SVT:s vallokalsundersökning, VALU, genomförs i samband med riksdagsvalet och bygger på enkätsvar från väljare i vallokaler och lokaler för förtidsröstning. Undersökningen mäter inte bara vilket parti väljarna har röstat på utan innehåller också frågor om politiska sakfrågor och förslag. I det här inlägget sammanfattar vi vad VALU 2026 visar om väljarnas inställning till vinstutdelning i skattefinansierad vård, skola och omsorg och jämför resultaten med motsvarande undersökning 2022. VALU 2026 bygger på svar från 13 709 väljare.
Den konkreta fråga som ställs är hur väljarna ser på förslaget ”Vinstutdelning ska inte tillåtas inom skattefinansierad vård, skola eller omsorg”. Bland samtliga väljare tycker 62 procent att förslaget är bra, 19 procent svarar varken bra eller dåligt och 19 procent tycker att det är dåligt.
När svaren delas upp efter partival syns tydliga skillnader mellan olika väljargrupper. Bland V-väljare tycker 86 procent att förslaget är bra, bland MP-väljare 88 procent och bland S-väljare 81 procent. Bland C-väljare är motsvarande andel 58 procent. Bland L-, KD- och M-väljare är andelarna 42, 45 respektive 41 procent, medan 50 procent av SD-väljarna tycker att förslaget är bra.
Observera att de som inte tycker att förslaget är bra inte automatiskt är för vinstutdelning. En del svarar ”varken eller”. Bland M-väljarna gäller det till exempel 31 procent, bland KD-väljarna 9 procent, bland L-väljarna 8 procent och bland SD-väljarna 26 procent. Samtliga partier har alltså väljare som är mer emot än för vinstutdelning i välfärden.
Diagrammet som kombinerar vänster–högeridentifikation med synen på vinstutdelning visar samtidigt ett tydligt samband. Väljare som röstar på V, MP och S placerar sig längre till vänster och är i genomsnitt mer positiva till förslaget om att inte tillåta vinstutdelning. M-, KD- och L-väljare placerar sig längre till höger och är i genomsnitt mer negativa. C-väljarna ligger mellan dessa grupper både när det gäller vänster–högeridentifikation och inställningen till vinstutdelning. Notera återigen att samtliga riksdagspartier har genomsnittsväljare som är mer emot än för vinstutdelning i välfärden (partisymbol under 3 i diagrammet).
Valu 2022
Jämfört med 2022 har stödet för ett förbud mot vinstutdelning ökat något. Då tyckte 60 procent att förslaget var bra, jämfört med 62 procent 2026, samtidigt som andelen som tycker att det är dåligt har minskat från 20 till 19 procent. Ökningen syns bland flera partiers väljare. Bland S-väljare går stödet från 79 till 81 procent, bland MP-väljare från 85 till 88 procent och bland M-väljare från 37 till 41 procent.
Den största förändringen finns bland Centerpartiets väljare, där stödet ökar från 50 till 58 procent. Bland SD-väljarna minskar stödet däremot något, från 52 till 50 procent, medan Liberalernas väljare ligger kvar på 42 procent.
Våra reflektioner
Balans analys är att glappet mellan väljarnas åsikter och den förda politiken inte går att förstå utan att också titta på lobbyismen. Vi har under flera år granskat hur skolkoncerner, branschorganisationer och lobbyföretag arbetar för att påverka politiska beslut, ofta genom nätverk där tidigare politiker och personer med nära politiska kontakter spelar centrala roller.
Forskaren Anna Tyllström har pekat på just vinster i välfärden som ett område där ett starkt opinionstryck bland väljarna ändå inte omsatts i motsvarande politik, och beskrivit detta som resultatet av ett framgångsrikt lobbyarbete. Väljarnas åsikter är alltså bara en del av det tryck som politiker möter. På andra sidan finns ekonomiskt starka och välorganiserade aktörer som har både resurser, kontakter och ett direkt ekonomiskt intresse av att nuvarande system består.
Lobbyismen försvagar sambandet mellan vad väljare vill och vad politiken faktiskt genomför. När politiker möter intensiv och professionell påverkan från aktörer som tjänar pengar på dagens ordning kan en stabil folkopinion väga lättare än man skulle kunna tro i en representativ demokrati. Vill du lära dig mer om detta, läs gärna boken ”De gränslösa – en bok om politikers skolaffärer”.
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in, tolka, när det behövs översatta och slutligen sammanfatta stora textvolymer. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
– OECD 1992: Målstyrning och konkurrensutsättning riskerar att skapa en olikvärdig skola!
-Facken i välfärden: Sänkta skatter, ökade bolagsvinster, sjuka medarbetare!
– Region Sörmland: Kry och Doktor.se uppfyller inte kraven för ersättning!
– Region Stockholm: Vårdsystemet är sårbart – brott kan döljas bakom tillit, sekretess och komplicerade regelverk
– Amerikansk forskning: Skolpeng och marknadslogik fungerar dåligt i skolan
– Brittisk forskning: Individuell lön ökar inte välfärdsmedarbetarnas totala lön – sätt för arbetsgivaren att få ut mer arbete inom samma budget!
– Ny forskning: Politiker vet för lite om arbetsbelastningen i verksamheter de styr
– Statskontoret: Den avreglerade välfärden är särskilt sårbar för korruption
– Ny välfärdsforskning: Politiker kräver ökad effektivitet – men saknar insikt om det går at leverera
– Lobbyister styr skogspolitiken
– Dubbla amerikanska studier: skolbibliotekarier förbättrar elevernas kunskaper
– Brittisk forskning: När vården marknadiseras sjunker kvaliteten
– Svensk forkning: Skolsegregation sliter på lärares hälsa
– Ny rapport: Skolan lockar färre högpresterande när arbetsvillkoren försämras
– Statlig utredning: Gör det svårare för kommunerna att finansiera välfärden
– Vänskapsrelationer över socioekonomiska gränser hänger ihop med bättre livschanser.
– Ny proposition: tydligare och tidigare stöd i skolan.
– SOM INSTITUTET: Väljarna villl varken ha mindre offentlig sektor eller välfärdsvinster
– Skolverket: Splittringen i förskolan försvårar både likvärdighet och arbetsmiljö
– Ny forsking: dyrt att organisera arbetet så att människor går sönder.
– Ny forskning: marknadisering och kundtänk har ökat mängden skadliga föräldrakontakter – arbetsmiljön och professionen tar stryk!
– Efterlängtad proposition om reglering av lärares undervisningstid: en bra början men långt ifrån tillräckligt!
– Demokratirådets rapport: Tydligt glapp mellan väljare och politiker i välfärdsfrågor
– Forskare: Borgerliga väljare vill inte ha välfärdsvinster eller en mindre offentlig sektor
– Praktiska gymnasiet: en historia om vinstdrivande skolors ständiga misslyckanden
– Forskning: Obligatoriskt skolval löser inte segregationen
– Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik avslöjar välfärdens arbetsmiljökris
– Forskare: Konkurrensen påverkar skolan redan innan konkurrenterna finns – kan skapa elevsortering, betygspress och mål som krockar med skolans utbildningsuppdrag
– Ny forskning: Marknadsskolan skapar skolsegregation och minskar svagare elevgruppers valfrihet
– Ny forskning: Vårdcentralerna privatiserades men mångfalden uteblev – några få enorma aktörer dominerar marknaden
– Valfrihet utan verklig mångfald – Ny forskning om äldreomsorgsmarknaden
– Forskning: Välfärdsföretagen försöker påverka synen på kvalitet – vill gå från utförare til regelmakare
– Ny forskning: Resursstarka familjer ogillar skolmarknaden – men det är deras aktiva val som upprätthåller den
– ”Finansieringsprincipen” – statens inbyggda effektiviseringskrav på välfärden
– Forskning: Makt över tiden spelar roll för hälsan!
– Norsk forskning om lärares förtroendetid: arbetstidsfrågan är en också en fråga om makt, kontroll och professionell autonomi
– Svensk arbetsmiljöforskning: kontroll över arbetstiden minskar risken för utmattning
– Mindre detaljstyrning av lärares tid – lägre risk för utmattning
– Ny svensk forskning: AI skulle spara lärartid – men skapar istället nytt arbete!
– Ny forskning: Lärarnas tid är också en maktfråga – arbetstid handlar om autonomi, ansvar och vem som styr läraryrket
– Ny forskning: När äldreomsorgen monteras ned kliver familjen in – minskad offentlig omsorg flyttar ansvar till anhöriga och förstärker sociala skillnader