Forskningssammanställning och egen granskning: Är det skolorna med ”fel” elever som skolkoncernerna lägger ner?

Den 11 november meddelade skolkoncernen Edukatus Alliance att Mobergsskolan i Växjö ska läggas ner sommaren 2027. Enligt rektorn Victoria Kahlroth har skolan god kvalitet och skicklig personal, men företaget har trots detta inte lyckats locka tillräckligt många nya elever.

Men kan vi verkligen lita på att det låga elevantalet är det främsta skälet bakom vinstdrivande skolkoncerners beslut att lägga ner skolor? Eller finns det andra faktorer som påverkar vilka skolor som får fortsätta och vilka som stängs?

I det här inlägget i Balans fortbildningsserie sammanfattar vi vad svensk forskning visar om de ekonomiska incitament som styr vinstdrivande skolkoncerner och hur dessa kan påverka var skolor etableras, vilka elever de försöker attrahera och vilka verksamheter som riskerar att läggas ner.

I slutet av inlägget presenterar vi dessutom resultaten från en egen granskning där Tankesmedjan Balans har undersökt vilka grundskolor skolkoncernerna valt att lägga ner och hur dessa skolors elevantal och socioekonomiska elevsammansättning förhåller sig till koncernernas övriga skolor.

Forskning: Skolkoncerner kan snabbt lägga ner skolor som inte klarar konkurrensen

År 2019 publicerade forskarna Abiel Sebhatu, Erik Lakomaa och Karl Wennberg vid Handelshögskolan i Stockholm rapporten Arbetsmiljö och konkurrens i svenska skolor, finansierad av Konkurrensverket. Studien undersökte sambandet mellan konkurrens och arbetsmiljö i svenska grundskolor och gymnasieskolor under perioden 1999–2011. Forskarna diskuterade också hur olika typer av skolhuvudmän kan ha skilda incitament att driva verksamheten vidare eller lägga ner den.

En viktig skillnad gäller fristående skolor som ingår i koncerner och fristående skolor som drivs av mindre huvudmän. Forskarna beskriver hur enskilda skolägare kan ha starka band till en viss plats, elevgrupp eller pedagogisk idé och därför vara beredda att fortsätta verksamheten även när elevantalet sjunker. För en skolkoncern kan bedömningen vara en annan. Forskarna skriver:

”En koncern kan däremot tämligen snabbt komma att lägga ner en verksamhet som inte står sig i konkurrensen.”

Resonemanget är intressant eftersom koncerner kan väga en enskild skolas ekonomiska resultat mot möjligheten att använda resurserna i andra verksamheter. Det innebär att nedläggningsbeslut inte nödvändigtvis enbart handlar om hur många elever en skola har, utan också om hur attraktiv den är att driva i förhållande till koncernens övriga skolor.

Studien undersöker inte vilka elevgrupper skolkoncernerna väljer bort vid nedläggningar, men ger en teoretisk utgångspunkt för att granska om de skolor som stängs har andra gemensamma kännetecken än ett lågt elevantal.

Forskning: Friskolor etablerar sig oftare där föräldrarna är högutbildade

År 2018 publicerade nationalekonomen Karin Edmark vid Stockholms universitet rapporten Svenska friskolors etableringsbeslut, utgiven av Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU). Studien undersökte var fristående lågstadieskolor valde att etablera sig under perioden 1992–2000 och vilka egenskaper hos områdena som kunde förklara etableringsmönstret.

Resultaten visade att friskolor oftare etablerades i områden där en större andel av eleverna hade högutbildade föräldrar och där befolkningstätheten var hög. Sambanden kvarstod när forskaren använde olika geografiska indelningar för att kontrollera att resultaten inte berodde på hur områdena avgränsades.

Edmarks forskning visar alltså att friskolornas etableringar inte var jämnt fördelade mellan olika typer av områden. Även när hänsyn togs till andra lokala förhållanden fanns ett tydligt samband mellan föräldrarnas utbildningsnivå och sannolikheten för att en friskola skulle öppna.

För vår undersökning är detta särskilt intressant eftersom samma ekonomiska incitament som påverkar var skolor etableras också skulle kunna påverka vilka skolor som läggs ner. Edmarks studie visar inte att friskolekoncerner avvecklar skolor med socioekonomiskt svagare elever, men ger stöd för att föräldrarnas utbildningsnivå är en relevant faktor att undersöka när man granskar skolmarknadens etablerings- och nedläggningsmönster.

Forskning: Skolor med resurssvaga elever tvingas anpassa sig till marknadens villkor

År 2018 publicerade utbildningssociologen Håkan Forsberg vid Uppsala universitet studien School competition and social stratification in the deregulated upper secondary school market in Stockholm i tidskriften British Journal of Sociology of Education. Studien undersökte hur konkurrensen på Stockholms gymnasiemarknad påverkar skolornas strategier och hur dessa hänger samman med elevernas socioekonomiska bakgrund.

Resultaten visar att skolor med socioekonomiskt starka elevgrupper är mindre utsatta för konkurrensens effekter, medan skolor med resurssvagare elevunderlag oftare måste anpassa sin verksamhet och marknadsföring för att locka tillräckligt många elever. Konkurrensen förstärker därmed skillnader som redan finns mellan skolor med olika social sammansättning.

Ett särskilt intressant exempel är Didaktus gymnasium i Liljeholmen, som drevs av AcadeMedia. Skolan hade många elever med omfattande stödbehov. Rektorn berättade att skolan var bra på att hjälpa elever med studiesvårigheter, men att detta inte kunde användas i marknadsföringen eftersom man då riskerade att få så många stödbehövande elever att resurserna inte skulle räcka till.

Forsberg visar därmed hur skolornas ekonomiska förutsättningar och konkurrenssituation kan påverka vilka elevgrupper de försöker attrahera. För vår undersökning är det mest intressant att elevernas socioekonomiska bakgrund inte bara påverkar skolornas konkurrenssituation, utan också kan påverka vilka strategier skolorna använder för att överleva.

Studien undersöker inte nedläggningsbeslut, men ger ytterligare skäl att granska om koncernernas nedlagda skolor har en annan elevsammansättning än de skolor som får fortsätta.

Vad säger forskningen sammantaget?

De tre studierna visar att skolmarknadens ekonomiska incitament kan påverka både var friskolor etableras och hur de agerar när konkurrensen hårdnar. Forskningen visar att friskolor oftare etablerar sig i områden där föräldrarna har hög utbildning, att skolor med socioekonomiskt svagare elevunderlag kan ha svårare att hävda sig i konkurrensen och att skolkoncerner har möjlighet att snabbt avveckla verksamheter som inte är tillräckligt konkurrenskraftiga.

Balans granskar: Vilka skolor väljer skolkoncernerna att lägga ner?

Till skillnad från de tre studier vi sammanfattat ovan är vår egen granskning långt ifrån vetenskaplig forskning. Vi har inte genomfört någon statistisk analys som kan fastställa vilka faktorer som påverkar skolkoncernernas nedläggningsbeslut. Däremot har vi försökt undersöka om det finns några gemensamma kännetecken hos de grundskolor som koncernerna valt att avveckla under de senaste åren.

Vi började med att söka efter grundskolor som svenska skolkoncerner beslutat att lägga ner mellan 2020 och november 2026. Genom nyhetsartiklar, pressmeddelanden och andra offentliga uppgifter identifierade vi 13 skolor. En av dessa, Mobergsskolan i Växjö, har ännu inte stängts men har ett offentliggjort nedläggningsbeslut. Kartläggningen är inte fullständig. Det kan finnas ytterligare nedlagda koncernskolor som vi inte lyckats identifiera, och vi har inte gjort något slumpmässigt eller representativt urval.

Därefter använde vi Skolverkets offentliga statistik på skolenhetsnivå för åren 2017–2025. För varje nedlagd skola undersökte vi elevantalet och andelen elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning. Föräldrarnas utbildningsnivå används här som en indikator på elevernas socioekonomiska bakgrund. Vi jämförde sedan skolorna med övriga grundskolor inom respektive koncern och rangordnade dem från lägst till högst, dels efter föräldrarnas utbildningsnivå, dels efter elevantal.

Eftersom skolkoncerner kan organisera sina verksamheter genom flera olika juridiska huvudmän försökte vi identifiera samtliga grundskolor som tillhörde respektive koncern, oavsett vilket bolag som formellt drev skolan. För AcadeMedia begränsade vi dock jämförelserna till skolor inom samma varumärke: Vittraskolor jämfördes med andra Vittraskolor och Innovitaskolor med andra Innovitaskolor.

För att komma så nära själva nedläggningsbeslutet som möjligt utgick vi från den senast tillgängliga statistiken när beslutet offentliggjordes. Vi undersökte också utvecklingen under tre läsår fram till denna tidpunkt. På så sätt kunde vi se om skolorna hade tappat elever, om föräldrarnas utbildningsnivå hade förändrats och hur denna förändring förhöll sig till utvecklingen i Sverige som helhet. Det senare är relevant eftersom andelen elever med högutbildade föräldrar har ökat i landet under hela undersökningsperioden.

Det finns flera begränsningar i jämförelserna. Skolorna kan ha olika årskurser, lokalkostnader, etableringshistorik och ekonomiska förutsättningar. En liten skola som nyligen öppnat är exempelvis inte direkt jämförbar med en etablerad skola som under flera år tappat elever. Vi har inte heller tillgång till koncernernas interna ekonomiska kalkyler eller beslutsunderlag. Dessutom kan skolornas elevsammansättning ha påverkats av att nedläggningar diskuterats redan innan besluten offentliggjordes.

Ett exempel på att nedläggningsbeslut kan ha andra förklaringar än elevantal och elevsammansättning är Internationella Engelska Skolan i Skärholmen. När koncernen meddelade nedläggningen hänvisade den till att skolan inte kunde få permanent bygglov. Vi har dock även tagit del av Stockholms stads planhandlingar, där det framgår att det aktuella detaljplaneförslaget medgav fortsatt skolverksamhet under ytterligare fem år. Det innebär inte att planfrågan saknade betydelse för beslutet, men visar att skolan inte nödvändigtvis behövde stängas vid den tidpunkt som koncernen valde.

Vår granskning kan alltså inte avgöra varför skolkoncernerna fattat sina nedläggningsbeslut. Däremot kan den visa om de skolor som lagts ner har vissa gemensamma egenskaper och om dessa skiljer sig från koncernernas övriga skolor. Med den utgångspunkten undersökte vi om det främst är skolornas storlek som förenar nedläggningarna, eller om det också finns ett mönster kopplat till elevernas socioekonomiska bakgrund.

Resultatet: Nedlagda skolor har ofta socioekonomiskt svagare elevunderlag

Tabellen visar de 13 grundskolor vi identifierat och deras placering inom respektive koncern när beslutet om nedläggning offentliggjordes. Den visar också hur elevantalet och föräldrarnas utbildningsnivå utvecklats under de tre undersökta läsåren före beslutet.

Rankingarna går från lägst till högst och avser situationen vid nedläggningsbeskedet. Förändringen relativt riket visar om föräldrarnas utbildningsnivå utvecklats bättre eller sämre än i landet som helhet.

Vad visar vår granskning?

Resultatet är anmärkningsvärt. Tolv av de tretton skolorna tillhörde den fjärdedel av sina respektive koncerners skolor som hade lägst andel elever med högutbildade föräldrar. Sex av skolorna hade den allra lägsta andelen. Det är alltså ett mycket tydligt socioekonomiskt mönster bland de nedläggningar vi identifierat.

Elevantalet ger också en intressant bild. Sju av de tretton skolorna hade en lägre placering när skolorna rangordnades efter föräldrarnas utbildningsnivå än när de rangordnades efter elevantal. Tre skolor hade samma placering i båda kategorierna och tre hade en lägre placering sett till elevantalet. Det socioekonomiska mönstret är alltså inte enbart en återspegling av att koncernerna lagt ner sina minsta skolor.

Vår granskning visar inte att skolkoncernerna medvetet väljer bort elever med svagare socioekonomisk bakgrund. Men resultaten ger anledning att ifrågasätta om ett lågt elevantal ensamt är en tillräcklig förklaring till vilka skolor som läggs ner. Det mönster vi har identifierat ligger också i linje med forskningen om friskolornas etableringsstrategier, konkurrensvillkor och ekonomiska incitament.

Dags för forskningen att granska varför skolkoncerner lägger ner skolor?

Den svenska forskningen har undersökt var friskolor väljer att etablera sig, hur konkurrensen påverkar skolornas strategier och vilka ekonomiska incitament som styr olika typer av huvudmän. Däremot tycks det saknas forskning som systematiskt undersöker vilka skolor de vinstdrivande koncernerna väljer att lägga ner och varför.

Här finns en intressant uppgift för forskare som tidigare studerat den svenska skolmarknaden. Vår begränsade kartläggning visar ett så tydligt socioekonomiskt mönster att det förtjänar att undersökas med vetenskapliga metoder. Det vore särskilt intressant att studera om elevernas socioekonomiska bakgrund har betydelse för nedläggningsbesluten även när hänsyn tas till elevantal, lokalkostnader och andra ekonomiska förutsättningar.

När skolkoncerner meddelar att en skola ska stängas hänvisar de ofta till vikande elevantal eller svårigheter att få ekonomin att gå ihop. Det kan mycket väl vara verkliga problem. Men vår granskning ger anledning att misstänka att dessa förklaringar inte alltid ger hela bilden. Kanske finns det andra ekonomiska överväganden bakom besluten som inte framkommer när koncernerna kommunicerar med elever, föräldrar och allmänhet.

Det vore värdefullt om forskningen kunde hjälpa oss att ta reda på det.

– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –

Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in, tolka, när det behövs översätta och slutligen sammanfatta stora textvolymer. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.  

– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter 
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
– OECD 1992: Målstyrning och konkurrensutsättning riskerar att skapa en olikvärdig skola!
-Facken i välfärden: Sänkta skatter, ökade bolagsvinster, sjuka medarbetare!
– Region Sörmland: Kry och Doktor.se uppfyller inte kraven för ersättning!
– Region Stockholm: Vårdsystemet är sårbart – brott kan döljas bakom tillit, sekretess och komplicerade regelverk
– Amerikansk forskning: Skolpeng och marknadslogik fungerar dåligt i skolan
– Brittisk forskning: Individuell lön ökar inte välfärdsmedarbetarnas totala lön – sätt för arbetsgivaren att få ut mer arbete inom samma budget!
– Ny forskning: Politiker vet för lite om arbetsbelastningen i verksamheter de styr
– Statskontoret: Den avreglerade välfärden är särskilt sårbar för korruption
– Ny välfärdsforskning: Politiker kräver ökad effektivitet – men saknar insikt om det går at leverera 
– Lobbyister styr skogspolitiken
– Dubbla amerikanska studier: skolbibliotekarier förbättrar elevernas kunskaper
– Brittisk forskning: När vården marknadiseras sjunker kvaliteten
– Svensk forkning: Skolsegregation sliter på lärares hälsa
– Ny rapport: Skolan lockar färre högpresterande när arbetsvillkoren försämras
– Statlig utredning: Gör det svårare för kommunerna att finansiera välfärden
– Vänskapsrelationer över socioekonomiska gränser hänger ihop med bättre livschanser. 
– Ny proposition: tydligare och tidigare stöd i skolan.
– SOM INSTITUTET: Väljarna villl varken ha mindre offentlig sektor eller välfärdsvinster
– Skolverket: Splittringen i förskolan försvårar både likvärdighet och arbetsmiljö 
– Ny forsking: dyrt att organisera arbetet så att människor går sönder.
– Ny forskning: marknadisering och kundtänk har ökat mängden skadliga föräldrakontakter – arbetsmiljön och professionen tar stryk!
– Efterlängtad proposition om reglering av lärares undervisningstid: en bra början men långt ifrån tillräckligt!
– Demokratirådets rapport: Tydligt glapp mellan väljare och politiker i välfärdsfrågor 
– Forskare: Borgerliga väljare vill inte ha välfärdsvinster eller en mindre offentlig sektor
– Praktiska gymnasiet: en historia om vinstdrivande skolors ständiga misslyckanden
– Forskning: Obligatoriskt skolval löser inte segregationen
– Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik avslöjar välfärdens arbetsmiljökris
– Forskare: Konkurrensen påverkar skolan redan innan konkurrenterna finns – kan skapa elevsortering, betygspress och mål som krockar med skolans utbildningsuppdrag
– Ny forskning: Marknadsskolan skapar skolsegregation och minskar svagare elevgruppers valfrihet
– Ny forskning: Vårdcentralerna privatiserades men mångfalden uteblev – några få enorma aktörer dominerar marknaden
– Valfrihet utan verklig mångfald – Ny forskning om äldreomsorgsmarknaden
– Forskning: Välfärdsföretagen försöker påverka synen på kvalitet – vill gå från utförare til regelmakare
– Ny forskning: Resursstarka familjer ogillar skolmarknaden – men det är deras aktiva val som upprätthåller den
– ”Finansieringsprincipen” – statens inbyggda effektiviseringskrav på välfärden
– Forskning: Makt över tiden spelar roll för hälsan!
– Norsk forskning om lärares förtroendetid: arbetstidsfrågan är en också en fråga om makt, kontroll och professionell autonomi
– Svensk arbetsmiljöforskning: kontroll över arbetstiden minskar risken för utmattning
– Mindre detaljstyrning av lärares tid – lägre risk för utmattning
– Ny svensk forskning: AI skulle spara lärartid – men skapar istället nytt arbete!
– Ny forskning: Lärarnas tid är också en maktfråga – arbetstid handlar om autonomi, ansvar och vem som styr läraryrket
– Ny forskning: När äldreomsorgen monteras ned kliver familjen in – minskad offentlig omsorg flyttar ansvar till anhöriga och förstärker sociala skillnader
– VALU 2026: väljarna allt mer negativa till vinster i välfärden – ökningen störst hos Centerpartiets väljare
– Arbetsmiljöverket: Var tredje medarbetare inom utbildningssektorn väljer ibland att inte säga vad de tycker – resursbrist och styrsystem möjliga orsaker
– Engelsk forskning: Autonomi får lärare att vilja stanna – lärares inflytande över sin arbetstid hänger samman med högre arbetstillfredsställelse
– Ny svensk forsking: Fler vinstdrivande förskolor – men konkurrensen gav inte högre löner
– Svenskt Näringsliv: Från skolmarknad till undervisningsmarknad – AI ska göra fler delar av undervisningen köpbara
– Internationell forskning: Socioekonomiska mått räcker inte alltid för att jämföra skolor – privata skolors resultat kan överskattas
– Ny svensk forskning: Elevsammansättningen påverkar lärarnas hälsa – Lärare som undervisar mer utsatta elevgrupper har högre sjukfrånvaro
– Svensk forskning: Allvarlig utmattning kan byggas upp på bara ett år – Stressymtom tilltar under månaderna före utmattning och får långvariga konsekvenser för arbete och familj
– Billig AI, ett potentiellt hot mot läraryrket – Svensk forskning visar hur ekonomisk styrning kan driva utvecklingen mot färre lärare
– Ny forskning: AI gör skolarbetet effektivare men lärandet sämre – Elever gör läxorna snabbare, men får sämre resultat på proven
– AI, data och makten över klassrummet – digital teknik förändrar kontrollen över information, yrkesutövning och beslut
– Forskningsöversikt: Riskkapitalet formar skolans digitalisering – investerare och teknikbolag påverkar vilka digitala lösningar som växer fram
– Svensk forskning: Lärare går från lärarrummet till lobbyarbete för mer AI i skolan – LinkedIn har blivit en arena för att driva på skolans AI-användning
– Den ordinarie personalen fick täcka luckorna – övertid och flyttade semestrar höll äldreomsorgen igång under sommaren
– Samma kunskap om lärande kan användas för att stärka lärarnas arbete eller för att ersätta det – forskningssammanfattning av när lärandeforskningen möter AI-bolagen
– Vem ska lära lärarstudenter, när den lärarledda tiden bara krymper? – Fallstudie från lärarutbildningen i Borås
– Ny studie: För sjuk för att jobba, för rädd för att protestera – Rädslan att förlora ersättningen tystar sjuka
– Riksrevisionen: ekonomiska incitament kan minska den lärarledda undervisningen på distanskurser
– Ny forskning: Välfärdseliten ser sig som rationella räddare i en värld av ineffektiva och ideologiska motståndare
– Ny forskning: Det som kallas slöseri kan vara avgörande för välfärdens kvalitet – exempel från äldreomsorgen visar att effektiviseringshets kan försvaga beredskapen
– Forskning: Universiteten utsätts för dolda nedskärningar år efter år – Större studentgrupper riskerar att försämra utbildningens kvalitet
– Ny forskning: Priset kan bli högt när välfärden sparar bort sina marginaler – kortsiktig ”effektivisering” kan skapa allvarliga brister i verksamheten
– Politikerna kräver högre kvalitet av universiteten men skär i budgeten – fyra studier och rapporter hur resurser urholkas och lärarledda tiden minskas
– Vem styr Sverige, väljarna eller välfärdslobbyn? – Vi sammanfattar åtta studier om pengarna, kontakterna och makten över välfärden
– Forskning om att byta sida: När lärarfackets kompetens blir skolbolagens tillgång – extra problematiskt inför en avgörande avtalsrörelse
– Staten ger till undervisning, och tar tillbaka i hyra – Offentliga fastighetsbolags vinstkrav pressar universitetens ekonomi