Vi har nyligen sammanfattat Näringslivets skolforums rapport Från skolpeng till lärpeng – AI, Alpha School & den amerikanska valfrihetsrevolutionen i skolan. Marcus har också skrivit en krönika i Vi Lärare om risken att AI används för att minska behovet av lärare.
Utgångspunkten i båda texterna är inte att AI måste vara dåligt för skolan. Tekniken kan tvärtom användas för att förbättra undervisningen och underlätta lärares arbete. Problemet uppstår om AI införs främst därför att det är billigare än lärarledd undervisning.
I ett skolsystem där kommuner under lång tid styrts mot ökad effektivitet finns starka ekonomiska incitament att använda teknik för att minska personalkostnader. Då behöver en AI-lösning inte nödvändigtvis ge lika bra undervisning som en lärare. Om den är tillräckligt mycket billigare kan en viss kvalitetsförsämring ändå framstå som ekonomiskt rationell.
Frågan blir därför inte bara vad AI kan göra, utan också vilka ekonomiska och politiska incitament som avgör vad AI kommer att användas till. Det är precis den frågan som gör den svenska studien AI in education and the future of teachers’ meaningful work särskilt intressant.
Studien är skriven av Elin Biström vid Mittuniversitetet och Jonas Mollwing vid Umeå universitet och publicerades i juni 2026 i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Education.
Forskarna studerar inte vad som redan har hänt i svenska skolor. I stället använder de en scenariometod och beskriver tre möjliga utvecklingsvägar för AI i utbildningen. Scenarierna bygger på teknik och användningsområden som redan existerar, men ska inte läsas som prognoser över vilken utveckling som faktiskt kommer att inträffa.
Studien är en viktig pusselbit eftersom forskarna uttryckligen tar upp kostnadsminskningar som en drivkraft bakom AI-användning i skolan. De konstaterar att utbildning är mycket personalintensiv och därför ständigt utsätts för tryck att effektivisera och hålla nere kostnader. AI kan då komma att användas inte bara för att förbättra undervisningen utan också för att ersätta mänskligt arbete.
Syfte
Forskarna vill undersöka hur olika sätt att organisera AI i skolan kan påverka möjligheten för lärare att uppleva sitt arbete som meningsfullt.
De konstruerar tre scenarier:
Labor-Replacing Classrooms: AI tar över centrala läraruppgifter som planering, undervisning och bedömning. Lärare får mer av en övervakande roll och ingriper när systemen inte klarar uppgiften.
AI-Managed Teaching: Lärare finns kvar som undervisande personal, men deras arbete styrs i allt högre grad genom AI-genererade rekommendationer, mätetal, dashboards och uppföljningssystem.
Human–AI Teaming: AI används under lärarnas kontroll som ett stöd för deras arbete, exempelvis för administration, återkoppling och informationsbearbetning, medan läraren behåller det professionella ansvaret och omdömet.
Författarnas huvudsakliga slutsatser
Den centrala slutsatsen är att AI i skolan inte har en given utvecklingsriktning. Samma teknik kan användas för att förstärka lärarnas professionella arbete eller för att ersätta och styra det. Vilken utveckling det blir beror på politiska beslut, institutioner, styrning och ekonomiska incitament.
Det scenario som är mest relevant för diskussionen om kostnader är Labor-Replacing Classrooms. Där tar AI-system över delar av planering, undervisning och bedömning. Lärarnas arbete reduceras i högre grad till övervakning, felsökning och hantering av sådant som systemen inte klarar. Färre lärare behövs och lärarnas professionella kompetens riskerar samtidigt att urholkas när de inte längre själva utför centrala delar av undervisningsarbetet.
Det andra scenariot visar att även om lärarna finns kvar kan AI förändra deras arbete kraftigt. Om undervisningen styrs genom algoritmer och mätbara indikatorer kan lärarnas professionella omdöme få mindre betydelse. Det som tekniken lätt kan mäta och bearbeta riskerar då att få större vikt än andra delar av undervisningen.
Det tredje scenariot visar samtidigt att forskarna inte är motståndare till AI som sådan. AI kan frigöra tid från rutinuppgifter och ge lärarna bättre underlag, så länge lärarna själva har kontroll över systemen och avgör hur tekniken används. Men även denna modell är skör: utan resurser, lärarinflytande och demokratisk styrning kan ett system som introducerats som stöd gradvis utvecklas mot de två andra scenarierna.
Det kanske viktigaste för diskussionen om ekonomisk styrning är därför att forskarna ser kostnadsreduktion som en möjlig kraft bakom valet av AI-modell. Om huvudmålet blir att minska kostnaden för undervisningen finns en risk att tekniken styrs mot att ersätta arbete snarare än att förbättra det.
Acemoglu och Restrepo – varför billigare kan slå bättre
En viktig utgångspunkt för Biström och Mollwing är Daron Acemoglu och Pascual Restrepos artikel The wrong kind of AI? Artificial intelligence and the future of labour demand från 2020. Acemoglu är ekonom vid MIT och Restrepo vid Boston University.
De skiljer mellan två grundläggande sätt att använda AI. Tekniken kan förstärka mänskligt arbete och göra människor bättre på sina jobb. Men den kan också utvecklas för att ersätta mänskligt arbete.
Särskilt intressant är deras resonemang om det de kallar ungefär ”so-so automation”. Det handlar om teknik som inte är särskilt mycket bättre eller produktivare än människan, men som ändå är tillräckligt billig för att det ska löna sig att ersätta arbetskraft med teknik. Resultatet kan bli att jobb försvinner utan att samhället får motsvarande stora produktivitetsvinster.
Biström och Mollwing använder just detta resonemang när de beskriver AI som ett möjligt svar på utbildningens strukturella kostnadstryck.
Det ligger nära resonemanget i Balans och Marcus texter: en AI-lärare behöver inte vara bättre än en mänsklig lärare för att bli ekonomiskt attraktiv. Det kan räcka att den är tillräckligt mycket billigare.
Biström och Mollwing för i praktiken över Acemoglu och Restrepos ekonomiska resonemang till skolan 2026.
Författarnas diskussion
I diskussionen betonar Biström och Mollwing att den stora risken inte bara är att lärarjobb försvinner. AI kan också förändra själva innehållet i läraryrket. Planering, undervisning och bedömning kan fragmenteras och flyttas över till plattformar, medan läraren får kvar övervakning, dokumentation och problemlösning.
De menar därför att AI-system inte bara bör bedömas efter precision och effektivitet. Man måste också fråga om systemen bevarar sammanhängande pedagogiska processer, utvecklar lärarnas kompetens och lämnar utrymme för professionellt omdöme. De varnar särskilt för system där analys kombineras med automatisk utvärdering, ranking och styrning av lärare.
Författarna lyfter även behovet av verkligt lärarinflytande. Lärare behöver enligt dem tid, resurser och formell makt att påverka vilka system som köps in, vilka data som samlas in och vilka delar av undervisningen som ska förbli under mänskligt professionellt omdöme.
De varnar dessutom för kommersiell styrning. Om AI-system huvudsakligen köps in och utvecklas efter logiken om marknadsexpansion finns enligt forskarna ingen garanti för att systemen kommer att prioritera det som är pedagogiskt betydelsefullt.
Författarna är samtidigt tydliga med studiens begränsningar. Den bygger inte på empiriska observationer av klassrum och den säger inte vilket av de tre scenarierna som kommer att bli verklighet. Scenarierna är verktyg för att synliggöra olika möjliga utvecklingsvägar och deras konsekvenser.
Deras avslutande slutsats är däremot tydlig: om kostnadsminskning och mätbarhet blir de dominerande målen finns en risk att AI driver skolan mot mer fragmenterat, övervakat och avprofessionaliserat lärararbete. Om lärarna däremot får verklig makt över hur tekniken utformas och används kan AI bli ett begränsat men värdefullt stöd för undervisningen.
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in, tolka, när det behövs översätta och slutligen sammanfatta stora textvolymer. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
– OECD 1992: Målstyrning och konkurrensutsättning riskerar att skapa en olikvärdig skola!
-Facken i välfärden: Sänkta skatter, ökade bolagsvinster, sjuka medarbetare!
– Region Sörmland: Kry och Doktor.se uppfyller inte kraven för ersättning!
– Region Stockholm: Vårdsystemet är sårbart – brott kan döljas bakom tillit, sekretess och komplicerade regelverk
– Amerikansk forskning: Skolpeng och marknadslogik fungerar dåligt i skolan
– Brittisk forskning: Individuell lön ökar inte välfärdsmedarbetarnas totala lön – sätt för arbetsgivaren att få ut mer arbete inom samma budget!
– Ny forskning: Politiker vet för lite om arbetsbelastningen i verksamheter de styr
– Statskontoret: Den avreglerade välfärden är särskilt sårbar för korruption
– Ny välfärdsforskning: Politiker kräver ökad effektivitet – men saknar insikt om det går at leverera
– Lobbyister styr skogspolitiken
– Dubbla amerikanska studier: skolbibliotekarier förbättrar elevernas kunskaper
– Brittisk forskning: När vården marknadiseras sjunker kvaliteten
– Svensk forkning: Skolsegregation sliter på lärares hälsa
– Ny rapport: Skolan lockar färre högpresterande när arbetsvillkoren försämras
– Statlig utredning: Gör det svårare för kommunerna att finansiera välfärden
– Vänskapsrelationer över socioekonomiska gränser hänger ihop med bättre livschanser.
– Ny proposition: tydligare och tidigare stöd i skolan.
– SOM INSTITUTET: Väljarna villl varken ha mindre offentlig sektor eller välfärdsvinster
– Skolverket: Splittringen i förskolan försvårar både likvärdighet och arbetsmiljö
– Ny forsking: dyrt att organisera arbetet så att människor går sönder.
– Ny forskning: marknadisering och kundtänk har ökat mängden skadliga föräldrakontakter – arbetsmiljön och professionen tar stryk!
– Efterlängtad proposition om reglering av lärares undervisningstid: en bra början men långt ifrån tillräckligt!
– Demokratirådets rapport: Tydligt glapp mellan väljare och politiker i välfärdsfrågor
– Forskare: Borgerliga väljare vill inte ha välfärdsvinster eller en mindre offentlig sektor
– Praktiska gymnasiet: en historia om vinstdrivande skolors ständiga misslyckanden
– Forskning: Obligatoriskt skolval löser inte segregationen
– Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik avslöjar välfärdens arbetsmiljökris
– Forskare: Konkurrensen påverkar skolan redan innan konkurrenterna finns – kan skapa elevsortering, betygspress och mål som krockar med skolans utbildningsuppdrag
– Ny forskning: Marknadsskolan skapar skolsegregation och minskar svagare elevgruppers valfrihet
– Ny forskning: Vårdcentralerna privatiserades men mångfalden uteblev – några få enorma aktörer dominerar marknaden
– Valfrihet utan verklig mångfald – Ny forskning om äldreomsorgsmarknaden
– Forskning: Välfärdsföretagen försöker påverka synen på kvalitet – vill gå från utförare til regelmakare
– Ny forskning: Resursstarka familjer ogillar skolmarknaden – men det är deras aktiva val som upprätthåller den
– ”Finansieringsprincipen” – statens inbyggda effektiviseringskrav på välfärden
– Forskning: Makt över tiden spelar roll för hälsan!
– Norsk forskning om lärares förtroendetid: arbetstidsfrågan är en också en fråga om makt, kontroll och professionell autonomi
– Svensk arbetsmiljöforskning: kontroll över arbetstiden minskar risken för utmattning
– Mindre detaljstyrning av lärares tid – lägre risk för utmattning
– Ny svensk forskning: AI skulle spara lärartid – men skapar istället nytt arbete!
– Ny forskning: Lärarnas tid är också en maktfråga – arbetstid handlar om autonomi, ansvar och vem som styr läraryrket
– Ny forskning: När äldreomsorgen monteras ned kliver familjen in – minskad offentlig omsorg flyttar ansvar till anhöriga och förstärker sociala skillnader
– VALU 2026: väljarna allt mer negativa till vinster i välfärden – ökningen störst hos Centerpartiets väljare
– Arbetsmiljöverket: Var tredje medarbetare inom utbildningssektorn väljer ibland att inte säga vad de tycker – resursbrist och styrsystem möjliga orsaker
– Engelsk forskning: Autonomi får lärare att vilja stanna – lärares inflytande över sin arbetstid hänger samman med högre arbetstillfredsställelse
– Ny svensk forsking: Fler vinstdrivande förskolor – men konkurrensen gav inte högre löner
– Svenskt Näringsliv: Från skolmarknad till undervisningsmarknad – AI ska göra fler delar av undervisningen köpbara
– Internationell forskning: Socioekonomiska mått räcker inte alltid för att jämföra skolor – privata skolors resultat kan överskattas
– Ny svensk forskning: Elevsammansättningen påverkar lärarnas hälsa – Lärare som undervisar mer utsatta elevgrupper har högre sjukfrånvaro
– Svensk forskning: Allvarlig utmattning kan byggas upp på bara ett år – Stressymtom tilltar under månaderna före utmattning och får långvariga konsekvenser för arbete och familj