högutbildade professionella yrken, yrken på mellannivå, kontorsanställda, serviceyrken och manuella yrken. Det preciseras inte i studien vilka olika yrken de kommunanställda hade. Välfärdsyrken är dock kraftigt överrepresenterade även bland finska kommuners medarbetare, så det är rimligt att anta att många var lärare, jobbade inom äldreomsorgen eller var anställda inom socialtjänsten.
Syfte
Syftet med studien var att undersöka om låg kontroll över den egna arbetstiden hänger samman med sämre hälsa senare. Forskarna tittade på tre saker: självskattad hälsa, psykisk ohälsa och sjukfrånvaro. Eftersom studien följde samma personer över tid kunde forskarna också undersöka om låg kontroll över arbetstiden kom före hälsoproblemen och inte bara om personer som redan mådde dåligt upplevde mindre kontroll.
Huvudsakliga resultat
Det viktigaste resultatet är att låg kontroll över arbetstiden hängde samman med sämre hälsa, särskilt bland kvinnor. Kvinnor med låg kontroll över arbetstiden hade högre risk för dålig självskattad hälsa, psykisk stress och medicinskt verifierad sjukfrånvaro än kvinnor med hög kontroll.
Sambanden fanns kvar även när forskarna tog hänsyn till bland annat ålder, yrkesposition, familjesituation, tidigare hälsa, rökning, alkohol, övervikt och fysisk aktivitet. Resultaten var särskilt tydliga bland kvinnor med barn hemma. Författarna tolkar det som att kontroll över arbetstiden gör det lättare att få ihop arbete och privatliv.
En viktig poäng i studien är att flexibel arbetstid inte är samma sak som kontroll över arbetstiden. Flexibilitet kan också betyda att arbetsgivaren får större frihet att ändra arbetstider. Det som verkar spela roll för hälsan är om den anställde själv har inflytande över när arbetet utförs.
Författarnas egen diskussion om vad som bör ändras
Författarna menar att arbetsgivare bör se större kontroll över arbetstiden som en arbetsmiljöfråga. De argumenterar för att anställda bör få större möjlighet att påverka när arbetet utförs och hur arbetstiden förläggs. De menar också att det kan vara positivt för arbetsgivaren, eftersom större kontroll över arbetstiden kan minska sjukfrånvaron.
Vår reflektion
För diskussionen om lärares arbetstid är studien relevant eftersom förtroendearbetstid innebär just kontroll över när arbetet utförs och i viss mån även var det utförs.
Lärare tillhör de yrkesgrupper som arbetar i en sektor med särskilt hög sjukfrånvaro. Försäkringskassan konstaterar att sjukfrånvaron är högst inom vård, skola och omsorg och att stressrelaterad psykisk ohälsa står för den största delen av de psykiatriska sjukskrivningarna. Bland långtidssjukskrivna uppger nio av tio att arbetet är orsaken, och hög arbetsbelastning samt obalans mellan krav och resurser anges som de vanligaste förklaringarna.
Det är därför relevant att inte bara diskutera hur många timmar lärare arbetar, utan också hur stor kontroll de har över sin arbetstid. Forskningen visar att låg kontroll över arbetstidens förläggning kan öka risken för både psykisk ohälsa och sjukfrånvaro. Det gör Bilaga M intressant ur ett arbetsmiljöperspektiv. Förtroendearbetstiden innebär att läraren själv bestämmer när och var en del av arbetet utförs och ger därmed en form av kontroll som forskningen pekar ut som betydelsefull för hälsan.
Om lärares kollektivavtal ska förändras bör man vara försiktig med att minska lärares kontroll över arbetstiden. I ett yrke som redan präglas av hög arbetsbelastning och höga sjuktal kan det riskera att gå i fel riktning.
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in, tolka, när det behövs översatta och slutligen sammanfatta stora textvolymer. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
– OECD 1992: Målstyrning och konkurrensutsättning riskerar att skapa en olikvärdig skola!
-Facken i välfärden: Sänkta skatter, ökade bolagsvinster, sjuka medarbetare!
– Region Sörmland: Kry och Doktor.se uppfyller inte kraven för ersättning!
– Region Stockholm: Vårdsystemet är sårbart – brott kan döljas bakom tillit, sekretess och komplicerade regelverk
– Amerikansk forskning: Skolpeng och marknadslogik fungerar dåligt i skolan
– Brittisk forskning: Individuell lön ökar inte välfärdsmedarbetarnas totala lön – sätt för arbetsgivaren att få ut mer arbete inom samma budget!
– Ny forskning: Politiker vet för lite om arbetsbelastningen i verksamheter de styr
– Statskontoret: Den avreglerade välfärden är särskilt sårbar för korruption
– Ny välfärdsforskning: Politiker kräver ökad effektivitet – men saknar insikt om det går at leverera
– Lobbyister styr skogspolitiken
– Dubbla amerikanska studier: skolbibliotekarier förbättrar elevernas kunskaper
– Brittisk forskning: När vården marknadiseras sjunker kvaliteten
– Svensk forkning: Skolsegregation sliter på lärares hälsa
– Ny rapport: Skolan lockar färre högpresterande när arbetsvillkoren försämras
– Statlig utredning: Gör det svårare för kommunerna att finansiera välfärden
– Vänskapsrelationer över socioekonomiska gränser hänger ihop med bättre livschanser.
– Ny proposition: tydligare och tidigare stöd i skolan.
– SOM INSTITUTET: Väljarna villl varken ha mindre offentlig sektor eller välfärdsvinster
– Skolverket: Splittringen i förskolan försvårar både likvärdighet och arbetsmiljö
– Ny forsking: dyrt att organisera arbetet så att människor går sönder.
– Ny forskning: marknadisering och kundtänk har ökat mängden skadliga föräldrakontakter – arbetsmiljön och professionen tar stryk!
– Efterlängtad proposition om reglering av lärares undervisningstid: en bra början men långt ifrån tillräckligt!
– Demokratirådets rapport: Tydligt glapp mellan väljare och politiker i välfärdsfrågor
– Forskare: Borgerliga väljare vill inte ha välfärdsvinster eller en mindre offentlig sektor
– Praktiska gymnasiet: en historia om vinstdrivande skolors ständiga misslyckanden
– Forskning: Obligatoriskt skolval löser inte segregationen
– Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik avslöjar välfärdens arbetsmiljökris
– Forskare: Konkurrensen påverkar skolan redan innan konkurrenterna finns – kan skapa elevsortering, betygspress och mål som krockar med skolans utbildningsuppdrag
– Ny forskning: Marknadsskolan skapar skolsegregation och minskar svagare elevgruppers valfrihet
– Ny forskning: Vårdcentralerna privatiserades men mångfalden uteblev – några få enorma aktörer dominerar marknaden
– Valfrihet utan verklig mångfald – Ny forskning om äldreomsorgsmarknaden
– Forskning: Välfärdsföretagen försöker påverka synen på kvalitet – vill gå från utförare til regelmakare
– Ny forskning: Resursstarka familjer ogillar skolmarknaden – men det är deras aktiva val som upprätthåller den
– ”Finansieringsprincipen” – statens inbyggda effektiviseringskrav på välfärden