Rapporten Tystnad och tystnadskulturer bland anställda i svenskt arbetsliv är en del av ett större forskningsprojekt om tystnadskulturer i arbetslivet. Projektet initierades av Myndigheten för arbetsmiljökunskap 2023 och rapporten publicerades i slutet av förra året av Arbetsmiljöverket.
Bakgrunden är att det tidigare saknats en bred kartläggning av hur vanligt det är att anställda avstår från att lyfta problem, hindras från att göra det eller upplever att organisationen inte lyssnar när problem förs fram.
Forskarna delar in fenomenet i tre delar:
* Tystnad – den anställde avstår själv från att säga vad hen tycker eller från att lyfta problem.
* Censur – andra försöker hindra eller avskräcka den anställde från att tala.
* Organisatorisk dövhet – den anställde framför synpunkter eller problem, men organisationen eller beslutsfattarna lyssnar inte eller agerar inte.
Tillsammans används dessa tre delar för att mäta förekomsten av tystnadskultur.
Studien bygger på en enkät från 2024 med drygt 7 000 anställda, kompletterad med registerdata från SCB. Materialet gör det möjligt att jämföra olika branscher, sektorer och grupper av anställda.
Rapporten är skriven av Lotta Dellve, Ylva Wallinder och Erica Nordlander vid Göteborgs universitet.
Huvudsakliga slutsatser
Tystnad och tystnadskultur är relativt vanligt i svenskt arbetsliv. Det vanligaste skälet till att anställda väljer att vara tysta är resignation – upplevelsen att det ändå inte kommer att leda till någon förändring om man säger ifrån.
Organisatorisk dövhet är den vanligaste av de tre formerna. Det innebär att många anställda upplever att de faktiskt framför problem och synpunkter, men att organisationen inte tar till sig dem.
Offentlig sektor har genomgående högre förekomst av tystnad och tystnadskultur än privat sektor. Forskarna diskuterar bland annat ansträngd ekonomi, hårdare styrning och konkurrens om resurser och arbetskraft som möjliga förklaringar, men betonar att den här studien inte har som syfte att fastställa orsakerna.
Utbildning hör till de branscher där tystnad är vanligare än genomsnittet, vilket framgår i tabellen nedan.
Rapporten lyfter skolan som en verksamhet där arbetsmiljön har utvecklats negativt över tid och där det finns särskilda risker för arbetssjukdom och organisatoriskt och socialt krävande arbetsmiljöer. Lärare särredovisas dock inte som yrkesgrupp, utan ingår i kategorin utbildning.
Tystnadskultur hänger tydligt samman med hur organisationen fungerar. Den är vanligare där chefer inte uppfattas lyssna, där medarbetare inte uppmuntras att ta kontakt och där problem eller avvikelser inte välkomnas.
Rapporten beskriver också organisatoriskt skönmåleri: att verksamheten ska framstå som välfungerande, samtidigt som problem tonas ned eller görs till individuella snarare än organisatoriska.
Tystnad är också vanligare vid motstridiga krav, små möjligheter att påverka arbetet, oro för förändringar och ensamhet i arbetet. Fackliga företrädare och skyddsombud rapporterar oftare än andra censur, organisatorisk dövhet och tystnadskultur.
Forskarna betonar samtidigt att resultaten visar samband, inte säkra orsakssamband.
Förslag och praktiska åtgärder
Rapporten presenterar inget samlat reformprogram, men forskarna pekar på flera faktorer som kan motverka tystnad.
En viktig faktor är närvarande och tillgängliga chefer som lyssnar på medarbetarnas synpunkter och aktivt uppmuntrar dem att ta kontakt.
Arbetsplatser bör också skapa ett öppet och tryggt klimat där olika uppfattningar accepteras och där det är möjligt att prata om brister och problem utan rädsla för negativa konsekvenser.
Formella kanaler som arbetsplatsträffar, utvecklingssamtal och rapporteringssystem är inte tillräckliga i sig. De behöver också fungera i praktiken, vilket innebär att organisationen måste ta emot, behandla och återkoppla på de problem som anställda för fram.
Forskarna efterlyser dessutom fler fördjupade studier inom bland annat utbildning. De menar att det behövs mer kunskap om varför tystnad uppstår i just denna verksamhet och vilka åtgärder som fungerar bäst i olika organisatoriska sammanhang.
Våra reflektioner
Den nya rapporten ligger nära sådant vi på Balans har skrivit om tidigare. Redan 2020 beskrev vi hur New Public Management-styrningen av skolan riskerar att skapa tystnadskultur genom kombinationen av effektiviseringskrav, konkurrens och ett starkt fokus på verksamheternas varumärke. I rapporten ser vi nu liknande mönster: tystnad är vanligare i utbildningssektorn, den hänger samman med motstridiga krav, små möjligheter att påverka och chefer eller organisationer som inte lyssnar.
Rapportens begrepp organisatorisk dövhet och organisatoriskt skönmåleri ligger också nära det vi beskrev som en styrning där verksamheten förväntas visa upp en positiv bild samtidigt som de anställda har allt svårare att föra fram problem.
I en krönika i Vi Lärare nyligen skrev Marcus att lärare alltför ofta hamnar i en situation där de inte säger ifrån när saker fungerar dåligt, samtidigt som skolor har starka incitament att beskriva verksamheten som framgångsrik. Poängen där var inte att lägga ansvar på enskilda lärare, utan att styrningen gör det rationellt att hålla inne med kritik och belönar den positiva fasaden.
Den nya rapporten från Arbetsmiljöverket ger stöd åt själva problemformuleringen: inom utbildning är tystnad vanligare än genomsnittet, och resignation – upplevelsen att det ändå inte spelar någon roll att säga ifrån – är det vanligaste skälet till att anställda väljer tystnad.
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in, tolka, när det behövs översätta och slutligen sammanfatta stora textvolymer. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
– OECD 1992: Målstyrning och konkurrensutsättning riskerar att skapa en olikvärdig skola!
-Facken i välfärden: Sänkta skatter, ökade bolagsvinster, sjuka medarbetare!
– Region Sörmland: Kry och Doktor.se uppfyller inte kraven för ersättning!
– Region Stockholm: Vårdsystemet är sårbart – brott kan döljas bakom tillit, sekretess och komplicerade regelverk
– Amerikansk forskning: Skolpeng och marknadslogik fungerar dåligt i skolan
– Brittisk forskning: Individuell lön ökar inte välfärdsmedarbetarnas totala lön – sätt för arbetsgivaren att få ut mer arbete inom samma budget!
– Ny forskning: Politiker vet för lite om arbetsbelastningen i verksamheter de styr
– Statskontoret: Den avreglerade välfärden är särskilt sårbar för korruption
– Ny välfärdsforskning: Politiker kräver ökad effektivitet – men saknar insikt om det går at leverera
– Lobbyister styr skogspolitiken
– Dubbla amerikanska studier: skolbibliotekarier förbättrar elevernas kunskaper
– Brittisk forskning: När vården marknadiseras sjunker kvaliteten
– Svensk forkning: Skolsegregation sliter på lärares hälsa
– Ny rapport: Skolan lockar färre högpresterande när arbetsvillkoren försämras
– Statlig utredning: Gör det svårare för kommunerna att finansiera välfärden
– Vänskapsrelationer över socioekonomiska gränser hänger ihop med bättre livschanser.
– Ny proposition: tydligare och tidigare stöd i skolan.
– SOM INSTITUTET: Väljarna villl varken ha mindre offentlig sektor eller välfärdsvinster
– Skolverket: Splittringen i förskolan försvårar både likvärdighet och arbetsmiljö
– Ny forsking: dyrt att organisera arbetet så att människor går sönder.
– Ny forskning: marknadisering och kundtänk har ökat mängden skadliga föräldrakontakter – arbetsmiljön och professionen tar stryk!
– Efterlängtad proposition om reglering av lärares undervisningstid: en bra början men långt ifrån tillräckligt!
– Demokratirådets rapport: Tydligt glapp mellan väljare och politiker i välfärdsfrågor
– Forskare: Borgerliga väljare vill inte ha välfärdsvinster eller en mindre offentlig sektor
– Praktiska gymnasiet: en historia om vinstdrivande skolors ständiga misslyckanden
– Forskning: Obligatoriskt skolval löser inte segregationen
– Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik avslöjar välfärdens arbetsmiljökris
– Forskare: Konkurrensen påverkar skolan redan innan konkurrenterna finns – kan skapa elevsortering, betygspress och mål som krockar med skolans utbildningsuppdrag
– Ny forskning: Marknadsskolan skapar skolsegregation och minskar svagare elevgruppers valfrihet
– Ny forskning: Vårdcentralerna privatiserades men mångfalden uteblev – några få enorma aktörer dominerar marknaden
– Valfrihet utan verklig mångfald – Ny forskning om äldreomsorgsmarknaden
– Forskning: Välfärdsföretagen försöker påverka synen på kvalitet – vill gå från utförare til regelmakare
– Ny forskning: Resursstarka familjer ogillar skolmarknaden – men det är deras aktiva val som upprätthåller den
– ”Finansieringsprincipen” – statens inbyggda effektiviseringskrav på välfärden
– Forskning: Makt över tiden spelar roll för hälsan!
– Norsk forskning om lärares förtroendetid: arbetstidsfrågan är en också en fråga om makt, kontroll och professionell autonomi
– Svensk arbetsmiljöforskning: kontroll över arbetstiden minskar risken för utmattning
– Mindre detaljstyrning av lärares tid – lägre risk för utmattning
– Ny svensk forskning: AI skulle spara lärartid – men skapar istället nytt arbete!
– Ny forskning: Lärarnas tid är också en maktfråga – arbetstid handlar om autonomi, ansvar och vem som styr läraryrket
– Ny forskning: När äldreomsorgen monteras ned kliver familjen in – minskad offentlig omsorg flyttar ansvar till anhöriga och förstärker sociala skillnader
– VALU 2026: väljarna allt mer negativa till vinster i välfärden – ökningen störst hos Centerpartiets väljare