När forskare jämför skolors resultat försöker de normalt ta hänsyn till att skolor har olika elevunderlag. Man kan till exempel kontrollera för föräldrarnas utbildningsnivå, inkomster och andra socioekonomiska faktorer.
Problemet är att sådana mått inte fångar allt som kan påverka elevernas resultat. Två familjer med ungefär samma utbildningsnivå och ekonomi kan ändå skilja sig mycket i hur engagerade föräldrarna är i barnets skolgång, hur höga utbildningsambitioner de har och hur aktivt de söker information och väljer skola.
Om vissa skolor i högre grad attraherar sådana familjer kan deras elever därför ha bättre förutsättningar än vad som syns i vanliga mått på socioekonomisk bakgrund. Då finns en risk att en del av skillnaden mellan skolor tolkas som en skoleffekt trots att den egentligen beror på vilka familjer som söker sig dit.
Denna fråga undersöks av Hoyong Jung i studien Schooling or parental involvement? Assessing the impact and mechanism of private elementary school on academic achievement, publicerad 2025. Studien bygger på elever i Seoul i Sydkorea och utnyttjar att antagningen till privata grundskolor sker genom lotteri bland de familjer som har sökt.
Studiens syfte
Syftet är att undersöka om de bättre resultat som elever i privata grundskolor uppvisar beror på själva skolorna eller på att de familjer som söker privata skolor skiljer sig från andra familjer.
Lotterisystemet gör det möjligt att jämföra elever vars föräldrar alla har gjort samma aktiva val att söka privat skola, men där slumpen avgör vilka elever som faktiskt får en plats.
På så sätt kan forskaren bättre skilja effekten av själva skolan från effekten av sådant hos familjerna som är svårt att mäta med vanliga socioekonomiska variabler.
Huvudsakliga resultat
När elever i privata och offentliga skolor jämförs på vanligt sätt har eleverna i privata skolor bättre resultat i vissa ämnen.
Men bilden förändras när forskaren tar hänsyn till vilka familjer som faktiskt hade sökt privat skola.
Barn vars föräldrar hade sökt privat skola hade generellt bättre skolresultat än barn vars föräldrar inte hade gjort det. De sökande föräldrarna var också mer engagerade i barnets utbildning. De hade mer kontakt med skolan, deltog oftare i skolaktiviteter och hade högre utbildningsförväntningar på sina barn.
När forskaren däremot jämförde enbart de familjer som hade sökt privat skola – alltså lotterivinnare med lotteriförlorare – försvann den tydliga fördelen med att faktiskt gå i privat skola. Någon tydlig positiv effekt på resultaten i matematik eller engelska kunde inte påvisas. I koreanska hade eleverna i privata skolor till och med något sämre resultat.
Det viktiga resultatet är alltså att den stora skillnaden tycks finnas mellan familjer som söker privat skola och familjer som inte gör det, snarare än mellan elever som faktiskt går i privat respektive offentlig skola.
Studien visar därmed att faktorer i elevunderlaget som inte fångas fullt ut av exempelvis föräldrarnas utbildning och ekonomi kan ha stor betydelse när skolors resultat jämförs.
Författarens diskussion
Jung tolkar resultaten som att föräldrarnas engagemang och utbildningsorientering sannolikt är en viktig förklaring till varför privata skolor vid en första jämförelse ser ut att prestera bättre.
Det innebär inte att studien kan fastställa exakt vilken egenskap hos föräldrarna som orsakar skillnaden eller hur stor varje enskild faktor är. Men resultaten talar emot att hela resultatskillnaden ska tolkas som en effekt av själva skolan.
Studien visar också varför det är svårt att jämföra skolor även när forskare kontrollerar för traditionella socioekonomiska faktorer. Familjer som på papperet ser likadana ut kan skilja sig i egenskaper som både påverkar barnens resultat och sannolikheten att välja en viss skola.
I just denna studie är detta särskilt tydligt eftersom den positiva skillnaden för privata skolor i stort sett försvinner när jämförelsen begränsas till familjer som alla hade gjort samma aktiva val att söka privat skola.
Våra reflektioner
Studien har flera begränsningar som man måste ha i bakhuvudet när man läser den. Den är genomförd i Seoul och handlar om sydkoreanska privata grundskolor, vilket gör att resultaten inte utan vidare kan överföras till andra länder eller skolsystem. Lotteriet ger en stark möjlighet att jämföra familjer som alla har sökt privat skola, men studien kan inte fullt ut avgöra exakt vilka egenskaper som skiljer dessa familjer från dem som inte söker. Föräldraengagemang är dessutom svårt att mäta exakt och kan hänga samman med andra svårmätta faktorer, som utbildningsambitioner, studievana, barnets tidigare prestationer eller familjens sociala resurser.
Resultaten bör därför främst tolkas som stöd för att självselektion och svårmätta familjefaktorer spelar stor roll, snarare än som ett exakt mått på effekten av just föräldraengagemang.
Trots begränsningarna är studien högintressant för den svenska skoldebatten eftersom den visar hur stor betydelse själva urvalet av familjer kan ha. När man jämför elever vars föräldrar alla aktivt har sökt privat skola försvinner den tydliga fördelen för privata skolor. Det stärker bilden av att vanliga socioekonomiska mått inte alltid fångar hela skillnaden i elevunderlag mellan skolor.
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in, tolka, när det behövs översätta och slutligen sammanfatta stora textvolymer. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
– OECD 1992: Målstyrning och konkurrensutsättning riskerar att skapa en olikvärdig skola!
-Facken i välfärden: Sänkta skatter, ökade bolagsvinster, sjuka medarbetare!
– Region Sörmland: Kry och Doktor.se uppfyller inte kraven för ersättning!
– Region Stockholm: Vårdsystemet är sårbart – brott kan döljas bakom tillit, sekretess och komplicerade regelverk
– Amerikansk forskning: Skolpeng och marknadslogik fungerar dåligt i skolan
– Brittisk forskning: Individuell lön ökar inte välfärdsmedarbetarnas totala lön – sätt för arbetsgivaren att få ut mer arbete inom samma budget!
– Ny forskning: Politiker vet för lite om arbetsbelastningen i verksamheter de styr
– Statskontoret: Den avreglerade välfärden är särskilt sårbar för korruption
– Ny välfärdsforskning: Politiker kräver ökad effektivitet – men saknar insikt om det går at leverera
– Lobbyister styr skogspolitiken
– Dubbla amerikanska studier: skolbibliotekarier förbättrar elevernas kunskaper
– Brittisk forskning: När vården marknadiseras sjunker kvaliteten
– Svensk forkning: Skolsegregation sliter på lärares hälsa
– Ny rapport: Skolan lockar färre högpresterande när arbetsvillkoren försämras
– Statlig utredning: Gör det svårare för kommunerna att finansiera välfärden
– Vänskapsrelationer över socioekonomiska gränser hänger ihop med bättre livschanser.
– Ny proposition: tydligare och tidigare stöd i skolan.
– SOM INSTITUTET: Väljarna villl varken ha mindre offentlig sektor eller välfärdsvinster
– Skolverket: Splittringen i förskolan försvårar både likvärdighet och arbetsmiljö
– Ny forsking: dyrt att organisera arbetet så att människor går sönder.
– Ny forskning: marknadisering och kundtänk har ökat mängden skadliga föräldrakontakter – arbetsmiljön och professionen tar stryk!
– Efterlängtad proposition om reglering av lärares undervisningstid: en bra början men långt ifrån tillräckligt!
– Demokratirådets rapport: Tydligt glapp mellan väljare och politiker i välfärdsfrågor
– Forskare: Borgerliga väljare vill inte ha välfärdsvinster eller en mindre offentlig sektor
– Praktiska gymnasiet: en historia om vinstdrivande skolors ständiga misslyckanden
– Forskning: Obligatoriskt skolval löser inte segregationen
– Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik avslöjar välfärdens arbetsmiljökris
– Forskare: Konkurrensen påverkar skolan redan innan konkurrenterna finns – kan skapa elevsortering, betygspress och mål som krockar med skolans utbildningsuppdrag
– Ny forskning: Marknadsskolan skapar skolsegregation och minskar svagare elevgruppers valfrihet
– Ny forskning: Vårdcentralerna privatiserades men mångfalden uteblev – några få enorma aktörer dominerar marknaden
– Valfrihet utan verklig mångfald – Ny forskning om äldreomsorgsmarknaden
– Forskning: Välfärdsföretagen försöker påverka synen på kvalitet – vill gå från utförare til regelmakare
– Ny forskning: Resursstarka familjer ogillar skolmarknaden – men det är deras aktiva val som upprätthåller den
– ”Finansieringsprincipen” – statens inbyggda effektiviseringskrav på välfärden
– Forskning: Makt över tiden spelar roll för hälsan!
– Norsk forskning om lärares förtroendetid: arbetstidsfrågan är en också en fråga om makt, kontroll och professionell autonomi
– Svensk arbetsmiljöforskning: kontroll över arbetstiden minskar risken för utmattning
– Mindre detaljstyrning av lärares tid – lägre risk för utmattning
– Ny svensk forskning: AI skulle spara lärartid – men skapar istället nytt arbete!
– Ny forskning: Lärarnas tid är också en maktfråga – arbetstid handlar om autonomi, ansvar och vem som styr läraryrket
– Ny forskning: När äldreomsorgen monteras ned kliver familjen in – minskad offentlig omsorg flyttar ansvar till anhöriga och förstärker sociala skillnader
– VALU 2026: väljarna allt mer negativa till vinster i välfärden – ökningen störst hos Centerpartiets väljare
– Arbetsmiljöverket: Var tredje medarbetare inom utbildningssektorn väljer ibland att inte säga vad de tycker – resursbrist och styrsystem möjliga orsaker
– Engelsk forskning: Autonomi får lärare att vilja stanna – lärares inflytande över sin arbetstid hänger samman med högre arbetstillfredsställelse
– Ny svensk forsking: Fler vinstdrivande förskolor – men konkurrensen gav inte högre löner
– Svenskt Näringsliv: Från skolmarknad till undervisningsmarknad – AI ska göra fler delar av undervisningen köpbara