Tankesmedjan Balans granskar hur AI och skolans digitalisering påverkar undervisningen, arbetsvillkoren och makten över skolan. I det här inlägget lägger vi till en viktig pusselbit: vem som kontrollerar de data som skolans digitala system samlar in.
VI har läst en nyss publicerad studie som visar att skolor blivit beroende av kommersiella leverantörer och som diskuterar hur elever, lärare och skolhuvudmän kan få större inflytande över hur deras data används.
I Beyond data extraction: Alternative models for the governance of educational data undersöker Michał Wieczorek vid University College Dublin samt Marie Utterberg Modén, Annika Bergviken Rensfeldt och Thomas Hillman vid Göteborgs universitet hur skolans kontroll över data skulle kunna stärkas. Artikeln publicerades i Learning, Media and Technology den 18 juni 2026.
Skolor använder allt fler digitala plattformar för undervisning, dokumentation och administration. Genom systemen skapas och överförs stora mängder information om elever och lärare. Samtidigt har skolorna ofta begränsad insyn i hur informationen hanteras och små möjligheter att påverka leverantörernas villkor. Forskarna menar att detta skapar både maktobalanser och ett omfattande arbete med avtal, dataskydd och informationshantering.
Studiens syfte
Syftet är att undersöka vilka problem lärare, skolledare och IT-ansvariga möter när de hanterar information i kommersiella plattformar och att bedöma alternativa sätt att organisera ansvaret. Forskarna jämför tre modeller: individuell kontroll över personuppgifter, gemensamma expertorgan för dataförvaltning och demokratiskt styrda datakooperativ.
Underlaget omfattar fyra svenska skolor, 43 dagars klassrumsobservationer och 43 intervjuer med lärare, skolledare och IT-ansvariga på lokal och nationell nivå. Forskarna kartlägger också datatrafik i tre skolor med ett egenutvecklat verktyg. De registrerar trafikens vägar och tekniska metadata, men inte innehållet i de uppgifter som överförs. Kartläggningen används även som underlag för samtal med deltagarna.
Huvudsakliga resultat
Ett centralt resultat är att skolorna befinner sig i ett underläge gentemot stora teknikföretag. Långvariga avtal och tekniska beroenden kan göra det svårt att byta leverantör. Mindre huvudmän har dessutom begränsade möjligheter att förhandla fram egna villkor och kan behöva acceptera företagens standardavtal. Kraven på dataskydd och upphandling är omfattande även när huvudmannen har få anställda och begränsad kompetens. Forskarna beskriver därför en obalans mellan det ansvar skolorna har och deras faktiska möjligheter att påverka systemen.
Kartläggningen visar också att skolornas datatrafik omfattar betydligt fler aktörer än de leverantörer som användarna möter på skärmen. Under de första tio minuterna av lektionerna skickades data till servrar i 15 länder, med infrastruktur från tolv företag som betjänade elva tjänsteleverantörer. Många av dessa aktörer var okända för användarna. Kartläggningen visar dock inte exakt vilket innehåll som överfördes eller hur företagen använde det. Den belägger därför inte i sig försäljning av elevuppgifter eller olaglig databehandling.
Intervjuerna visar en utbredd osäkerhet om var informationen hamnar och vad företagen gör med den. Lärare beskriver bristande insyn och en känsla av maktlöshet. Samtidigt kräver ansvarsfull hantering mycket arbete: personuppgiftsbiträdesavtal måste granskas, behörigheter kontrolleras och risker hanteras. Forskarna redovisar också ett exempel där elever genom ett administrativt misstag fick tillgång till personalrelaterade mappar. Studien visar alltså både osäkerhet kring externa leverantörer och praktiska säkerhetsproblem inom skolornas egna system.
Ett fjärde problem är att systemen inte fungerar väl tillsammans. Information kan behöva flyttas manuellt, och pedagogisk dokumentation kan vara svår att överföra när en skola byter plattform eller en elev byter skola. Digitaliseringen skapar därmed ett arbete med att samordna, skydda och flytta data som behöver vägas in när teknikens nytta bedöms. Studien beräknar däremot inte den samlade tidsåtgången eller kostnaden. Beyond data extraction alternat…
Författarnas diskussion och förslag till förändringar
Forskarna jämför tre modeller för hur skolans data kan styras. Den första bygger på individuell kontroll, där varje person själv bestämmer vem som får använda dennes data. Den andra är datatruster, där en särskild organisation företräder elever och lärare och bevakar deras intressen gentemot företagen. Den tredje är datakooperativ, där medlemmarna gemensamt förvaltar data och fattar demokratiska beslut om användningen.
Forskarna bedömer datatruster som den mest lovande modellen. En sådan organisation skulle kunna samla juridisk och teknisk kompetens, förhandla med leverantörer och kontrollera hur data används. Regionala datatruster skulle särskilt kunna stärka små kommuners ställning och avlasta skolornas personal. Individuell kontroll och datakooperativ kan också ge större inflytande, men kräver tid och kunskap från elever och vårdnadshavare. Det är problematiskt när användarna är barn och skolans digitala system ofta är obligatoriska.
Datatruster innebär samtidigt ingen fullständig lösning på skolans beroende av kommersiella företag. De behöver finansiering, tydliga mandat och former för att hantera olika gruppers intressen. Modellerna har inte heller prövats inom studien. Författarnas förslag är därför en möjlig väg till större gemensam kontroll över skolans data, vars praktiska effekter återstår att undersöka.
De två andra modellerna ger användarna större direkt inflytande, men riskerar också att flytta ett komplicerat ansvar till elever och vårdnadshavare. Forskarna menar att detta är svårt att motivera när eleverna är minderåriga och inte själva har valt de plattformar som skolan kräver att de använder. Skillnader i tid, kunskap och resurser kan dessutom påverka familjernas möjligheter att skydda sina uppgifter.
Förslaget om datatruster är en praktisk reform inom den befintliga infrastrukturen. Det innebär inte att skolorna omedelbart lämnar kommersiella plattformar, och expertorganen skulle inte kunna återta full kontroll över information som redan har spridits. De skulle också kräva finansiering och kunna skapa spänningar mellan gemensamma beslut och lokala behov. Forskarna ser ändå modellen som ett möjligt steg mot starkare offentlig kontroll och, på längre sikt, offentligt utvecklade alternativ.
Slutsatsen är att dataskydd inte bör göras till ett ansvar som varje lärare, elev eller liten huvudman förväntas klara på egen hand. Ansvar behöver följas av kompetens, resurser och faktisk makt över leverantörerna. De föreslagna modellerna har dock inte prövats i studien; deras fördelar och genomförbarhet bedöms genom en analys av de problem som forskarna identifierat.
Tidigare artiklar i vår serie om AI i skolan:
– Ny svensk forskning: AI skulle spara lärartid – men skapar istället nytt arbete!
– Svenskt Näringsliv: Från skolmarknad till undervisningsmarknad – AI ska göra fler delar av undervisningen köpbara
– Billig AI, ett potentiellt hot mot läraryrket – Svensk forskning visar hur ekonomisk styrning kan driva utvecklingen mot färre lärare
– Ny forskning: AI gör skolarbetet effektivare men lärandet sämre – Elever gör läxorna snabbare, men får sämre resultat på proven
– AI, data och makten över klassrummet – digital teknik förändrar kontrollen över information, yrkesutövning och beslut
– Forskningsöversikt: Riskkapitalet formar skolans digitalisering – investerare och teknikbolag påverkar vilka digitala lösningar som växer fram
– Svensk forskning: Lärare går från lärarrummet till lobbyarbete för mer AI i skolan – LinkedIn har blivit en arena för att driva på skolans AI-användning.
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in, tolka, när det behövs översätta och slutligen sammanfatta stora textvolymer. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
– OECD 1992: Målstyrning och konkurrensutsättning riskerar att skapa en olikvärdig skola!
-Facken i välfärden: Sänkta skatter, ökade bolagsvinster, sjuka medarbetare!
– Region Sörmland: Kry och Doktor.se uppfyller inte kraven för ersättning!
– Region Stockholm: Vårdsystemet är sårbart – brott kan döljas bakom tillit, sekretess och komplicerade regelverk
– Amerikansk forskning: Skolpeng och marknadslogik fungerar dåligt i skolan
– Brittisk forskning: Individuell lön ökar inte välfärdsmedarbetarnas totala lön – sätt för arbetsgivaren att få ut mer arbete inom samma budget!
– Ny forskning: Politiker vet för lite om arbetsbelastningen i verksamheter de styr
– Statskontoret: Den avreglerade välfärden är särskilt sårbar för korruption
– Ny välfärdsforskning: Politiker kräver ökad effektivitet – men saknar insikt om det går at leverera
– Lobbyister styr skogspolitiken
– Dubbla amerikanska studier: skolbibliotekarier förbättrar elevernas kunskaper
– Brittisk forskning: När vården marknadiseras sjunker kvaliteten
– Svensk forkning: Skolsegregation sliter på lärares hälsa
– Ny rapport: Skolan lockar färre högpresterande när arbetsvillkoren försämras
– Statlig utredning: Gör det svårare för kommunerna att finansiera välfärden
– Vänskapsrelationer över socioekonomiska gränser hänger ihop med bättre livschanser.
– Ny proposition: tydligare och tidigare stöd i skolan.
– SOM INSTITUTET: Väljarna villl varken ha mindre offentlig sektor eller välfärdsvinster
– Skolverket: Splittringen i förskolan försvårar både likvärdighet och arbetsmiljö
– Ny forsking: dyrt att organisera arbetet så att människor går sönder.
– Ny forskning: marknadisering och kundtänk har ökat mängden skadliga föräldrakontakter – arbetsmiljön och professionen tar stryk!
– Efterlängtad proposition om reglering av lärares undervisningstid: en bra början men långt ifrån tillräckligt!
– Demokratirådets rapport: Tydligt glapp mellan väljare och politiker i välfärdsfrågor
– Forskare: Borgerliga väljare vill inte ha välfärdsvinster eller en mindre offentlig sektor
– Praktiska gymnasiet: en historia om vinstdrivande skolors ständiga misslyckanden
– Forskning: Obligatoriskt skolval löser inte segregationen
– Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik avslöjar välfärdens arbetsmiljökris
– Forskare: Konkurrensen påverkar skolan redan innan konkurrenterna finns – kan skapa elevsortering, betygspress och mål som krockar med skolans utbildningsuppdrag
– Ny forskning: Marknadsskolan skapar skolsegregation och minskar svagare elevgruppers valfrihet
– Ny forskning: Vårdcentralerna privatiserades men mångfalden uteblev – några få enorma aktörer dominerar marknaden
– Valfrihet utan verklig mångfald – Ny forskning om äldreomsorgsmarknaden
– Forskning: Välfärdsföretagen försöker påverka synen på kvalitet – vill gå från utförare til regelmakare
– Ny forskning: Resursstarka familjer ogillar skolmarknaden – men det är deras aktiva val som upprätthåller den
– ”Finansieringsprincipen” – statens inbyggda effektiviseringskrav på välfärden
– Forskning: Makt över tiden spelar roll för hälsan!
– Norsk forskning om lärares förtroendetid: arbetstidsfrågan är en också en fråga om makt, kontroll och professionell autonomi
– Svensk arbetsmiljöforskning: kontroll över arbetstiden minskar risken för utmattning
– Mindre detaljstyrning av lärares tid – lägre risk för utmattning
– Ny svensk forskning: AI skulle spara lärartid – men skapar istället nytt arbete!
– Ny forskning: Lärarnas tid är också en maktfråga – arbetstid handlar om autonomi, ansvar och vem som styr läraryrket
– Ny forskning: När äldreomsorgen monteras ned kliver familjen in – minskad offentlig omsorg flyttar ansvar till anhöriga och förstärker sociala skillnader
– VALU 2026: väljarna allt mer negativa till vinster i välfärden – ökningen störst hos Centerpartiets väljare
– Arbetsmiljöverket: Var tredje medarbetare inom utbildningssektorn väljer ibland att inte säga vad de tycker – resursbrist och styrsystem möjliga orsaker
– Engelsk forskning: Autonomi får lärare att vilja stanna – lärares inflytande över sin arbetstid hänger samman med högre arbetstillfredsställelse
– Ny svensk forsking: Fler vinstdrivande förskolor – men konkurrensen gav inte högre löner
– Svenskt Näringsliv: Från skolmarknad till undervisningsmarknad – AI ska göra fler delar av undervisningen köpbara
– Internationell forskning: Socioekonomiska mått räcker inte alltid för att jämföra skolor – privata skolors resultat kan överskattas
– Ny svensk forskning: Elevsammansättningen påverkar lärarnas hälsa – Lärare som undervisar mer utsatta elevgrupper har högre sjukfrånvaro
– Svensk forskning: Allvarlig utmattning kan byggas upp på bara ett år – Stressymtom tilltar under månaderna före utmattning och får långvariga konsekvenser för arbete och familj
– Billig AI, ett potentiellt hot mot läraryrket – Svensk forskning visar hur ekonomisk styrning kan driva utvecklingen mot färre lärare
– Ny forskning: AI gör skolarbetet effektivare men lärandet sämre – Elever gör läxorna snabbare, men får sämre resultat på proven
– AI, data och makten över klassrummet – digital teknik förändrar kontrollen över information, yrkesutövning och beslut
– Forskningsöversikt: Riskkapitalet formar skolans digitalisering – investerare och teknikbolag påverkar vilka digitala lösningar som växer fram
– Svensk forskning: Lärare går från lärarrummet till lobbyarbete för mer AI i skolan – LinkedIn har blivit en arena för att driva på skolans AI-användning.