Det här inlägget är en sammanfattning av en ny forskningsstudie om ekonomisk effektivisering och organisatoriska marginaler i äldreomsorgen
Den 4 augusti 2026 publicerades forskningsartikeln Accounting and slack – in between efficiency and waste Studien har genomförts av Gabriella Wennblom och Niklas Wällstedt, båda forskare i företagsekonomi vid Örebro universitet.
Bakgrunden är erfarenheterna från coronapandemin, då stora brister inom den svenska äldreomsorgen uppmärksammades. Forskarna beskriver en motsättning mellan kommunernas krav på ekonomisk effektivitet och behovet av extra resurser när oväntade situationer uppstår. Det som i ett ekonomiskt perspektiv framstår som överflödigt kan i praktiken vara avgörande för verksamhetens förmåga att hantera en kris.
Forskarna använder begreppet slack, som kan översättas till organisatoriska marginaler eller resursmässigt handlingsutrymme. Det kan exempelvis handla om extra personal, överlappande arbetstider, lediga lokaler eller medarbetare med kompetens utanför sina ordinarie arbetsuppgifter.
Studien bygger på 50 djupintervjuer med anställda inom äldreomsorgen i två svenska kommuner, genomförda mellan maj 2023 och maj 2024. Forskarna har intervjuat bland annat chefer, ekonomer, sjuksköterskor och undersköterskor samt besökt fem äldreboenden. De undersöker hur verksamheterna fungerade före, under och efter pandemin.
2. Studiens syfte
Syftet är att undersöka hur organisatoriska marginaler skapas, används och begränsas i verksamheter där ekonomisk effektivitet och kostnadskontroll är centrala styrprinciper. Forskarna vill förstå hur resurser som betraktas som överflödiga samtidigt kan vara värdefulla för verksamhetens kvalitet och förmåga att hantera kriser. En central fråga är vilken roll ekonomistyrningen spelar för möjligheten att skapa och behålla sådana marginaler.
3. Studiens huvudsakliga resultat
Ekonomisk effektivisering riskerar att undanröja resurser som behövs i kriser
Forskarna visar att äldreomsorgens ekonomistyrning bygger på en strävan efter att anpassa resursanvändningen till beräknade behov. Eftersom personalen utgör den största kostnaden får bemanning och schemaläggning en central roll. Problemet är att behoven inte är konstanta eller fullt förutsägbara. De boendes hälsa förändras, personal blir sjuk och oväntade situationer uppstår. När verksamheten organiseras med små marginaler blir den beroende av tillfälliga lösningar för att hantera variationer i behoven.
Överlappande arbetstid och extra personal kan förbättra kvaliteten
Ett exempel är överlappande arbetspass, där personal som avslutar sitt arbete finns på plats samtidigt som nästa arbetspass börjar. Det kan framstå som ekonomiskt ineffektivt, men skapar möjligheter för informationsöverföring och samarbete. På samma sätt kan en bemanning över den beräknade miniminivån bidra till kontinuitet och bättre omsorg. Forskarna framhåller att sådana värden är svåra att mäta i traditionella ekonomiska styrsystem, som kan redovisa personalens kostnader men inte lika enkelt värdet av goda relationer, erfarenhet och flexibilitet.
Pandemin visade värdet av erfaren personal och organisatoriska marginaler
När pandemin bröt ut fick de vanliga ekonomiska prioriteringarna tillfälligt stå tillbaka. Verksamheterna blev beroende av medarbetare med erfarenhet, bred kompetens och förmåga att ta ansvar utanför sina ordinarie arbetsuppgifter. Ett konkret exempel är ett äldreboende där en tidigare oanvänd våning kunde omvandlas till en särskild avdelning för personer med covid-19. Den outnyttjade lokalen blev därmed en värdefull resurs, men bara eftersom det också fanns personal med kompetens att använda den.
Det som framstår som slöseri kan vara en förutsättning för god kvalitet
En övergripande slutsats är att en resurs inte kan bedömas enbart utifrån sin ekonomiska kostnad. Organisatoriska marginaler kan bidra till kvalitet, kontinuitet och motståndskraft, även om de vid en traditionell ekonomisk uppföljning framstår som ineffektiva. Forskarna visar att det som betraktas som slöseri i ett ekonomiskt styrsystem kan vara avgörande för att verksamheten ska fungera när förutsättningarna förändras.
4. Författarnas avslutande diskussion och förslag till fortsatt forskning
Wennblom och Wällstedt framhåller att ekonomisk effektivitet inte nödvändigtvis innebär att verksamheten fungerar så bra som möjligt. När resurser värderas utifrån kostnader och mätbara prestationer riskerar andra värden att förbises. Forskarna argumenterar därför för en bredare förståelse av effektivitet, där även flexibilitet, personalens kompetens och möjligheten att hantera oväntade situationer ingår.
En viktig slutsats är att detaljerad ekonomistyrning kan begränsa personalens professionella handlingsutrymme. Forskarna diskuterar möjligheten att placera det ekonomiska ansvaret på en högre organisatorisk nivå och samtidigt ge personal och chefer större frihet att använda resurser efter verksamhetens behov. De förespråkar inte att ekonomisk kontroll avskaffas, utan en bättre balans mellan kostnadskontroll och organisatoriska marginaler.
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in, tolka, när det behövs översätta och slutligen sammanfatta stora textvolymer. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
– OECD 1992: Målstyrning och konkurrensutsättning riskerar att skapa en olikvärdig skola!
-Facken i välfärden: Sänkta skatter, ökade bolagsvinster, sjuka medarbetare!
– Region Sörmland: Kry och Doktor.se uppfyller inte kraven för ersättning!
– Region Stockholm: Vårdsystemet är sårbart – brott kan döljas bakom tillit, sekretess och komplicerade regelverk
– Amerikansk forskning: Skolpeng och marknadslogik fungerar dåligt i skolan
– Brittisk forskning: Individuell lön ökar inte välfärdsmedarbetarnas totala lön – sätt för arbetsgivaren att få ut mer arbete inom samma budget!
– Ny forskning: Politiker vet för lite om arbetsbelastningen i verksamheter de styr
– Statskontoret: Den avreglerade välfärden är särskilt sårbar för korruption
– Ny välfärdsforskning: Politiker kräver ökad effektivitet – men saknar insikt om det går at leverera
– Lobbyister styr skogspolitiken
– Dubbla amerikanska studier: skolbibliotekarier förbättrar elevernas kunskaper
– Brittisk forskning: När vården marknadiseras sjunker kvaliteten
– Svensk forkning: Skolsegregation sliter på lärares hälsa
– Ny rapport: Skolan lockar färre högpresterande när arbetsvillkoren försämras
– Statlig utredning: Gör det svårare för kommunerna att finansiera välfärden
– Vänskapsrelationer över socioekonomiska gränser hänger ihop med bättre livschanser.
– Ny proposition: tydligare och tidigare stöd i skolan.
– SOM INSTITUTET: Väljarna villl varken ha mindre offentlig sektor eller välfärdsvinster
– Skolverket: Splittringen i förskolan försvårar både likvärdighet och arbetsmiljö
– Ny forsking: dyrt att organisera arbetet så att människor går sönder.
– Ny forskning: marknadisering och kundtänk har ökat mängden skadliga föräldrakontakter – arbetsmiljön och professionen tar stryk!
– Efterlängtad proposition om reglering av lärares undervisningstid: en bra början men långt ifrån tillräckligt!
– Demokratirådets rapport: Tydligt glapp mellan väljare och politiker i välfärdsfrågor
– Forskare: Borgerliga väljare vill inte ha välfärdsvinster eller en mindre offentlig sektor
– Praktiska gymnasiet: en historia om vinstdrivande skolors ständiga misslyckanden
– Forskning: Obligatoriskt skolval löser inte segregationen
– Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik avslöjar välfärdens arbetsmiljökris
– Forskare: Konkurrensen påverkar skolan redan innan konkurrenterna finns – kan skapa elevsortering, betygspress och mål som krockar med skolans utbildningsuppdrag
– Ny forskning: Marknadsskolan skapar skolsegregation och minskar svagare elevgruppers valfrihet
– Ny forskning: Vårdcentralerna privatiserades men mångfalden uteblev – några få enorma aktörer dominerar marknaden
– Valfrihet utan verklig mångfald – Ny forskning om äldreomsorgsmarknaden
– Forskning: Välfärdsföretagen försöker påverka synen på kvalitet – vill gå från utförare til regelmakare
– Ny forskning: Resursstarka familjer ogillar skolmarknaden – men det är deras aktiva val som upprätthåller den
– ”Finansieringsprincipen” – statens inbyggda effektiviseringskrav på välfärden
– Forskning: Makt över tiden spelar roll för hälsan!
– Norsk forskning om lärares förtroendetid: arbetstidsfrågan är en också en fråga om makt, kontroll och professionell autonomi
– Svensk arbetsmiljöforskning: kontroll över arbetstiden minskar risken för utmattning
– Mindre detaljstyrning av lärares tid – lägre risk för utmattning
– Ny svensk forskning: AI skulle spara lärartid – men skapar istället nytt arbete!
– Ny forskning: Lärarnas tid är också en maktfråga – arbetstid handlar om autonomi, ansvar och vem som styr läraryrket
– Ny forskning: När äldreomsorgen monteras ned kliver familjen in – minskad offentlig omsorg flyttar ansvar till anhöriga och förstärker sociala skillnader
– VALU 2026: väljarna allt mer negativa till vinster i välfärden – ökningen störst hos Centerpartiets väljare
– Arbetsmiljöverket: Var tredje medarbetare inom utbildningssektorn väljer ibland att inte säga vad de tycker – resursbrist och styrsystem möjliga orsaker
– Engelsk forskning: Autonomi får lärare att vilja stanna – lärares inflytande över sin arbetstid hänger samman med högre arbetstillfredsställelse
– Ny svensk forsking: Fler vinstdrivande förskolor – men konkurrensen gav inte högre löner
– Svenskt Näringsliv: Från skolmarknad till undervisningsmarknad – AI ska göra fler delar av undervisningen köpbara
– Internationell forskning: Socioekonomiska mått räcker inte alltid för att jämföra skolor – privata skolors resultat kan överskattas
– Ny svensk forskning: Elevsammansättningen påverkar lärarnas hälsa – Lärare som undervisar mer utsatta elevgrupper har högre sjukfrånvaro
– Svensk forskning: Allvarlig utmattning kan byggas upp på bara ett år – Stressymtom tilltar under månaderna före utmattning och får långvariga konsekvenser för arbete och familj
– Billig AI, ett potentiellt hot mot läraryrket – Svensk forskning visar hur ekonomisk styrning kan driva utvecklingen mot färre lärare
– Ny forskning: AI gör skolarbetet effektivare men lärandet sämre – Elever gör läxorna snabbare, men får sämre resultat på proven
– AI, data och makten över klassrummet – digital teknik förändrar kontrollen över information, yrkesutövning och beslut
– Forskningsöversikt: Riskkapitalet formar skolans digitalisering – investerare och teknikbolag påverkar vilka digitala lösningar som växer fram
– Svensk forskning: Lärare går från lärarrummet till lobbyarbete för mer AI i skolan – LinkedIn har blivit en arena för att driva på skolans AI-användning
– Den ordinarie personalen fick täcka luckorna – övertid och flyttade semestrar höll äldreomsorgen igång under sommaren
– Samma kunskap om lärande kan användas för att stärka lärarnas arbete eller för att ersätta det – forskningssammanfattning av när lärandeforskningen möter AI-bolagen
– Vem ska lära lärarstudenter, när den lärarledda tiden bara krymper? – Fallstudie från lärarutbildningen i Borås
– Ny studie: För sjuk för att jobba, för rädd för att protestera – Rädslan att förlora ersättningen tystar sjuka
– Riksrevisionen: ekonomiska incitament kan minska den lärarledda undervisningen på distanskurser
– Ny forskning: Välfärdseliten ser sig som rationella räddare i en värld av ineffektiva och ideologiska motståndare