Diskussionen om lärares arbetstid har blivit särskilt aktuell eftersom den statliga regleringen av undervisningstid förändrar förutsättningarna för hur lärarnas totala arbetstid organiseras. En central fråga blir därför inte bara hur många timmar lärare arbetar, utan hur arbetstiden fördelas och hur mycket kontroll läraren själv har över sitt arbete.
I studien Burnout among school teachers: quantitative and qualitative results from a follow-up study in southern Sweden undersöker Inger Arvidsson, Ulf Leo, Anna Larsson, Carita Håkansson, Roger Persson och Jonas Björk sambandet mellan lärares arbetsvillkor och utmattning. Forskarna är huvudsakligen knutna till Lunds universitet, medan Ulf Leo var verksam vid Umeå universitet. Studien publicerades 2019 i BMC Public Health.
Utgångspunkten är att läraryrket är ett yrke med hög psykisk belastning och mycket sjukfrånvaro. Forskarna lyfter bland annat hög arbetsbelastning, tidspress, möten som konkurrerar med förberedelsetid, administrativt arbete och återkommande reformer som faktorer som kan öka belastningen och minska lärarnas kontroll över arbetet.
Syfte
Studien hade tre syften:
- Att undersöka vilka faktorer i arbetsmiljön, privatlivet och hos individen som kunde förklara utmattning två till tre år senare.
- Att undersöka om förändringar i arbetsvillkoren under perioden hängde samman med förändringar i graden av utmattning.
- Att genom intervjuer få en djupare förståelse av vilka krav lärarna själva upplevde i arbetet.
Studien följde 310 svenska lärare i årskurs 4–9 under i genomsnitt 30 månader. Dessutom intervjuades 81 lärare om sina arbetsvillkor.
Huvudsakliga slutsatser
Forskarna finner framför allt att hög arbetsbelastning och lågt upplevt handlingsutrymme är centrala delar av problemet.
Höga krav i arbetet var tydligt kopplade till högre risk för utmattning. När kraven ökade under uppföljningsperioden ökade också risken för att lärarna skulle hamna på en högre nivå av utmattning.
Samtidigt gick utvecklingen åt motsatt håll när lärarnas handlingsutrymme, eller kontroll över det egna arbetet, ökade. Ökat handlingsutrymme var förknippat med ungefär halverad risk att hamna på en högre nivå av utmattning.
Intervjuerna förstärker bilden. Två huvudproblem återkom: för hög arbetsbelastning och känslan av att inte räcka till. Forskarna pekar också på tidspress och på att möten, administration och andra arbetsuppgifter kan tränga undan tiden för förberedelse av undervisningen.
Våra kommentarer
Ur ett arbetstidsperspektiv är därför den kanske viktigaste slutsatsen att studien inte främst pekar ut den totala arbetstidens längd som problemet. Det centrala är snarare relationen mellan arbetskrav, tillgänglig tid och lärarens möjlighet att själv styra och prioritera sitt arbete.
Det gör studien relevant för diskussionen om förtroendetid. Resultaten visar inte att just förtroendearbetstid i sig förebygger utmattning, men de talar för att en arbetstidsmodell bör vara försiktig med att minska lärarnas handlingsutrymme. Om mer av arbetstiden detaljstyrs finns en risk att man reducerar just den kontroll över arbetet som studien förknippar med lägre grad av utmattning.
Tidigare forskningssammanfattningar i arbetstidsserien:
* Makt över tiden spelar roll för hälsan!
* Arbetstidsfrågan är en också en fråga om makt, kontroll och professionell autonomi
* Svensk arbetsmiljöforskning: kontroll över arbetstiden minskar risken för utmattning
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in, tolka, när det behövs översatta och slutligen sammanfatta stora textvolymer. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
– OECD 1992: Målstyrning och konkurrensutsättning riskerar att skapa en olikvärdig skola!
-Facken i välfärden: Sänkta skatter, ökade bolagsvinster, sjuka medarbetare!
– Region Sörmland: Kry och Doktor.se uppfyller inte kraven för ersättning!
– Region Stockholm: Vårdsystemet är sårbart – brott kan döljas bakom tillit, sekretess och komplicerade regelverk
– Amerikansk forskning: Skolpeng och marknadslogik fungerar dåligt i skolan
– Brittisk forskning: Individuell lön ökar inte välfärdsmedarbetarnas totala lön – sätt för arbetsgivaren att få ut mer arbete inom samma budget!
– Ny forskning: Politiker vet för lite om arbetsbelastningen i verksamheter de styr
– Statskontoret: Den avreglerade välfärden är särskilt sårbar för korruption
– Ny välfärdsforskning: Politiker kräver ökad effektivitet – men saknar insikt om det går at leverera
– Lobbyister styr skogspolitiken
– Dubbla amerikanska studier: skolbibliotekarier förbättrar elevernas kunskaper
– Brittisk forskning: När vården marknadiseras sjunker kvaliteten
– Svensk forkning: Skolsegregation sliter på lärares hälsa
– Ny rapport: Skolan lockar färre högpresterande när arbetsvillkoren försämras
– Statlig utredning: Gör det svårare för kommunerna att finansiera välfärden
– Vänskapsrelationer över socioekonomiska gränser hänger ihop med bättre livschanser.
– Ny proposition: tydligare och tidigare stöd i skolan.
– SOM INSTITUTET: Väljarna villl varken ha mindre offentlig sektor eller välfärdsvinster
– Skolverket: Splittringen i förskolan försvårar både likvärdighet och arbetsmiljö
– Ny forsking: dyrt att organisera arbetet så att människor går sönder.
– Ny forskning: marknadisering och kundtänk har ökat mängden skadliga föräldrakontakter – arbetsmiljön och professionen tar stryk!
– Efterlängtad proposition om reglering av lärares undervisningstid: en bra början men långt ifrån tillräckligt!
– Demokratirådets rapport: Tydligt glapp mellan väljare och politiker i välfärdsfrågor
– Forskare: Borgerliga väljare vill inte ha välfärdsvinster eller en mindre offentlig sektor
– Praktiska gymnasiet: en historia om vinstdrivande skolors ständiga misslyckanden
– Forskning: Obligatoriskt skolval löser inte segregationen
– Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik avslöjar välfärdens arbetsmiljökris
– Forskare: Konkurrensen påverkar skolan redan innan konkurrenterna finns – kan skapa elevsortering, betygspress och mål som krockar med skolans utbildningsuppdrag
– Ny forskning: Marknadsskolan skapar skolsegregation och minskar svagare elevgruppers valfrihet
– Ny forskning: Vårdcentralerna privatiserades men mångfalden uteblev – några få enorma aktörer dominerar marknaden
– Valfrihet utan verklig mångfald – Ny forskning om äldreomsorgsmarknaden
– Forskning: Välfärdsföretagen försöker påverka synen på kvalitet – vill gå från utförare til regelmakare
– Ny forskning: Resursstarka familjer ogillar skolmarknaden – men det är deras aktiva val som upprätthåller den
– ”Finansieringsprincipen” – statens inbyggda effektiviseringskrav på välfärden
– Forskning: Makt över tiden spelar roll för hälsan!
– Norsk forskning om lärares förtroendetid: arbetstidsfrågan är en också en fråga om makt, kontroll och professionell autonomi
– Svensk arbetsmiljöforskning: kontroll över arbetstiden minskar risken för utmattning