Tankesmedjan Balans har på senare tid återkommande problematiserat hur digitalisering och AI i skolan ofta presenteras som självklara effektiviseringsverktyg (se länkar i slutet av inlägget). Vårt syfte är att försöka besvara frågan vad som händer när digital teknik inte bara används som stöd för lärare utan börjar organiseras som ett alternativ till mänskligt arbete, samtidigt som skolor blir allt mer beroende av privata teknikföretag och deras plattformar.
Det dyker återkommande upp rapporter från lärare och föräldrar som är missnöjda med skolors digitala lösningar. Det senaste exemplet kommer från Karlskrona, där lärare riktat kritik mot skolplattformen Haldor och beskriver systemet som bristfälligt. SVT har bland annat rapporterat att lärare upplever att lektionstid försvinner, medan företaget bakom plattformen har bemött kritiken med att problemen till stor del handlar om ”digital mognad” och att digitala omställningar kräver tålamod.
I det här inlägget i Balans fortbildningsserie ska vi (med hjälp av AI – vi ligger i teknikens framkant) sammanfatta ett antal forskningsstudier på området som försöker att förklara vad som händer när centrala delar av skolans arbete flyttas in i kommersiella digitala system och lärare blir beroende av hur leverantören har valt att utforma dem.
Vi tar vår utgångspunkt i Janja Komljenovics artikel The rise of education rentiers: digital platforms, digital data and rents som handlar om den ekonomiska och organisatoriska sidan av denna utveckling med fokus på högre utbildning. Artikeln publicerades 2021 i Learning, Media and Technology. Komljenovic är utbildningsforskare och var vid tiden för studien verksam vid Lancaster University.
Det är alltså en fem år gammal artikel och tekniken har utvecklats snabbt sedan dess. Studiens främsta värde ligger dock inte i att beskriva dagens teknik, utan i att den bidragit till att formulera ett teoretiskt ramverk för att förstå hur digitala plattformar kan förändra ägande, styrning och ekonomiska relationer inom högre utbildning. Det här ramverket har senare forskare kunnat undersöka empiriskt. Mer om det i slutet av det här blogginlägget.
Författarens utgångspunkt är att högre utbildning snabbt digitaliseras och att en stor del av utvecklingen drivs av privata EdTech-företag. Hon menar att detta inte bara bör förstås som en marknad där företag gör engångsförsäljningar av produkter till universitet och högskolor. Digitala plattformar skapar framför allt möjligheter att ta betalt för fortsatt tillgång, kontrollera data och bygga upp långvariga beroenden.
Komljenovic kopplar detta till begreppen rentiership och assetisation: att företag kontrollerar tillgångar som andra måste betala för att använda och att data, plattformar och digitala tjänster görs till ekonomiska tillgångar som kan generera framtida intäkter.
Studiens syfte
Syftet är framför allt att ge ett nytt sätt att tänka kring den tekniska utvecklingen inom högre utbildning. Komljenovic försöker alltså inte visa exakt hur stora problemen är, utan beskriver vilka förändringar som kan uppstå när universitet och högskolor blir mer beroende av digitala plattformar. Tanken är att andra forskare sedan kan undersöka om de här förändringarna faktiskt sker i verkligheten.
Frågan är inte om digitala plattformar förbättrar undervisningen eller studenternas resultat. Studien undersöker i stället hur universitetens och högskolornas ökande beroende av digitala tjänster kan förändra de ekonomiska relationerna inom högre utbildning.
Författaren identifierar fem möjliga transformationsprocesser: att lärosäten i högre grad blir betalare av digitala hyror, att de blir beroende av flera lager av privata plattformar, att styrning i ökad grad sker genom privata avtal, att den institutionella strukturen inom högre utbildning förändras samt att digitaliseringen skapar en spänning mellan konkurrens och monopol. Hon betonar samtidigt att dessa processer behöver studeras vidare empiriskt.
Studiens huvudsakliga slutsatser
En central poäng är att universitet och högskolor i ökad utsträckning kan gå från att köpa produkter till att betala fortlöpande för tillgång. En bok eller ett lokalt installerat program kan köpas och därefter användas, medan digitala plattformar ofta bygger på abonnemang och licenser. Lärosätet äger inte systemet utan betalar för rätten att fortsätta använda det.
Det kan skapa både juridisk och teknisk inlåsning. Långa avtal kan göra det svårt att lämna en leverantör, och ett byte av plattform kan innebära stora kostnader för att flytta data och anpassa nya system.
Komljenovic visar också hur utbildningsplattformar ofta är beroende av andra privata system, exempelvis molntjänster, analysverktyg och betalningslösningar. Ett universitet eller en högskola kan därför bli beroende av flera företag samtidigt, även sådana som lärosätet själv inte har en direkt relation till.
En annan viktig förändring gäller styrningen. När verksamhet sker genom privata plattformar styrs delar av relationen inte bara genom lagar och offentlig reglering utan också genom licenser, användarvillkor och privata avtal. Det kan handla om vem som får använda insamlade data, vilka rättigheter lärosätet har till material som lagras i tjänsten och vad som händer när företaget ändrar sina villkor.
Komljenovic pekar också på en möjlig utveckling mot större marknadskoncentration. Digitala plattformar kan få betydande marknadsmakt genom kontroll över tillgångar, immateriella rättigheter och etablerade system. Samtidigt betonar hon att hur konkurrens och monopol faktiskt utvecklas på EdTech-marknaden behöver studeras vidare.
Den övergripande slutsatsen är därför att digitalisering inte bara kan förändra undervisningen. Den kan också förändra ägande, makt, styrning och ekonomiska relationer inom högre utbildning.
Efterföljande forskning
Sedan Komljenovics artikel publicerades har flera studier gett empiriskt stöd åt delar av det teoretiska perspektiv hon lanserade. Först några exempel från forskning om högre utbildning:
I studien Monetising Digital Data in Higher Education: Analysing the Strategies and Struggles of EdTech Startups från 2024 undersöker Komljenovic tillsammans med Kean Birch och Sam Sellar hur EdTech-startups försöker skapa ekonomiskt värde ur digitala data i högre utbildning. Forskarna visar att data inte automatiskt blir ekonomiskt värdefulla, utan måste göras till tillgångar genom en kombination av tekniska, organisatoriska och ekonomiska processer. Företagen försöker bland annat skapa nya data- och analystjänster, kontrollera data och bygga större datamängder genom företagsförvärv.
Studien Architectures of assetization: Legacy infrastructures and the configuration of datafication in UK higher education från 2025 visar Komljenovic med flera hur nya EdTech-system läggs ovanpå äldre digital infrastruktur vid brittiska universitet. Resultatet blir lager av tekniska beroenden som påverkar hur data kan samlas in och göras ekonomiskt användbara. Det ger empiriskt stöd åt Komljenovics tidigare resonemang om att plattformar inte fungerar isolerat utan är sammanlänkade i större infrastrukturer.
Annan forskning har studerat hur själva utbildningsinnehållet kan göras till en ekonomisk tillgång. I Techno-pedagogic discourse and the online learning assetization regime från 2025 analyserar David F. Ayers 132 texter om granskning av nätkurser vid 16 amerikanska forskningsuniversitet. Han beskriver en process där ämneskunskap omvandlas till digitalt innehåll som kan ägas, kontrolleras och förvaltas som en universitetstillgång. Studien pekar också på risker för minskat lärarinflytande över pedagogiska beslut och en förskjutning från akademisk styrning mot avtal och immateriella rättigheter.
I en studie publicerad 2026 förs resonemanget direkt in i AI-eran. Assetizing academic content and the emergence of the ‘assetizen’: education platforms, publisher databases, and AI model training av Komljenovic, Ben Williamson, Kean Birch och Klaus Beiter analyserar hur universitetsmaterial, studentarbeten och vetenskapliga publikationer görs till ekonomiska tillgångar. Ett av fallen gäller förlag som licensierar vetenskapliga publikationer till AI-företag för träning av stora språkmodeller.
Den efterföljande forskningen innebär förstås inte att alla Komljenovics ursprungliga hypoteser är slutgiltigt bevisade. Men flera av de processer hon 2021 beskrev teoretiskt – assetisation av data och innehåll, tekniska beroenden, avtalsbaserad styrning och nya möjligheter till löpande intäkter – har senare kunnat observeras empiriskt inom högre utbildning.
Relevans för grund- och gymnasieskolan
Även om Komljenovics ursprungliga artikel och mycket av den efterföljande forskningen handlar om högre utbildning finns det forskning om grund- och gymnasieskolan som visar flera närliggande processer.
I den danska studien Datafied school life: the hidden commodification of digital learning analyserar Signe Sophus Lai, Victoria Andelsman Alvarez och Sofie Flensburg 45 digitala verktyg och tjänster som används av lärare i danska kommunala grundskolor. Forskarna finner att verktygen samlar in stora mängder användardata, använder dem både för funktionella och kommersiella syften och delar data med ett stort antal tredjepartstjänster. De beskriver utvecklingen som en kommersialisering av det digitala skollivet och diskuterar hur den utmanar etablerade välfärdsstatliga ideal kring den offentliga skolan och kan skapa nya ojämlikheter mellan elever.
Luci Pangrazio undersöker i From a ‘patchwork of platforms’ to the platformized school? The changing nature of data infrastructures in education utvecklingen i två skolor i delstaten Victoria i Australien. Studien visar hur problem med att få olika digitala system att fungera tillsammans driver skolor mot mer sammanhållna plattformslösningar från stora teknikföretag. En sådan lösning kan minska det manuella arbete som krävs för att flytta data mellan olika system, men skapar samtidigt risk för så kallad big tech lock-in. När många delar av skolans verksamhet samlas hos samma leverantör blir det svårare att byta system, samtidigt som lärarnas valmöjligheter begränsas och plattformens utformning kan påverka den pedagogiska designen.
Studierna undersöker inte exakt samma sak som Komljenovic, men de visar att flera av de mekanismer hon beskriver också kan vara relevanta för grund- och gymnasieskolan. I den danska studien handlar det framför allt om hur elevdata får kommersiellt värde och cirkulerar mellan privata aktörer. I Pangrazios studie handlar det om hur tekniska behov kan göra skolor beroende av stora plattformsleverantörer och samtidigt påverka lärarnas professionella handlingsutrymme.
Det stärker relevansen av Komljenovics teoretiska perspektiv för vår diskussion om AI i skolan. Om AI-tjänster i framtiden integreras allt djupare i undervisning, bedömning och administration kan frågan därför inte begränsas till om tekniken fungerar eller sparar tid. Forskningen om skolan pekar också på frågor om data, kommersiella beroenden, inlåsning och vem som får inflytande över hur undervisningen organiseras.
Europeiska lärarfackens organisation larmar
Frågan har dessutom fått en ny aktualitet genom utvecklingen av AI. I EU-larm: AI-företag kan få övervaka svenska lärare beskriver Vi Lärare ett läckt EU-förslag som enligt Sveriges Lärare och den europeiska lärarorganisationen ETUCE skulle kunna ge teknikföretag större möjligheter att använda data från skolornas digitala system i kommersiellt syfte och för AI-träning.
Det kan handla om uppgifter om elevers inlärning, frånvaro och bedömningar men också information om lärare. En central invändning är att lärare och elever inte själva kan välja bort systemen när det är skolan som har upphandlat dem.
Frågan om AI och digitalisering av utbildningssektorn är således större än frågan om vilken teknik som fungerar bäst. Den handlar kanske ännu mer om vem som kontrollerar data, vilka rättigheter användarna har, hur beroende skolan blir av privata leverantörer och hur lärares möjligheter att agera enligt sin profession påverkas av att verksamheten anpassas till de digitala verktygen.
Avslutningsvis: syftet med fortbildningsserien om AI i skolan är inte att argumentera för att all digital teknik är dålig. Men tekniken får aldrig bli viktigare än professionernas egna bedömningar av hur undervisningen bäst organiseras och genomförs.
Det här är fortfarande ett ganska ungt forskningsfält. Det man hittills kan konstatera är att det finns betydligt bättre empiriskt stöd för att de mekanismer vi beskriver faktiskt förekommer än för att de inte förekommer, men forskningen räcker ännu inte för att avgöra hur vanliga eller hur allvarliga konsekvenserna är i skolan som helhet.
Tidigare artiklar i vår serie om AI i skolan:
– Ny svensk forskning: AI skulle spara lärartid – men skapar istället nytt arbete!
– Svenskt Näringsliv: Från skolmarknad till undervisningsmarknad – AI ska göra fler delar av undervisningen köpbara
– Billig AI, ett potentiellt hot mot läraryrket – Svensk forskning visar hur ekonomisk styrning kan driva utvecklingen mot färre lärare
– Ny forskning: AI gör skolarbetet effektivare men lärandet sämre – Elever gör läxorna snabbare, men får sämre resultat på proven
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in, tolka, när det behövs översätta och slutligen sammanfatta stora textvolymer. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
– OECD 1992: Målstyrning och konkurrensutsättning riskerar att skapa en olikvärdig skola!
-Facken i välfärden: Sänkta skatter, ökade bolagsvinster, sjuka medarbetare!
– Region Sörmland: Kry och Doktor.se uppfyller inte kraven för ersättning!
– Region Stockholm: Vårdsystemet är sårbart – brott kan döljas bakom tillit, sekretess och komplicerade regelverk
– Amerikansk forskning: Skolpeng och marknadslogik fungerar dåligt i skolan
– Brittisk forskning: Individuell lön ökar inte välfärdsmedarbetarnas totala lön – sätt för arbetsgivaren att få ut mer arbete inom samma budget!
– Ny forskning: Politiker vet för lite om arbetsbelastningen i verksamheter de styr
– Statskontoret: Den avreglerade välfärden är särskilt sårbar för korruption
– Ny välfärdsforskning: Politiker kräver ökad effektivitet – men saknar insikt om det går at leverera
– Lobbyister styr skogspolitiken
– Dubbla amerikanska studier: skolbibliotekarier förbättrar elevernas kunskaper
– Brittisk forskning: När vården marknadiseras sjunker kvaliteten
– Svensk forkning: Skolsegregation sliter på lärares hälsa
– Ny rapport: Skolan lockar färre högpresterande när arbetsvillkoren försämras
– Statlig utredning: Gör det svårare för kommunerna att finansiera välfärden
– Vänskapsrelationer över socioekonomiska gränser hänger ihop med bättre livschanser.
– Ny proposition: tydligare och tidigare stöd i skolan.
– SOM INSTITUTET: Väljarna villl varken ha mindre offentlig sektor eller välfärdsvinster
– Skolverket: Splittringen i förskolan försvårar både likvärdighet och arbetsmiljö
– Ny forsking: dyrt att organisera arbetet så att människor går sönder.
– Ny forskning: marknadisering och kundtänk har ökat mängden skadliga föräldrakontakter – arbetsmiljön och professionen tar stryk!
– Efterlängtad proposition om reglering av lärares undervisningstid: en bra början men långt ifrån tillräckligt!
– Demokratirådets rapport: Tydligt glapp mellan väljare och politiker i välfärdsfrågor
– Forskare: Borgerliga väljare vill inte ha välfärdsvinster eller en mindre offentlig sektor
– Praktiska gymnasiet: en historia om vinstdrivande skolors ständiga misslyckanden
– Forskning: Obligatoriskt skolval löser inte segregationen
– Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik avslöjar välfärdens arbetsmiljökris
– Forskare: Konkurrensen påverkar skolan redan innan konkurrenterna finns – kan skapa elevsortering, betygspress och mål som krockar med skolans utbildningsuppdrag
– Ny forskning: Marknadsskolan skapar skolsegregation och minskar svagare elevgruppers valfrihet
– Ny forskning: Vårdcentralerna privatiserades men mångfalden uteblev – några få enorma aktörer dominerar marknaden
– Valfrihet utan verklig mångfald – Ny forskning om äldreomsorgsmarknaden
– Forskning: Välfärdsföretagen försöker påverka synen på kvalitet – vill gå från utförare til regelmakare
– Ny forskning: Resursstarka familjer ogillar skolmarknaden – men det är deras aktiva val som upprätthåller den
– ”Finansieringsprincipen” – statens inbyggda effektiviseringskrav på välfärden
– Forskning: Makt över tiden spelar roll för hälsan!
– Norsk forskning om lärares förtroendetid: arbetstidsfrågan är en också en fråga om makt, kontroll och professionell autonomi
– Svensk arbetsmiljöforskning: kontroll över arbetstiden minskar risken för utmattning
– Mindre detaljstyrning av lärares tid – lägre risk för utmattning
– Ny svensk forskning: AI skulle spara lärartid – men skapar istället nytt arbete!
– Ny forskning: Lärarnas tid är också en maktfråga – arbetstid handlar om autonomi, ansvar och vem som styr läraryrket
– Ny forskning: När äldreomsorgen monteras ned kliver familjen in – minskad offentlig omsorg flyttar ansvar till anhöriga och förstärker sociala skillnader
– VALU 2026: väljarna allt mer negativa till vinster i välfärden – ökningen störst hos Centerpartiets väljare
– Arbetsmiljöverket: Var tredje medarbetare inom utbildningssektorn väljer ibland att inte säga vad de tycker – resursbrist och styrsystem möjliga orsaker
– Engelsk forskning: Autonomi får lärare att vilja stanna – lärares inflytande över sin arbetstid hänger samman med högre arbetstillfredsställelse
– Ny svensk forsking: Fler vinstdrivande förskolor – men konkurrensen gav inte högre löner
– Svenskt Näringsliv: Från skolmarknad till undervisningsmarknad – AI ska göra fler delar av undervisningen köpbara
– Internationell forskning: Socioekonomiska mått räcker inte alltid för att jämföra skolor – privata skolors resultat kan överskattas
– Ny svensk forskning: Elevsammansättningen påverkar lärarnas hälsa – Lärare som undervisar mer utsatta elevgrupper har högre sjukfrånvaro
– Svensk forskning: Allvarlig utmattning kan byggas upp på bara ett år – Stressymtom tilltar under månaderna före utmattning och får långvariga konsekvenser för arbete och familj
– Billig AI, ett potentiellt hot mot läraryrket – Svensk forskning visar hur ekonomisk styrning kan driva utvecklingen mot färre lärare
– – Ny forskning: AI gör skolarbetet effektivare men lärandet sämre – Elever gör läxorna snabbare, men får sämre resultat på proven