När marknadsreformerna i förskolan genomfördes fanns en förväntan om att fler privata utförare skulle öka konkurrensen inte bara om barn och elever, utan också om personal. Om förskollärare och barnskötare fick fler arbetsgivare att välja mellan skulle deras förhandlingsposition stärkas och lönerna kunna pressas upp.
Detta bygger på teorin om så kallad monopsonmakt. Om en arbetsgivare dominerar den lokala arbetsmarknaden kan den hålla nere lönerna eftersom de anställda har få alternativ. Fler arbetsgivare borde då minska denna makt och leda till högre löner.
I Sverige förändrades förutsättningarna tydligt 2006, när kommunernas möjlighet att säga nej till etablering av privata förskolor som uppfyllde kraven avskaffades. Därefter ökade de vinstdrivande förskolornas närvaro kraftigt i många kommuner.
Studien ”Does competition from for-profit firms raise wages for preschool workers?” undersöker om den förväntade löneeffekten faktiskt uppstod. Den är skriven av Karin Edmark och Lovisa Persson och publicerades 2026 i Journal for Labour Market Research. Edmark är verksam vid Institutet för social forskning, SOFI, vid Stockholms universitet och är även knuten till IFAU och CESifo. Persson är verksam vid Institutet för Näringslivsforskning, Högskolan Kristianstad och Uppsala Center for Fiscal Studies. Studien är finansierad av Vetenskapsrådet.
Syfte
Syftet med studien är att undersöka om ökad konkurrens från vinstdrivande förskolor faktiskt ledde till högre löner för personalen.
Forskarna utnyttjar 2006 års reform som ett slags naturligt experiment. De jämför kommuner där vinstdrivande förskolor etablerades relativt snart efter reformen med kommuner där motsvarande etableringar skedde först betydligt senare. På så sätt försöker de skilja effekten av den ökade konkurrensen från andra skillnader mellan kommunerna.
Materialet sträcker sig över 2001–2020. Huvudanalysen omfattar nära 390 000 individ-årsobservationer, 51 kommuner i behandlingsgruppen och 28 i kontrollgruppen. Löneuppgifterna kommer från SCB:s register. Forskarna kontrollerar bland annat för utbildning, ålder, kön, födelseland, kommunernas inkomster och politiska sammansättning.
Huvudsakliga resultat
Reformen fungerade i den meningen att den faktiskt minskade arbetsgivarkoncentrationen. I kommunerna där vinstdrivande aktörer etablerade sig fick personalen fler möjliga arbetsgivare. Men den förväntade löneeffekten uteblev. Forskarna finner ingen mätbar positiv effekt på lönerna. Resultaten ligger nära noll under hela perioden och består när forskarna gör olika känslighetsanalyser.
Nollresultatet gäller dessutom för olika grupper. Lönerna ökade inte heller för redan anställda, nyanställda, kommunalt anställda eller personal med olika utbildningsnivåer. Inte ens bland särskilt kvalificerade förskollärare – med examen, mer än fem års erfarenhet och höga gymnasiebetyg – går det att se någon löneökning till följd av den ökade konkurrensen.
Författarna undersöker därför varför den vanliga marknadsteoretiska mekanismen inte verkar ha fungerat. En viktig förklaring finns i vilken personal de vinstdrivande förskolorna rekryterade.
De vinstdrivande aktörerna anställde en lägre andel utbildade förskollärare än kommunerna: omkring 35 procent jämfört med 48 procent. De anställda hade också kortare erfarenhet från förskolan, var yngre och hade i genomsnitt något lägre gymnasiebetyg. Ungefär hälften av dem som de vinstdrivande förskolorna rekryterade kom dessutom från andra sektorer än förskolan.
Detta är viktigt för konkurrensmekanismen. Om nya förskolor i första hand försöker rekrytera redan anställda och kvalificerade förskollärare måste de konkurrera med kommunen om samma arbetskraft, vilket kan driva upp lönerna. Men om de i stället rekryterar yngre, mindre erfarna eller formellt mindre kvalificerade personer från andra delar av arbetsmarknaden minskar behovet av att bjuda över kommunen.
Författarna pekar också på att regleringen av personalkompetens är relativt svag i förskolan. Det finns inget krav på att en viss andel av personalen ska vara utbildade förskollärare. Därmed finns större utrymme att minska kostnader genom personalsammansättningen.
Studien ger därför inte stöd för antagandet att ökad konkurrens från vinstdrivande förskolor automatiskt stärker personalens förhandlingsposition eller höjer lönerna.
Författarna landar i att effekten av konkurrens beror starkt på marknadens institutioner, reglering och vilka slags arbetsgivare som etablerar sig. En minskad arbetsgivarkoncentration behöver alltså inte ge de effekter som standardteorin förutser om de nya aktörerna samtidigt har starka kostnadsminimerande incitament och kan rekrytera billigare personal.
Våra reflektioner
Vi i tankesmedjan Balans har länge beskrivit ekvationen för att göra vinst i förskolan och skolan som relativt enkel: skol- och förskolebolagens intäkter bestäms i huvudsak av skolpengen, medan den klart största påverkbara kostnaden är personalen. För att skapa vinst behöver bolagen därför hålla nere kostnaderna, exempelvis genom lägre personaltäthet, lägre andel utbildad personal eller lägre löner. Edmark och Perssons resultat passar väl in i den analysen. De vinstdrivande förskolorna konkurrerar inte upp lönerna, utan rekryterar i högre grad yngre, mindre erfarna och mindre kvalificerad personal.
Det ligger också i linje med andra rapporter. IFAU visar att lönerna i vinstdrivande förskolor är 0,7–1,6 procent lägre än i kommunala även efter kontroll för personalsammansättning. Kommunal har visat att barnskötare i bolagsdrivna förskolor tjänar omkring 1 800 kronor mindre i månaden. Äldre undersökningar har också visat lägre lärarlöner i delar av friskolesektorn, även om skillnaderna varierar mellan lärargrupper och över tid.
Sammantaget finns det lite som tyder på att konkurrensen pressar upp lönerna inom utbildningssektorn. Vinstincitamentet verkar snarare pressa personalkostnaderna nedåt.
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in, tolka, när det behövs översätta och slutligen sammanfatta stora textvolymer. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
– OECD 1992: Målstyrning och konkurrensutsättning riskerar att skapa en olikvärdig skola!
-Facken i välfärden: Sänkta skatter, ökade bolagsvinster, sjuka medarbetare!
– Region Sörmland: Kry och Doktor.se uppfyller inte kraven för ersättning!
– Region Stockholm: Vårdsystemet är sårbart – brott kan döljas bakom tillit, sekretess och komplicerade regelverk
– Amerikansk forskning: Skolpeng och marknadslogik fungerar dåligt i skolan
– Brittisk forskning: Individuell lön ökar inte välfärdsmedarbetarnas totala lön – sätt för arbetsgivaren att få ut mer arbete inom samma budget!
– Ny forskning: Politiker vet för lite om arbetsbelastningen i verksamheter de styr
– Statskontoret: Den avreglerade välfärden är särskilt sårbar för korruption
– Ny välfärdsforskning: Politiker kräver ökad effektivitet – men saknar insikt om det går at leverera
– Lobbyister styr skogspolitiken
– Dubbla amerikanska studier: skolbibliotekarier förbättrar elevernas kunskaper
– Brittisk forskning: När vården marknadiseras sjunker kvaliteten
– Svensk forkning: Skolsegregation sliter på lärares hälsa
– Ny rapport: Skolan lockar färre högpresterande när arbetsvillkoren försämras
– Statlig utredning: Gör det svårare för kommunerna att finansiera välfärden
– Vänskapsrelationer över socioekonomiska gränser hänger ihop med bättre livschanser.
– Ny proposition: tydligare och tidigare stöd i skolan.
– SOM INSTITUTET: Väljarna villl varken ha mindre offentlig sektor eller välfärdsvinster
– Skolverket: Splittringen i förskolan försvårar både likvärdighet och arbetsmiljö
– Ny forsking: dyrt att organisera arbetet så att människor går sönder.
– Ny forskning: marknadisering och kundtänk har ökat mängden skadliga föräldrakontakter – arbetsmiljön och professionen tar stryk!
– Efterlängtad proposition om reglering av lärares undervisningstid: en bra början men långt ifrån tillräckligt!
– Demokratirådets rapport: Tydligt glapp mellan väljare och politiker i välfärdsfrågor
– Forskare: Borgerliga väljare vill inte ha välfärdsvinster eller en mindre offentlig sektor
– Praktiska gymnasiet: en historia om vinstdrivande skolors ständiga misslyckanden
– Forskning: Obligatoriskt skolval löser inte segregationen
– Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik avslöjar välfärdens arbetsmiljökris
– Forskare: Konkurrensen påverkar skolan redan innan konkurrenterna finns – kan skapa elevsortering, betygspress och mål som krockar med skolans utbildningsuppdrag
– Ny forskning: Marknadsskolan skapar skolsegregation och minskar svagare elevgruppers valfrihet
– Ny forskning: Vårdcentralerna privatiserades men mångfalden uteblev – några få enorma aktörer dominerar marknaden
– Valfrihet utan verklig mångfald – Ny forskning om äldreomsorgsmarknaden
– Forskning: Välfärdsföretagen försöker påverka synen på kvalitet – vill gå från utförare til regelmakare
– Ny forskning: Resursstarka familjer ogillar skolmarknaden – men det är deras aktiva val som upprätthåller den
– ”Finansieringsprincipen” – statens inbyggda effektiviseringskrav på välfärden
– Forskning: Makt över tiden spelar roll för hälsan!
– Norsk forskning om lärares förtroendetid: arbetstidsfrågan är en också en fråga om makt, kontroll och professionell autonomi
– Svensk arbetsmiljöforskning: kontroll över arbetstiden minskar risken för utmattning
– Mindre detaljstyrning av lärares tid – lägre risk för utmattning
– Ny svensk forskning: AI skulle spara lärartid – men skapar istället nytt arbete!
– Ny forskning: Lärarnas tid är också en maktfråga – arbetstid handlar om autonomi, ansvar och vem som styr läraryrket
– Ny forskning: När äldreomsorgen monteras ned kliver familjen in – minskad offentlig omsorg flyttar ansvar till anhöriga och förstärker sociala skillnader
– VALU 2026: väljarna allt mer negativa till vinster i välfärden – ökningen störst hos Centerpartiets väljare
– Arbetsmiljöverket: Var tredje medarbetare inom utbildningssektorn väljer ibland att inte säga vad de tycker – resursbrist och styrsystem möjliga orsaker
– Engelsk forskning: Autonomi får lärare att vilja stanna – lärares inflytande över sin arbetstid hänger samman med högre arbetstillfredsställelse