Martin Gustavsson är docent i ekonomisk historia och verksam vid Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (Score) vid Stockholms universitet. I april 2022 publicerade han den vetenskapliga artikeln Från automatisk uppräkning till automatiska avdrag: Finansieringsmodeller för högre utbildning 1958–2021 i Statsvetenskaplig tidskrift.
Gustavsson konstaterar att den ekonomiska styrningen av högskolan är ett förhållandevis outforskat område. Tidigare studier har framför allt uppmärksammat reformerna under 1970- och 1990-talen, medan det betydligt mer generösa finansieringssystem som infördes 1958 ofta har förbisetts.
Som bakgrund beskriver Gustavsson två stora expansionsperioder inom svensk högre utbildning. Den första inträffade under 1960-talet, när den ekonomiska tillväxten var stark och staten satsade stora resurser på att bygga ut universiteten. Den andra inträffade under 1990-talet, när högskolan återigen expanderade kraftigt, men under helt andra ekonomiska förutsättningar.
Gustavsson placerar förändringarna i ett större historiskt sammanhang där välfärdsstatens expansion efter andra världskriget successivt ersattes av ekonomisk åtstramning och mer marknadsorienterad styrning.
2. Studiens huvudsakliga syfte
Syftet är att undersöka hur finansieringen av svensk högre utbildning har förändrats mellan 1958 och 2021. Gustavsson vill framför allt förstå hur de olika modellerna för resurstilldelning har fungerat och hur de har påverkats av statens övergripande ekonomiska styrning.
Han jämför tre finansieringssystem: universitetsautomatiken 1958–1976, sektorsanslagen 1977–1992 och det prestationsbaserade resurstilldelningssystem som infördes 1993 och som brukar kallas Grundbulten. Dessa sätts i relation till de generella besparingssystem som staten infört, först tvåprocentaren 1978 och därefter produktivitetsavdraget 1993.
En central fråga är hur det kommer sig att den svenska högskolan har kunnat expandera kraftigt samtidigt som de ekonomiska resurserna per student har utsatts för ett växande besparingstryck.
3. Studiens huvudsakliga resultat
Gustavssons viktigaste resultat är att ett system för automatisk urholkning av högskolans ekonomiska resurser har varit inbyggt i finansieringen sedan slutet av 1970-talet. Förändringen blir särskilt tydlig när de tre finansieringsmodellerna jämförs.
Under perioden 1958–1976 användes universitetsautomatiken. Systemet byggde på att universitetens behov av undervisningsresurser först fastställdes genom särskilda undervisningsplaner. Planerna angav bland annat hur många undervisningstimmar studenterna skulle erbjudas, vilka undervisningsformer som skulle användas, hur stora undervisningsgrupperna skulle vara och vilka lärarkategorier som skulle undervisa. När antalet studenter ökade tillfördes resurser automatiskt för att upprätthålla den fastställda undervisningsstandarden.
År 1977 ersattes universitetsautomatiken med sektorsanslag. Staten började då i större utsträckning styra utbildningens omfattning genom ekonomiska ramar i stället för genom undervisningens faktiska resursbehov. Året därpå infördes tvåprocentaren, som innebar att statliga myndigheter skulle få sina anslag reducerade med två procent årligen efter pris- och löneomräkningen. Besparingen motiverades med antagandet att verksamheterna skulle kunna effektiviseras i motsvarande omfattning.
Den tredje stora förändringen kom 1993. Då infördes dagens grundläggande modell för finansiering av högskoleutbildning, där lärosätena får ersättning utifrån antalet helårsstudenter och studenternas prestationer. Samtidigt ersattes tvåprocentaren med produktivitetsavdraget. Det innebär att den årliga uppräkningen av myndigheternas anslag reduceras med ett avdrag som bygger på produktivitetsutvecklingen inom den privata tjänstesektorn.
Gustavsson framhåller att detta innebar att universitetens ersättning började påverkas av produktivitetsförändringar i verksamheter som fungerar på helt andra sätt än högre utbildning. Samtidigt innebar prestationsersättningen att lärosätena fick ekonomiska incitament att rekrytera fler studenter och se till att de klarade sina examinationer.
Resultatet blev enligt Gustavsson en kombination av ökade krav på utbildningsproduktion och en finansieringsmodell som successivt urholkar ersättningen per student. Han menar att den utveckling som inleddes under 1970-talet förstärktes genom reformerna 1993.
Gustavsson lyfter också fram att dessa besparingssystem kan vara svåra att upptäcka. Universitetens totala anslag kan öka när antalet studenter blir fler, samtidigt som ersättningen per student urholkas. Därmed kan en ekonomisk nedrustning ske parallellt med att politiker beskriver ökade anslag och satsningar på högre utbildning.
4. Författarens egen diskussion
I artikelns avslutande diskussion är Gustavsson kritisk till att högre utbildning förväntas kunna effektiviseras på samma sätt som verksamheter inom den privata tjänstesektorn. Han ifrågasätter föreställningen att universitetslärare och studenter fortlöpande kan producera samma utbildningsresultat med allt mindre resurser. Högre utbildning bygger i stor utsträckning på tidskrävande verksamheter som läsning, skrivande, reflektion, undervisning och möten mellan lärare och studenter.
Dessa arbetsmoment kan inte självklart effektiviseras utan konsekvenser för utbildningens innehåll eller kvalitet.
Gustavsson resonerar därför om huruvida produktivitetsavdraget i praktiken leder till besparingar snarare än verkliga effektiviseringar. Han menar att kraven sannolikt framför allt hanteras genom större undervisningsgrupper och färre lärarledda undervisningstimmar per student. En sådan förändring kan minska kostnaderna, men behöver inte innebära att utbildningen blivit mer produktiv i meningen att studenterna lär sig lika mycket eller mer med mindre resurser.
En annan central del av diskussionen handlar om det politiska ansvaret. Med stöd i forskning om välfärdsstatens förändring beskriver Gustavsson hur automatiska besparingsmekanismer kan göra nedskärningar mindre synliga. När ett system väl har införts kan anslagen urholkas under lång tid utan att politiker behöver fatta nya, uttryckliga beslut om besparingar varje år. Gustavsson menar att finansieringsfrågorna därigenom har blivit alltmer tekniska och avpolitiserade, trots att de i grunden handlar om politiska prioriteringar.
Gustavsson avslutar med att betona betydelsen av det historiska perspektivet. Om analyserna av universitetens ekonomi börjar först med 1993 års reform riskerar de att missa den mer grundläggande förändring som inträffade 1977, när finansieringen övergick från att utgå från undervisningens beräknade resursbehov till att styras genom fasta ekonomiska ramar. Han betraktar detta som en avgörande förändring av förutsättningarna för svensk högre utbildning.
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in, tolka, när det behövs översätta och slutligen sammanfatta stora textvolymer. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
– OECD 1992: Målstyrning och konkurrensutsättning riskerar att skapa en olikvärdig skola!
-Facken i välfärden: Sänkta skatter, ökade bolagsvinster, sjuka medarbetare!
– Region Sörmland: Kry och Doktor.se uppfyller inte kraven för ersättning!
– Region Stockholm: Vårdsystemet är sårbart – brott kan döljas bakom tillit, sekretess och komplicerade regelverk
– Amerikansk forskning: Skolpeng och marknadslogik fungerar dåligt i skolan
– Brittisk forskning: Individuell lön ökar inte välfärdsmedarbetarnas totala lön – sätt för arbetsgivaren att få ut mer arbete inom samma budget!
– Ny forskning: Politiker vet för lite om arbetsbelastningen i verksamheter de styr
– Statskontoret: Den avreglerade välfärden är särskilt sårbar för korruption
– Ny välfärdsforskning: Politiker kräver ökad effektivitet – men saknar insikt om det går at leverera
– Lobbyister styr skogspolitiken
– Dubbla amerikanska studier: skolbibliotekarier förbättrar elevernas kunskaper
– Brittisk forskning: När vården marknadiseras sjunker kvaliteten
– Svensk forkning: Skolsegregation sliter på lärares hälsa
– Ny rapport: Skolan lockar färre högpresterande när arbetsvillkoren försämras
– Statlig utredning: Gör det svårare för kommunerna att finansiera välfärden
– Vänskapsrelationer över socioekonomiska gränser hänger ihop med bättre livschanser.
– Ny proposition: tydligare och tidigare stöd i skolan.
– SOM INSTITUTET: Väljarna villl varken ha mindre offentlig sektor eller välfärdsvinster
– Skolverket: Splittringen i förskolan försvårar både likvärdighet och arbetsmiljö
– Ny forsking: dyrt att organisera arbetet så att människor går sönder.
– Ny forskning: marknadisering och kundtänk har ökat mängden skadliga föräldrakontakter – arbetsmiljön och professionen tar stryk!
– Efterlängtad proposition om reglering av lärares undervisningstid: en bra början men långt ifrån tillräckligt!
– Demokratirådets rapport: Tydligt glapp mellan väljare och politiker i välfärdsfrågor
– Forskare: Borgerliga väljare vill inte ha välfärdsvinster eller en mindre offentlig sektor
– Praktiska gymnasiet: en historia om vinstdrivande skolors ständiga misslyckanden
– Forskning: Obligatoriskt skolval löser inte segregationen
– Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik avslöjar välfärdens arbetsmiljökris
– Forskare: Konkurrensen påverkar skolan redan innan konkurrenterna finns – kan skapa elevsortering, betygspress och mål som krockar med skolans utbildningsuppdrag
– Ny forskning: Marknadsskolan skapar skolsegregation och minskar svagare elevgruppers valfrihet
– Ny forskning: Vårdcentralerna privatiserades men mångfalden uteblev – några få enorma aktörer dominerar marknaden
– Valfrihet utan verklig mångfald – Ny forskning om äldreomsorgsmarknaden
– Forskning: Välfärdsföretagen försöker påverka synen på kvalitet – vill gå från utförare til regelmakare
– Ny forskning: Resursstarka familjer ogillar skolmarknaden – men det är deras aktiva val som upprätthåller den
– ”Finansieringsprincipen” – statens inbyggda effektiviseringskrav på välfärden
– Forskning: Makt över tiden spelar roll för hälsan!
– Norsk forskning om lärares förtroendetid: arbetstidsfrågan är en också en fråga om makt, kontroll och professionell autonomi
– Svensk arbetsmiljöforskning: kontroll över arbetstiden minskar risken för utmattning
– Mindre detaljstyrning av lärares tid – lägre risk för utmattning
– Ny svensk forskning: AI skulle spara lärartid – men skapar istället nytt arbete!
– Ny forskning: Lärarnas tid är också en maktfråga – arbetstid handlar om autonomi, ansvar och vem som styr läraryrket
– Ny forskning: När äldreomsorgen monteras ned kliver familjen in – minskad offentlig omsorg flyttar ansvar till anhöriga och förstärker sociala skillnader
– VALU 2026: väljarna allt mer negativa till vinster i välfärden – ökningen störst hos Centerpartiets väljare
– Arbetsmiljöverket: Var tredje medarbetare inom utbildningssektorn väljer ibland att inte säga vad de tycker – resursbrist och styrsystem möjliga orsaker
– Engelsk forskning: Autonomi får lärare att vilja stanna – lärares inflytande över sin arbetstid hänger samman med högre arbetstillfredsställelse
– Ny svensk forsking: Fler vinstdrivande förskolor – men konkurrensen gav inte högre löner
– Svenskt Näringsliv: Från skolmarknad till undervisningsmarknad – AI ska göra fler delar av undervisningen köpbara
– Internationell forskning: Socioekonomiska mått räcker inte alltid för att jämföra skolor – privata skolors resultat kan överskattas
– Ny svensk forskning: Elevsammansättningen påverkar lärarnas hälsa – Lärare som undervisar mer utsatta elevgrupper har högre sjukfrånvaro
– Svensk forskning: Allvarlig utmattning kan byggas upp på bara ett år – Stressymtom tilltar under månaderna före utmattning och får långvariga konsekvenser för arbete och familj
– Billig AI, ett potentiellt hot mot läraryrket – Svensk forskning visar hur ekonomisk styrning kan driva utvecklingen mot färre lärare
– Ny forskning: AI gör skolarbetet effektivare men lärandet sämre – Elever gör läxorna snabbare, men får sämre resultat på proven
– AI, data och makten över klassrummet – digital teknik förändrar kontrollen över information, yrkesutövning och beslut
– Forskningsöversikt: Riskkapitalet formar skolans digitalisering – investerare och teknikbolag påverkar vilka digitala lösningar som växer fram
– Svensk forskning: Lärare går från lärarrummet till lobbyarbete för mer AI i skolan – LinkedIn har blivit en arena för att driva på skolans AI-användning
– Den ordinarie personalen fick täcka luckorna – övertid och flyttade semestrar höll äldreomsorgen igång under sommaren
– Samma kunskap om lärande kan användas för att stärka lärarnas arbete eller för att ersätta det – forskningssammanfattning av när lärandeforskningen möter AI-bolagen
– Vem ska lära lärarstudenter, när den lärarledda tiden bara krymper? – Fallstudie från lärarutbildningen i Borås
– Ny studie: För sjuk för att jobba, för rädd för att protestera – Rädslan att förlora ersättningen tystar sjuka
– Riksrevisionen: ekonomiska incitament kan minska den lärarledda undervisningen på distanskurser
– Ny forskning: Välfärdseliten ser sig som rationella räddare i en värld av ineffektiva och ideologiska motståndare
– Ny forskning: Det som kallas slöseri kan vara avgörande för välfärdens kvalitet – exempel från äldreomsorgen visar att effektiviseringshets kan försvaga beredskapen