Tankesmedjan Balans har med stöd i forskning om AI börjat granska den snabbt växande industri som utvecklar och säljer digitala verktyg och AI-lösningar till skolan. När allt mer av skolans verksamhet sker i kommersiella digitala system behöver vi förstå vilka företag som står bakom dem, vilka som finansierar dem och hur deras intressen påverkar skolans utveckling. Vi undersöker också hur AI sprids inom skolan och vilka som påverkar lärares, skolledares och politikers syn på tekniken.
Skolans digitalisering formas allt oftare genom nätverk där företag, offentliga organisationer, konsulter och andra aktörer påverkar vilka problem skolan anses ha och vilka lösningar som framstår som önskvärda.
Forskarna Neil Selwyn, Marita Ljungqvist och Anders Sonesson undersöker en mindre uppmärksammad grupp: lärare och före detta lärare som offentligt förespråkar generativ AI i svenska skolor. Studien heter Teacher-led issue networks in Swedish ed-tech policymaking – the case of generative AI och publicerades först på nätet i december 2025, i Journal of Education Policy. Forskarna beskriver hur regeringens omsvängning mot mindre digital teknik i skolan, tillsammans med bristande nationell vägledning om AI, lämnat utrymme för andra aktörer att sätta dagordningen.
Syfte
Syftet med studien är att undersöka hur framträdande AI-förespråkare med lärarbakgrund uppfattar sitt påverkansarbete, vilka idéer de sprider och vilken betydelse de anser sig ha för skolans AI-politik. Studien bygger på intervjuer med 13 personer, genomförda mellan februari och maj 2025. Deltagarna identifierades genom framträdanden på konferenser, i poddar och på sociala medier, och genom rekommendationer från andra intervjuade.
Det är en kvalitativ studie av förespråkarnas erfarenheter och uppfattningar. Den mäter alltså inte hur mycket deras arbete faktiskt har förändrat politiska beslut eller skolornas inköp.
Huvudsakliga resultat
De intervjuade beskriver en relativt liten krets av personer som driver diskussionen om AI i skolan. Där finns både tidigare digitaliseringsförespråkare, nytillkomna AI-entusiaster och personer som vill bidra med mer kritiska pedagogiska perspektiv. De arbetar huvudsakligen självständigt, men följer och sprider varandras material. Lärarbakgrunden används som grund för trovärdighet: de framhåller att de känner undervisningens villkor och kan erbjuda något annat än teknikföretagens perspektiv.
Påverkansarbetet omfattar föreläsningar, fortbildning, böcker, debattartiklar, poddar, nyhetsbrev och sociala medier. Några beskriver också kontakter med personer inom myndigheter, AI-kommissionen och politiken. En intervjuad berättar om informella förfrågningar från Skolverket om råd kring myndighetens information. Forskarna tolkar detta som påverkan bakom de formella beslutsprocesserna, där kontakter kan tas utan samma offentliga insyn.
LinkedIn är den viktigaste plattformen för de intervjuades offentliga arbete. Den ger tillgång till stora publiker och inflytelserika personer, men påverkar också vilka budskap som sprids. De intervjuade beskriver hur konkreta, imponerande demonstrationer av AI får större uppmärksamhet än nyanserad forskning.
Positiva budskap passar dessutom en plattform där människor bygger karriärer och professionella varumärken. Forskarna menar att detta bidrar till att risker, osäkerheter och mer komplicerade resonemang får mindre utrymme, även när förespråkarna själva är medvetna om dem.
Ett återkommande argument är att AI kommer att förändra samhället och att skolan därför måste ”hänga med”. Effektivitet, tidsbesparingar och bättre möjligheter att möta elevers behov lyfts fram. Förespråkarna ser sig ofta som en pedagogisk motvikt till teknikbranschens budskap. Forskarna drar däremot slutsatsen att deras argument i stor utsträckning förstärker branschens föreställningar om AI som nödvändigt, nyttigt och en lösning på skolans problem.
Många bedömer möjligheterna att påverka regeringen som små och riktar därför arbetet mot skolor och kommuner. Några har gått från lärartjänster till kommunala AI-uppdrag för att få större möjlighet att påverka. Forskarna menar att detta kan skapa efterfrågan på AI-produkter och lägga grunden för framtida inköp. Studien belägger däremot inte att gruppen agerar på uppdrag av AI-företag eller att den utgör en samordnad företagslobby.
Författarnas diskussion och förslag till förändringar
Forskarna ser ett värde i att lärare deltar i diskussionen och bidrar med kunskap när nationell vägledning saknas. Samtidigt ifrågasätter de hur självständigt lärarperspektivet blir när förespråkarna återanvänder teknikbranschens argument och sociala medier premierar entusiasm framför eftertanke.
Deras centrala slutsats är att gruppen, trots ambitioner om genomgripande förändring, reproducerar välbekanta idéer om effektivisering och tekniska lösningar på komplexa problem. De efterlyser fler perspektiv i diskussionen, bland annat från lärarfack, civilsamhälle och aktörer som inte främst arbetar med EdTech. De vill också se större uppmärksamhet på rättigheter och mer konkreta förslag om reglering, snarare än enbart krav på att skolan ska börja använda AI.
Våra reflektioner
I våra tidigare granskningar av användandet av AI inom skolan har vi inte funnit någon som helst forskningsstöd för att AI ska kunna effektivisera utbildningssektorn.
Därför är forskarnas varning i den här studien särskilt intressant: lärare som vill bidra med ett självständigt pedagogiskt perspektiv om AI i skolan kan samtidigt sprida politikers och teknikbranschens löften om effektivisering och tidsbesparingar. Deras erfarenhet från klassrummet ger budskapet en trovärdighet som företagen själva kan sakna. Studien visar därmed hur lärare kan bli en del av påverkansprocessen för ökad AI-användning, även utan att arbeta på bolagens uppdrag.
Vi behöver således granska hur dessa löften sprids och vilket forskningsstöd de faktiskt har.
Tidigare artiklar i vår serie om AI i skolan:
– Ny svensk forskning: AI skulle spara lärartid – men skapar istället nytt arbete!
– Svenskt Näringsliv: Från skolmarknad till undervisningsmarknad – AI ska göra fler delar av undervisningen köpbara
– Billig AI, ett potentiellt hot mot läraryrket – Svensk forskning visar hur ekonomisk styrning kan driva utvecklingen mot färre lärare
– Ny forskning: AI gör skolarbetet effektivare men lärandet sämre – Elever gör läxorna snabbare, men får sämre resultat på proven
– AI, data och makten över klassrummet – digital teknik förändrar kontrollen över information, yrkesutövning och beslut
– Forskningsöversikt: Riskkapitalet formar skolans digitalisering – investerare och teknikbolag påverkar vilka digitala lösningar som växer fram
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in, tolka, när det behövs översätta och slutligen sammanfatta stora textvolymer. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
– OECD 1992: Målstyrning och konkurrensutsättning riskerar att skapa en olikvärdig skola!
-Facken i välfärden: Sänkta skatter, ökade bolagsvinster, sjuka medarbetare!
– Region Sörmland: Kry och Doktor.se uppfyller inte kraven för ersättning!
– Region Stockholm: Vårdsystemet är sårbart – brott kan döljas bakom tillit, sekretess och komplicerade regelverk
– Amerikansk forskning: Skolpeng och marknadslogik fungerar dåligt i skolan
– Brittisk forskning: Individuell lön ökar inte välfärdsmedarbetarnas totala lön – sätt för arbetsgivaren att få ut mer arbete inom samma budget!
– Ny forskning: Politiker vet för lite om arbetsbelastningen i verksamheter de styr
– Statskontoret: Den avreglerade välfärden är särskilt sårbar för korruption
– Ny välfärdsforskning: Politiker kräver ökad effektivitet – men saknar insikt om det går at leverera
– Lobbyister styr skogspolitiken
– Dubbla amerikanska studier: skolbibliotekarier förbättrar elevernas kunskaper
– Brittisk forskning: När vården marknadiseras sjunker kvaliteten
– Svensk forkning: Skolsegregation sliter på lärares hälsa
– Ny rapport: Skolan lockar färre högpresterande när arbetsvillkoren försämras
– Statlig utredning: Gör det svårare för kommunerna att finansiera välfärden
– Vänskapsrelationer över socioekonomiska gränser hänger ihop med bättre livschanser.
– Ny proposition: tydligare och tidigare stöd i skolan.
– SOM INSTITUTET: Väljarna villl varken ha mindre offentlig sektor eller välfärdsvinster
– Skolverket: Splittringen i förskolan försvårar både likvärdighet och arbetsmiljö
– Ny forsking: dyrt att organisera arbetet så att människor går sönder.
– Ny forskning: marknadisering och kundtänk har ökat mängden skadliga föräldrakontakter – arbetsmiljön och professionen tar stryk!
– Efterlängtad proposition om reglering av lärares undervisningstid: en bra början men långt ifrån tillräckligt!
– Demokratirådets rapport: Tydligt glapp mellan väljare och politiker i välfärdsfrågor
– Forskare: Borgerliga väljare vill inte ha välfärdsvinster eller en mindre offentlig sektor
– Praktiska gymnasiet: en historia om vinstdrivande skolors ständiga misslyckanden
– Forskning: Obligatoriskt skolval löser inte segregationen
– Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik avslöjar välfärdens arbetsmiljökris
– Forskare: Konkurrensen påverkar skolan redan innan konkurrenterna finns – kan skapa elevsortering, betygspress och mål som krockar med skolans utbildningsuppdrag
– Ny forskning: Marknadsskolan skapar skolsegregation och minskar svagare elevgruppers valfrihet
– Ny forskning: Vårdcentralerna privatiserades men mångfalden uteblev – några få enorma aktörer dominerar marknaden
– Valfrihet utan verklig mångfald – Ny forskning om äldreomsorgsmarknaden
– Forskning: Välfärdsföretagen försöker påverka synen på kvalitet – vill gå från utförare til regelmakare
– Ny forskning: Resursstarka familjer ogillar skolmarknaden – men det är deras aktiva val som upprätthåller den
– ”Finansieringsprincipen” – statens inbyggda effektiviseringskrav på välfärden
– Forskning: Makt över tiden spelar roll för hälsan!
– Norsk forskning om lärares förtroendetid: arbetstidsfrågan är en också en fråga om makt, kontroll och professionell autonomi
– Svensk arbetsmiljöforskning: kontroll över arbetstiden minskar risken för utmattning
– Mindre detaljstyrning av lärares tid – lägre risk för utmattning
– Ny svensk forskning: AI skulle spara lärartid – men skapar istället nytt arbete!
– Ny forskning: Lärarnas tid är också en maktfråga – arbetstid handlar om autonomi, ansvar och vem som styr läraryrket
– Ny forskning: När äldreomsorgen monteras ned kliver familjen in – minskad offentlig omsorg flyttar ansvar till anhöriga och förstärker sociala skillnader
– VALU 2026: väljarna allt mer negativa till vinster i välfärden – ökningen störst hos Centerpartiets väljare
– Arbetsmiljöverket: Var tredje medarbetare inom utbildningssektorn väljer ibland att inte säga vad de tycker – resursbrist och styrsystem möjliga orsaker
– Engelsk forskning: Autonomi får lärare att vilja stanna – lärares inflytande över sin arbetstid hänger samman med högre arbetstillfredsställelse
– Ny svensk forsking: Fler vinstdrivande förskolor – men konkurrensen gav inte högre löner
– Svenskt Näringsliv: Från skolmarknad till undervisningsmarknad – AI ska göra fler delar av undervisningen köpbara
– Internationell forskning: Socioekonomiska mått räcker inte alltid för att jämföra skolor – privata skolors resultat kan överskattas
– Ny svensk forskning: Elevsammansättningen påverkar lärarnas hälsa – Lärare som undervisar mer utsatta elevgrupper har högre sjukfrånvaro
– Svensk forskning: Allvarlig utmattning kan byggas upp på bara ett år – Stressymtom tilltar under månaderna före utmattning och får långvariga konsekvenser för arbete och familj
– Billig AI, ett potentiellt hot mot läraryrket – Svensk forskning visar hur ekonomisk styrning kan driva utvecklingen mot färre lärare
– Ny forskning: AI gör skolarbetet effektivare men lärandet sämre – Elever gör läxorna snabbare, men får sämre resultat på proven
– AI, data och makten över klassrummet – digital teknik förändrar kontrollen över information, yrkesutövning och beslut
– Forskningsöversikt: Riskkapitalet formar skolans digitalisering – investerare och teknikbolag påverkar vilka digitala lösningar som växer fram