I artikeln Too scared to protest? How workfare restrains political citizenship, publicerad i Critical Social Policy 2026, undersöks hur sjukförsäkringens utformning påverkar möjligheten att engagera sig politiskt.
Författarna är Mikael Mery Karlsson, postdoktor vid Umeå universitet med forskning om funktionshinder och socialt arbete, och Niklas Altermark, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet med forskning om funktionshinderpolitik och sjukförsäkringens åtstramningar.
Studien bygger på intervjuer med elva personer med långvarig sjukdom som engagerat sig i Solrosuppropet, 116omdagen eller Försäkringskassanupproret. Forskarna har också följt organisationernas offentliga nätforum under hösten 2024 och hela 2025.
Studiens huvudsakliga syfte
Syftet är att undersöka hur rädsla för att förlora ersättning påverkar sjukas politiska engagemang. Forskarna intresserar sig särskilt för dilemmat att den som protesterar mot sjukförsäkringens försämringar samtidigt kan vara rädd för att engagemanget ska tolkas som bevis på arbetsförmåga.
Studien vill därmed bredda förståelsen av nedskärningars konsekvenser: från effekter på ekonomi och hälsa till effekter på människors möjligheter att använda sina politiska rättigheter.
Studiens huvudsakliga slutsatser
Rädslan för att politiskt engagemang ska påverka rätten till ersättning återkommer i samtliga intervjuer. Deltagarna beskriver Försäkringskassans bedömningar som stränga och svåra att förutse. Att delta i en demonstration, skriva en blogg eller medverka i medier kan därför uppfattas som riskfyllt.
Denna rädsla begränsar hur deltagarna engagerar sig och försvårar enligt deras berättelser rekryteringen till protester. Enstaka synliga aktiviteter kan uppfattas som särskilt riskabla eftersom de inte visar hur mycket vila och återhämtning personen behöver före och efter.
Forskarna identifierar tre sätt att hantera oron: att vara anonym, att varna varandra för att myndighetsanställda kan läsa inlägg och att dokumentera tiden som läggs på engagemanget. Strategierna har också nackdelar. Anonymitet uppfattas exempelvis försvåra kontakten med medier och möjligheten att nå ut.
Slutsatsen är att åtstramningar kan begränsa protesterna mot samma åtstramningar. De som berörs riskerar därmed att få svårare att göra sig hörda i den socialpolitiska debatten.
Forskarnas diskussion
Forskarna betonar att den begränsande effekten kan uppstå utan uttryckliga förbud eller avsiktliga försök att tysta människor. Regler, myndighetskontakter och osäkerhet om bedömningarna kan tillsammans skapa en rädsla som påverkar deltagandet.
De diskuterar också hur föreställningar om bidragsfusk och överutnyttjande gör att sjuka känner sig tvungna att ständigt visa att deras behov är legitima. Mediernas rapportering får en dubbel funktion: berättelser om orimliga avslag kan mobilisera motstånd, men också förstärka rädslan för att själv förlora ersättningen.
Forskarna har inte funnit belagda fall där någon förlorat ersättning uttryckligen på grund av politiskt engagemang eller aktuella belägg för systematiskt sanktionerad övervakning av grupperna. Deras poäng är att rädslan ändå får konsekvenser för hur människor agerar. Studien beskriver denna mekanism bland de undersökta aktivisterna, men mäter inte hur vanlig den är bland samtliga personer som får ersättning från sjukförsäkringen.
Våra reflektioner
Vi har granskat sjukförsäkringen sedan 2017. I granskningen av Försäkringskassans årsredovisning för 2017 visade vi till exempel hur avslagen ökade efter regeringens mål om att sjukpenningtalet skulle ned till nio dagar. Vi kopplade detta till nedskärningarna i välfärden: samtidigt som arbetsbelastningen gjorde människor sjuka blev det svårare att få ersättning från sjukförsäkringen. Lägre sjukpenningtal var inte detsamma som friskare människor.
Vi besökte vid den tiden även Socialdepartementet för att diskutera regeringens styrning av Försäkringskassan. Vårt budskap var att politikerna inte kunde fortsätta öka glappet mellan krav och resurser i välfärden och sedan låta dem som arbetat sig sjuka betala för det. Vi efterlyste starkare krav på arbetsgivarnas arbetsmiljöarbete och ekonomiska konsekvenser för dålig arbetsmiljö. Ansvaret för att minska sjukskrivningarna måste handla om att förebygga ohälsa, inte om att neka sjuka deras försörjning.
Vår uppfattning är att sjukförsäkringen till för stor del tar sin utgångspunkt i att pressa och bestraffa människor som jobbat sig sjuka i välfärden, inte att rehabilitera dem tillbaks till sitt arbete. Studien är intressant för oss eftersom den visar att det kan finnas bestraffningssystem, eller iaf upplevelsen av sådana system, som riktar sig mot dem som engagerar sig mot systemet.
Fenomenet är närbesläktat med det som uppstår när sjuka medarbetare inte orkar driva sin egen sak gentemot arbetsgivaren, Försäkringskassan eller i slutändan lagstiftaren. Här har fackförbundet en mycket viktig roll att spela som den sjukes försvarsadvokat. I ett system som bygger på misstänksamhet och bestraffning behöver de drabbade tyvärr en sådan.
Karlssons och Altermarks studie blir därför viktig för välfärdsfacken. Medlemmar som befinner sig i sjukförsäkringssystemet har såklart samma rätt att delta i det demokratiska samhället som alla andra. De kan dels behöva stöd för att känna sig trygga med att utöva denna rätt, dels någon som tydligt säger till Försäkringskassan (eller om det behövs, arbetsgivaren) att deras demokratiska engagemang inte är något som dessa har med att göra.
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in, tolka, när det behövs översätta och slutligen sammanfatta stora textvolymer. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
– OECD 1992: Målstyrning och konkurrensutsättning riskerar att skapa en olikvärdig skola!
-Facken i välfärden: Sänkta skatter, ökade bolagsvinster, sjuka medarbetare!
– Region Sörmland: Kry och Doktor.se uppfyller inte kraven för ersättning!
– Region Stockholm: Vårdsystemet är sårbart – brott kan döljas bakom tillit, sekretess och komplicerade regelverk
– Amerikansk forskning: Skolpeng och marknadslogik fungerar dåligt i skolan
– Brittisk forskning: Individuell lön ökar inte välfärdsmedarbetarnas totala lön – sätt för arbetsgivaren att få ut mer arbete inom samma budget!
– Ny forskning: Politiker vet för lite om arbetsbelastningen i verksamheter de styr
– Statskontoret: Den avreglerade välfärden är särskilt sårbar för korruption
– Ny välfärdsforskning: Politiker kräver ökad effektivitet – men saknar insikt om det går at leverera
– Lobbyister styr skogspolitiken
– Dubbla amerikanska studier: skolbibliotekarier förbättrar elevernas kunskaper
– Brittisk forskning: När vården marknadiseras sjunker kvaliteten
– Svensk forkning: Skolsegregation sliter på lärares hälsa
– Ny rapport: Skolan lockar färre högpresterande när arbetsvillkoren försämras
– Statlig utredning: Gör det svårare för kommunerna att finansiera välfärden
– Vänskapsrelationer över socioekonomiska gränser hänger ihop med bättre livschanser.
– Ny proposition: tydligare och tidigare stöd i skolan.
– SOM INSTITUTET: Väljarna villl varken ha mindre offentlig sektor eller välfärdsvinster
– Skolverket: Splittringen i förskolan försvårar både likvärdighet och arbetsmiljö
– Ny forsking: dyrt att organisera arbetet så att människor går sönder.
– Ny forskning: marknadisering och kundtänk har ökat mängden skadliga föräldrakontakter – arbetsmiljön och professionen tar stryk!
– Efterlängtad proposition om reglering av lärares undervisningstid: en bra början men långt ifrån tillräckligt!
– Demokratirådets rapport: Tydligt glapp mellan väljare och politiker i välfärdsfrågor
– Forskare: Borgerliga väljare vill inte ha välfärdsvinster eller en mindre offentlig sektor
– Praktiska gymnasiet: en historia om vinstdrivande skolors ständiga misslyckanden
– Forskning: Obligatoriskt skolval löser inte segregationen
– Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik avslöjar välfärdens arbetsmiljökris
– Forskare: Konkurrensen påverkar skolan redan innan konkurrenterna finns – kan skapa elevsortering, betygspress och mål som krockar med skolans utbildningsuppdrag
– Ny forskning: Marknadsskolan skapar skolsegregation och minskar svagare elevgruppers valfrihet
– Ny forskning: Vårdcentralerna privatiserades men mångfalden uteblev – några få enorma aktörer dominerar marknaden
– Valfrihet utan verklig mångfald – Ny forskning om äldreomsorgsmarknaden
– Forskning: Välfärdsföretagen försöker påverka synen på kvalitet – vill gå från utförare til regelmakare
– Ny forskning: Resursstarka familjer ogillar skolmarknaden – men det är deras aktiva val som upprätthåller den
– ”Finansieringsprincipen” – statens inbyggda effektiviseringskrav på välfärden
– Forskning: Makt över tiden spelar roll för hälsan!
– Norsk forskning om lärares förtroendetid: arbetstidsfrågan är en också en fråga om makt, kontroll och professionell autonomi
– Svensk arbetsmiljöforskning: kontroll över arbetstiden minskar risken för utmattning
– Mindre detaljstyrning av lärares tid – lägre risk för utmattning
– Ny svensk forskning: AI skulle spara lärartid – men skapar istället nytt arbete!
– Ny forskning: Lärarnas tid är också en maktfråga – arbetstid handlar om autonomi, ansvar och vem som styr läraryrket
– Ny forskning: När äldreomsorgen monteras ned kliver familjen in – minskad offentlig omsorg flyttar ansvar till anhöriga och förstärker sociala skillnader
– VALU 2026: väljarna allt mer negativa till vinster i välfärden – ökningen störst hos Centerpartiets väljare
– Arbetsmiljöverket: Var tredje medarbetare inom utbildningssektorn väljer ibland att inte säga vad de tycker – resursbrist och styrsystem möjliga orsaker
– Engelsk forskning: Autonomi får lärare att vilja stanna – lärares inflytande över sin arbetstid hänger samman med högre arbetstillfredsställelse
– Ny svensk forsking: Fler vinstdrivande förskolor – men konkurrensen gav inte högre löner
– Svenskt Näringsliv: Från skolmarknad till undervisningsmarknad – AI ska göra fler delar av undervisningen köpbara
– Internationell forskning: Socioekonomiska mått räcker inte alltid för att jämföra skolor – privata skolors resultat kan överskattas
– Ny svensk forskning: Elevsammansättningen påverkar lärarnas hälsa – Lärare som undervisar mer utsatta elevgrupper har högre sjukfrånvaro
– Svensk forskning: Allvarlig utmattning kan byggas upp på bara ett år – Stressymtom tilltar under månaderna före utmattning och får långvariga konsekvenser för arbete och familj
– Billig AI, ett potentiellt hot mot läraryrket – Svensk forskning visar hur ekonomisk styrning kan driva utvecklingen mot färre lärare
– Ny forskning: AI gör skolarbetet effektivare men lärandet sämre – Elever gör läxorna snabbare, men får sämre resultat på proven
– AI, data och makten över klassrummet – digital teknik förändrar kontrollen över information, yrkesutövning och beslut
– Forskningsöversikt: Riskkapitalet formar skolans digitalisering – investerare och teknikbolag påverkar vilka digitala lösningar som växer fram
– Svensk forskning: Lärare går från lärarrummet till lobbyarbete för mer AI i skolan – LinkedIn har blivit en arena för att driva på skolans AI-användning
– Den ordinarie personalen fick täcka luckorna – övertid och flyttade semestrar höll äldreomsorgen igång under sommaren
– Samma kunskap om lärande kan användas för att stärka lärarnas arbete eller för att ersätta det – forskningssammanfattning av när lärandeforskningen möter AI-bolagen
– Vem ska lära lärarstudenter, när den lärarledda tiden bara krymper? – Fallstudie från lärarutbildningen i Borås