Fyra studier och rapporter om hur högskolans resurser urholkas och lärarkontakten begränsas.
Vi har tidigare sammanfattat Martin Gustavssons forskning om högskolans finansiering i Balans fortbilsningsserie. Han beskriver hur staten gått från att tillföra resurser för att upprätthålla en bestämd undervisningsstandard till att låta utbildningen anpassas efter ekonomiska ramar med inbyggda besparingskrav. Universitetens totala anslag kan då öka samtidigt som resurserna per student urholkas.
Gustavsson diskuterar hur detta sannolikt hanteras genom större undervisningsgrupper och färre lärarledda timmar, med risk för försämrad kvalitet. I det här inlägget ska vi sammanfatta tre andra rapporter som belyser hur resurserna fördelas inom lärosätena, hur undervisningstiden förändrats på lärarutbildningen och hur Sverige står sig internationellt.
Stephen Hwang: Resurserna måste nå undervisningen
I Resurser för undervisning vid svenska universitet och högskolor, från 2023, undersöker Stephen Hwang, professor emeritus i fysik vid Högskolan i Halmstad, vilka förutsättningar lärosätena ger undervisningen. Han framhåller att produktivitetsavdraget successivt urholkar resurserna och begränsar lärarnas tid för undervisning och examination. Men rapporten handlar också om vad som händer med pengarna inom lärosätena. Intern resursfördelning, administrativa uppgifter, lokala arbetstidsavtal och schabloner för kursbemanning påverkar hur mycket av anslagen som faktiskt blir undervisning.
Hwang finner betydande skillnader mellan lärosätenas sätt att avsätta lärartid. Rapporten kompletterar därmed Gustavssons historiska analys: statens finansieringsmodell sätter ramarna, men lokala prioriteringar påverkar utfallet.
Hwang efterlyser både bättre finansiering och större uppmärksamhet på hur befintliga resurser används. Han gör också en viktig reservation: inom vissa ämnen var den lärarledda tiden ungefär lika låg redan före produktivitetsavdraget. Avdraget kan därför inte ensamt förklara den låga nivån. Utöver att arbeta för att produktivitetsavdraget tas bort behöver man därför även fundera över hur lärosätena kan prioritera mer tid för undervisning, inom de ekonomiska förutsättningar de har.
Peter Bauer: Nästan halverad lärarledd tid i Malmö
Peter Bauer, filosofie doktor i historia och historiedidaktik samt utbildad arkivarie, undersöker utvecklingen i En successiv minskning? Mängden lärarledd tid vid fem lärarprogram på fakulteten för lärande och samhälle 1995–2023.
Rapporten fokuserar på Malmö universitet och bygger på en granskning av scheman från utvalda terminer inom förskollärarutbildningen och ämneslärarutbildningar i svenska och matematik. I det undersökta materialet minskar den genomsnittliga lärarledda tiden från 13 timmar i veckan 1995/1997 till sju timmar 2023, motsvarande 46 procent. Minskningen återkommer inom samtliga fem utbildningsprofiler.
Bauer visar alltså en konkret utveckling av det slag Gustavsson diskuterar och framhåller att mindre lärarledd tid begränsar möjligheten till interaktion och anpassning efter studenternas behov. Detta har skett samtidigt som ambitionen att bredda rekryteringen ökat och lärarna förväntas möta studentgrupper med olika behov av vägledning.
Resultaten gäller ett urval av terminer vid ett lärosäte och ska inte läsas som en heltäckande nationell kartläggning.
SFS: Sverige ligger lågt inom nästan alla ämnesområden
Sveriges förenade studentkårers Lågt, lägre, lägst, skriven av Mathilda Fredriksson och Sebastian Lagunas Rosén 2025, ger ett bredare perspektiv. Den bygger på Eurostudentundersökningarna och visar att svenska studenter i den senaste undersökningen uppger 9,8 timmars lärarledd undervisning i veckan. Sverige ligger lägst bland de jämförda länderna inom pedagogik, estetiska ämnen och media, humaniora och religion, språk samt socialt arbete och socialt omsorgsarbete. Pedagogik ligger omkring fyra timmar och humaniora och religion samt språk omkring fem.
Pedagogikämnet redovisas separat från lärarutbildningen men även lärarutbildningen ligger nära botten, liksom bland annat samhällsvetenskap, journalistik och information, juridik, informations- och kommunikationsteknik samt hälso- och sjukvård. Medicin och tandvård har mest lärarledd tid i Sverige, omkring 20 timmar, men ligger ändå strax under mitten internationellt.
SFS föreslår höjda ersättningsbelopp och ett undantag från produktivitetsavdraget. Rapporten stärker bilden av ett brett problem med begränsad lärarkontakt, men bevisar inte dess orsaker. Uppgifterna är studenternas egna uppskattningar; den senaste svenska datainsamlingen gjordes våren 2022.
Vi sammanfattar
Vår samlade läsning är att de fyra underlagen belyser olika delar av samma problem. Gustavsson beskriver hur återkommande besparingskrav byggts in i finansieringen. Hwang visar hur både statliga ramar och lärosätenas interna prioriteringar påverkar undervisningens resurser. Bauer dokumenterar en kraftig minskning av lärarledd tid i de undersökta Malmöutbildningarna, medan SFS visar att Sverige ligger lågt inom många ämnesområden internationellt.
Underlagen fastställer inte tillsammans någon exakt orsaksfördelning, men de ger starka skäl att granska utbildningens ekonomiska villkor när brister i kvaliteten diskuteras.
För oss på Balans är frågan därför vad de återkommande effektiviseringskraven faktiskt innebär för utbildningen. Större studentgrupper och färre lärarledda timmar kan sänka kostnaden per student, men det visar inte i sig att studenterna lär sig lika mycket eller mer. Ansvaret finns både hos rikspolitikerna, som bestämmer finansieringssystemet, och hos lärosätena, som fördelar resurserna. Den som kräver bättre högskoleutbildning behöver också förklara hur lärare och studenter ska få tid att genomföra den.
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in, tolka, när det behövs översätta och slutligen sammanfatta stora textvolymer. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
– OECD 1992: Målstyrning och konkurrensutsättning riskerar att skapa en olikvärdig skola!
-Facken i välfärden: Sänkta skatter, ökade bolagsvinster, sjuka medarbetare!
– Region Sörmland: Kry och Doktor.se uppfyller inte kraven för ersättning!
– Region Stockholm: Vårdsystemet är sårbart – brott kan döljas bakom tillit, sekretess och komplicerade regelverk
– Amerikansk forskning: Skolpeng och marknadslogik fungerar dåligt i skolan
– Brittisk forskning: Individuell lön ökar inte välfärdsmedarbetarnas totala lön – sätt för arbetsgivaren att få ut mer arbete inom samma budget!
– Ny forskning: Politiker vet för lite om arbetsbelastningen i verksamheter de styr
– Statskontoret: Den avreglerade välfärden är särskilt sårbar för korruption
– Ny välfärdsforskning: Politiker kräver ökad effektivitet – men saknar insikt om det går at leverera
– Lobbyister styr skogspolitiken
– Dubbla amerikanska studier: skolbibliotekarier förbättrar elevernas kunskaper
– Brittisk forskning: När vården marknadiseras sjunker kvaliteten
– Svensk forkning: Skolsegregation sliter på lärares hälsa
– Ny rapport: Skolan lockar färre högpresterande när arbetsvillkoren försämras
– Statlig utredning: Gör det svårare för kommunerna att finansiera välfärden
– Vänskapsrelationer över socioekonomiska gränser hänger ihop med bättre livschanser.
– Ny proposition: tydligare och tidigare stöd i skolan.
– SOM INSTITUTET: Väljarna villl varken ha mindre offentlig sektor eller välfärdsvinster
– Skolverket: Splittringen i förskolan försvårar både likvärdighet och arbetsmiljö
– Ny forsking: dyrt att organisera arbetet så att människor går sönder.
– Ny forskning: marknadisering och kundtänk har ökat mängden skadliga föräldrakontakter – arbetsmiljön och professionen tar stryk!
– Efterlängtad proposition om reglering av lärares undervisningstid: en bra början men långt ifrån tillräckligt!
– Demokratirådets rapport: Tydligt glapp mellan väljare och politiker i välfärdsfrågor
– Forskare: Borgerliga väljare vill inte ha välfärdsvinster eller en mindre offentlig sektor
– Praktiska gymnasiet: en historia om vinstdrivande skolors ständiga misslyckanden
– Forskning: Obligatoriskt skolval löser inte segregationen
– Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik avslöjar välfärdens arbetsmiljökris
– Forskare: Konkurrensen påverkar skolan redan innan konkurrenterna finns – kan skapa elevsortering, betygspress och mål som krockar med skolans utbildningsuppdrag
– Ny forskning: Marknadsskolan skapar skolsegregation och minskar svagare elevgruppers valfrihet
– Ny forskning: Vårdcentralerna privatiserades men mångfalden uteblev – några få enorma aktörer dominerar marknaden
– Valfrihet utan verklig mångfald – Ny forskning om äldreomsorgsmarknaden
– Forskning: Välfärdsföretagen försöker påverka synen på kvalitet – vill gå från utförare til regelmakare
– Ny forskning: Resursstarka familjer ogillar skolmarknaden – men det är deras aktiva val som upprätthåller den
– ”Finansieringsprincipen” – statens inbyggda effektiviseringskrav på välfärden
– Forskning: Makt över tiden spelar roll för hälsan!
– Norsk forskning om lärares förtroendetid: arbetstidsfrågan är en också en fråga om makt, kontroll och professionell autonomi
– Svensk arbetsmiljöforskning: kontroll över arbetstiden minskar risken för utmattning
– Mindre detaljstyrning av lärares tid – lägre risk för utmattning
– Ny svensk forskning: AI skulle spara lärartid – men skapar istället nytt arbete!
– Ny forskning: Lärarnas tid är också en maktfråga – arbetstid handlar om autonomi, ansvar och vem som styr läraryrket
– Ny forskning: När äldreomsorgen monteras ned kliver familjen in – minskad offentlig omsorg flyttar ansvar till anhöriga och förstärker sociala skillnader
– VALU 2026: väljarna allt mer negativa till vinster i välfärden – ökningen störst hos Centerpartiets väljare
– Arbetsmiljöverket: Var tredje medarbetare inom utbildningssektorn väljer ibland att inte säga vad de tycker – resursbrist och styrsystem möjliga orsaker
– Engelsk forskning: Autonomi får lärare att vilja stanna – lärares inflytande över sin arbetstid hänger samman med högre arbetstillfredsställelse
– Ny svensk forsking: Fler vinstdrivande förskolor – men konkurrensen gav inte högre löner
– Svenskt Näringsliv: Från skolmarknad till undervisningsmarknad – AI ska göra fler delar av undervisningen köpbara
– Internationell forskning: Socioekonomiska mått räcker inte alltid för att jämföra skolor – privata skolors resultat kan överskattas
– Ny svensk forskning: Elevsammansättningen påverkar lärarnas hälsa – Lärare som undervisar mer utsatta elevgrupper har högre sjukfrånvaro
– Svensk forskning: Allvarlig utmattning kan byggas upp på bara ett år – Stressymtom tilltar under månaderna före utmattning och får långvariga konsekvenser för arbete och familj
– Billig AI, ett potentiellt hot mot läraryrket – Svensk forskning visar hur ekonomisk styrning kan driva utvecklingen mot färre lärare
– Ny forskning: AI gör skolarbetet effektivare men lärandet sämre – Elever gör läxorna snabbare, men får sämre resultat på proven
– AI, data och makten över klassrummet – digital teknik förändrar kontrollen över information, yrkesutövning och beslut
– Forskningsöversikt: Riskkapitalet formar skolans digitalisering – investerare och teknikbolag påverkar vilka digitala lösningar som växer fram
– Svensk forskning: Lärare går från lärarrummet till lobbyarbete för mer AI i skolan – LinkedIn har blivit en arena för att driva på skolans AI-användning
– Den ordinarie personalen fick täcka luckorna – övertid och flyttade semestrar höll äldreomsorgen igång under sommaren
– Samma kunskap om lärande kan användas för att stärka lärarnas arbete eller för att ersätta det – forskningssammanfattning av när lärandeforskningen möter AI-bolagen
– Vem ska lära lärarstudenter, när den lärarledda tiden bara krymper? – Fallstudie från lärarutbildningen i Borås
– Ny studie: För sjuk för att jobba, för rädd för att protestera – Rädslan att förlora ersättningen tystar sjuka
– Riksrevisionen: ekonomiska incitament kan minska den lärarledda undervisningen på distanskurser
– Ny forskning: Välfärdseliten ser sig som rationella räddare i en värld av ineffektiva och ideologiska motståndare
– Ny forskning: Det som kallas slöseri kan vara avgörande för välfärdens kvalitet – exempel från äldreomsorgen visar att effektiviseringshets kan försvaga beredskapen
– Forskning: Universiteten utsätts för dolda nedskärningar år efter år – Större studentgrupper riskerar att försämra utbildningens kvalitet
– Ny forskning: Priset kan bli högt när välfärden sparar bort sina marginaler – kortsiktig ”effektivisering” kan skapa allvarliga brister i verksamheten