Det här är det femte inlägget i vår serie om arbetstid inför den kommande avtalsrörelsen mellan SKR och Sveriges Lärare. Bakgrunden är att SKR har flaggat för att den nya statliga regleringen av lärares undervisningstid förändrar förutsättningarna för lärarnas arbetstidsavtal och att arbetsgivarsidan vill få större rådighet över lärarnas tid.
I artikeln The control of time in teachers’ work. How teachers co-construct narratives about their profession in social media groups undersöker David Paulsrud vid Uppsala universitet, Andreas Bergh vid Örebro universitet och Annica Löfdahl Hultman vid Karlstads universitet hur svenska lärare diskuterar kontrollen över sin arbetstid och vilka föreställningar om lärarprofessionalitet som växer fram i dessa diskussioner.
Författarna placerar studien i en utveckling där svenska lärares arbete under flera decennier har blivit mer externt reglerat och kontrollerat. Decentraliseringen i början av 1990-talet kunde initialt ge lärare större autonomi, men följdes av fler externt formulerade kriterier för kvalitet och resultat, ökad juridisk reglering och fler administrativa krav. Samtidigt pekar tidigare forskning på hög arbetsrelaterad stress och upplevelser av låg kontroll bland svenska lärare.
Studien utgår från diskussioner i Facebookgruppen Lärarupproret, som har omkring 16 000 medlemmar och skapades för att diskutera lärares arbetsvillkor och protestera mot bland annat nedskärningar och orimliga krav. Forskarna gick igenom 47 inlägg med tillhörande kommentarer om tid och tidskontroll publicerade mellan augusti och oktober 2024.
Syfte
Forskarna använder diskussioner om tid för att studera hur lärare förhandlar om vad som är rimligt att förvänta sig av dem som professionella och vilken bild av den professionella läraren de gemensamt skapar.
Två frågor står i centrum: hur lärare förhåller sig till institutionella krav på deras arbete och vilka berättelser om den professionella läraren som växer fram när de diskuterar dessa krav.
En central teoretisk skillnad görs mellan professionellt ansvar och ”accountability”, ungefär extern redovisningsskyldighet. Professionellt ansvar innebär att den yrkeskunnige får förtroende att bedöma och utforma sitt arbete utifrån professionell kunskap. Accountability innebär i större utsträckning att arbetet ska utföras och redovisas i förhållande till externt formulerade regler, mål och krav.
Huvudsakliga slutsatser
Tid är en central fråga när lärarna diskuterar sina arbetsvillkor. De jämför scheman, arbetstider, klasstorlekar och arbetsuppgifter och försöker gemensamt definiera vad som är rimligt att kräva av en lärare.
Ett tydligt tema är önskan om förtroende och autonomi. Lärarna utmanar tanken att deras arbete behöver styras genom detaljerad kontroll av tiden, men argumenterar samtidigt inte för obegränsad individuell frihet. De lyfter också ansvar för kollegor och skolans gemensamma verksamhet.
Forskarna beskriver också en paradox: mer extern styrning kan skapa ett större behov av ännu fler regler. Lärare använder regler för att skydda sig mot nya arbetsuppgifter och en växande arbetsbörda.
Undervisning, planering, förberedelser, bedömning och betygssättning lyfts fram som yrkets kärna. När tiden för dessa uppgifter inte räcker beskriver lärarna stress, frustration och brist på kontroll.
Våra kommentarer
Den här studien ligger mycket nära den kommande avtalsrörelsen eftersom den uttryckligen handlar om svenska lärare och kontrollen över deras tid.
Studien visar inte att en viss fördelning mellan reglerad tid och förtroendearbetstid är rätt. Men den visar att kontroll över arbetstiden också är en fråga om professionell makt. När lärare diskuterar tid diskuterar de samtidigt vad läraryrket ska vara, vilka uppgifter som ska prioriteras och vem som ska få avgöra hur arbetet bäst utförs.
Det gör SKR önskemål om större rådighet över lärarnas tid till mer än en teknisk avtalsfråga. Det handlar också om en förskjutning av makt från professionen till arbetsgivaren. Samtidigt visar studien att autonomi inte betyder att varje lärare alltid ska få göra som den vill. Det finns legitima behov av gemensam styrning. Men mer detaljstyrning riskerar också att skapa behov av ännu fler regler för att skydda lärarna mot nya krav.
Tidigare forskningssammanfattningar i arbetstidsserien:
* Makt över tiden spelar roll för hälsan!
* Arbetstidsfrågan är en också en fråga om makt, kontroll och professionell autonomi
* Svensk arbetsmiljöforskning: kontroll över arbetstiden minskar risken för utmattning
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in, tolka, när det behövs översatta och slutligen sammanfatta stora textvolymer. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
– OECD 1992: Målstyrning och konkurrensutsättning riskerar att skapa en olikvärdig skola!
-Facken i välfärden: Sänkta skatter, ökade bolagsvinster, sjuka medarbetare!
– Region Sörmland: Kry och Doktor.se uppfyller inte kraven för ersättning!
– Region Stockholm: Vårdsystemet är sårbart – brott kan döljas bakom tillit, sekretess och komplicerade regelverk
– Amerikansk forskning: Skolpeng och marknadslogik fungerar dåligt i skolan
– Brittisk forskning: Individuell lön ökar inte välfärdsmedarbetarnas totala lön – sätt för arbetsgivaren att få ut mer arbete inom samma budget!
– Ny forskning: Politiker vet för lite om arbetsbelastningen i verksamheter de styr
– Statskontoret: Den avreglerade välfärden är särskilt sårbar för korruption
– Ny välfärdsforskning: Politiker kräver ökad effektivitet – men saknar insikt om det går at leverera
– Lobbyister styr skogspolitiken
– Dubbla amerikanska studier: skolbibliotekarier förbättrar elevernas kunskaper
– Brittisk forskning: När vården marknadiseras sjunker kvaliteten
– Svensk forkning: Skolsegregation sliter på lärares hälsa
– Ny rapport: Skolan lockar färre högpresterande när arbetsvillkoren försämras
– Statlig utredning: Gör det svårare för kommunerna att finansiera välfärden
– Vänskapsrelationer över socioekonomiska gränser hänger ihop med bättre livschanser.
– Ny proposition: tydligare och tidigare stöd i skolan.
– SOM INSTITUTET: Väljarna villl varken ha mindre offentlig sektor eller välfärdsvinster
– Skolverket: Splittringen i förskolan försvårar både likvärdighet och arbetsmiljö
– Ny forsking: dyrt att organisera arbetet så att människor går sönder.
– Ny forskning: marknadisering och kundtänk har ökat mängden skadliga föräldrakontakter – arbetsmiljön och professionen tar stryk!
– Efterlängtad proposition om reglering av lärares undervisningstid: en bra början men långt ifrån tillräckligt!
– Demokratirådets rapport: Tydligt glapp mellan väljare och politiker i välfärdsfrågor
– Forskare: Borgerliga väljare vill inte ha välfärdsvinster eller en mindre offentlig sektor
– Praktiska gymnasiet: en historia om vinstdrivande skolors ständiga misslyckanden
– Forskning: Obligatoriskt skolval löser inte segregationen
– Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik avslöjar välfärdens arbetsmiljökris
– Forskare: Konkurrensen påverkar skolan redan innan konkurrenterna finns – kan skapa elevsortering, betygspress och mål som krockar med skolans utbildningsuppdrag
– Ny forskning: Marknadsskolan skapar skolsegregation och minskar svagare elevgruppers valfrihet
– Ny forskning: Vårdcentralerna privatiserades men mångfalden uteblev – några få enorma aktörer dominerar marknaden
– Valfrihet utan verklig mångfald – Ny forskning om äldreomsorgsmarknaden
– Forskning: Välfärdsföretagen försöker påverka synen på kvalitet – vill gå från utförare til regelmakare
– Ny forskning: Resursstarka familjer ogillar skolmarknaden – men det är deras aktiva val som upprätthåller den
– ”Finansieringsprincipen” – statens inbyggda effektiviseringskrav på välfärden
– Forskning: Makt över tiden spelar roll för hälsan!
– Norsk forskning om lärares förtroendetid: arbetstidsfrågan är en också en fråga om makt, kontroll och professionell autonomi
– Svensk arbetsmiljöforskning: kontroll över arbetstiden minskar risken för utmattning
– Mindre detaljstyrning av lärares tid – lägre risk för utmattning
– Ny svensk forskning: AI skulle spara lärartid – men skapar istället nytt arbete!
– Ny forskning: När äldreomsorgen monteras ned kliver familjen in – minskad offentlig omsorg flyttar ansvar till anhöriga och förstärker sociala skillnader