I maj 2026 publicerade Britta Gynning, Emma Brulin, Elin Karlsson, Per Gustavsson, Filip Christiansen och Kevin Teoh studien Is burnout a mediator between psychosocial work environment and perceived quality of care provided in healthcare professionals? A prospective 1-year follow-up study i tidskriften International Journal of Nursing Studies. Forskarna är knutna till Karolinska Institutet, Centrum för arbets- och miljömedicin vid Region Stockholm, Linköpings universitet och Birkbeck, University of London. Studien har finansierats av Vetenskapsrådet.
Forskarna beskriver i inledningen hur vårdpersonal över hela världen utsätts för höga nivåer av arbetsrelaterad stress och belastning. Detta ökar risken för utmattning, som inte bara påverkar de anställdas hälsa utan även medför stora ekonomiska kostnader och kan försämra kvaliteten på vården. Tidigare forskning har visat samband mellan dåliga arbetsförhållanden, utmattning och problem med patientsäkerheten. Däremot har arbetsmiljön och utmattningen ofta undersökts var för sig, vilket gör det svårt att förstå hur de olika faktorerna samverkar.
Forskarna utgår från teorin Job Demands–Resources, som delar in arbetsmiljöns faktorer i krav som belastar de anställda och resurser som hjälper dem att hantera dessa krav. Hög arbetsbelastning, tidspress och motstridiga krav kan öka risken för utmattning, medan exempelvis självbestämmande och stöd från kollegor kan minska belastningen. Enligt teorin kan arbetsmiljön påverka arbetsprestationen både direkt och indirekt genom den anställdes hälsa.
Studiens syfte
Syftet var att undersöka hur vårdpersonalens psykosociala arbetsmiljö hänger samman med kvaliteten på den vård de upplever att de ger, samt i vilken utsträckning sambandet kan förklaras av utmattningssymtom. Forskarna ville också undersöka om olika arbetsmiljöfaktorer har olika betydelse för läkare, sjuksköterskor och undersköterskor.
Studien bygger på en nationell enkätundersökning där 4 132 anställda inom svensk sjukvård deltog både 2022 och 2023. Av deltagarna var 1 649 läkare, 1 631 sjuksköterskor och 852 undersköterskor. Urvalet genomfördes av Statistiska centralbyrån. Forskarna undersökte bland annat arbetsmängd, känslomässiga krav, onödiga eller orimliga arbetsuppgifter, möjligheten att påverka arbetet samt stöd från chefer och kollegor. Arbetsmiljöfaktorerna och utmattningssymtomen mättes 2022, medan deltagarna fick bedöma kvaliteten på den vård de gav 2023.
Studiens huvudsakliga resultat
Forskarna fann tydliga samband mellan vårdpersonalens arbetsmiljö och hur de bedömde kvaliteten på den vård de gav. Hög arbetsbelastning, onödiga arbetsuppgifter och utmattning hängde samman med sämre upplevd vårdkvalitet. Större möjligheter att påverka arbetet och stöd från kollegor hade däremot positiva samband.
De två faktorer som hade starkast samband med den upplevda vårdkvaliteten var möjligheten att påverka det egna arbetet och graden av utmattning. Större inflytande hängde samman med bättre vårdkvalitet, medan mer utmattning hängde samman med sämre vårdkvalitet.
Staplar åt höger i diagrammet nedan visar positiva samband med upplevd vårdkvalitet och staplar åt vänster negativa samband. Ju längre stapel, desto starkare samband. Siffrorna visar inte procentuella förändringar i vårdkvaliteten, utan hur starka sambanden är när forskarna samtidigt tar hänsyn till övriga undersökta faktorer. Sambandet för stöd från chefen var inte statistiskt säkerställt.
Arbetsbelastning och utmattning hänger ihop
Forskarna undersökte också hur arbetsbelastning och utmattning hänger samman. Ungefär hälften av det totala sambandet mellan hög arbetsbelastning och sämre upplevd vårdkvalitet kunde i deras statistiska modell förklaras av utmattningssymtom. För onödiga eller orimliga arbetsuppgifter var motsvarande andel 41 procent.
Skillnader mellan yrkesgrupper
Forskarna fann att olika arbetsmiljöproblem hade olika stor betydelse beroende på yrkesgrupp. För läkare var onödiga eller orimliga arbetsuppgifter särskilt betydelsefulla. För sjuksköterskor var det framför allt hög arbetsbelastning som hade ett negativt samband med den upplevda vårdkvaliteten. För undersköterskor var möjligheten att påverka det egna arbetet särskilt viktig.
Gemensamt för samtliga tre yrkesgrupper var att större inflytande över arbetet hängde samman med bättre upplevd vårdkvalitet och att utmattning hängde samman med sämre vårdkvalitet.
Studien visar att arbetsmiljön har samband med hur vårdpersonalen bedömer kvaliteten på sitt arbete. Sambanden kan delvis förklaras av utmattning, men flera arbetsmiljöfaktorer har också egna samband med den upplevda vårdkvaliteten. Resultaten bygger på personalens bedömningar, inte på uppmätta patientresultat, och visar inte säkra orsakssamband.
Författarnas diskussion och slutsatser
I diskussionsavsnittet är forskarna tydliga med att resultaten pekar mot behovet av organisatoriska förändringar inom sjukvården. De framhåller särskilt förbättrad bemanning och större inflytande över arbetet som viktiga åtgärder för att minska utmattningen och förbättra vårdkvaliteten. Forskarna argumenterar för att insatserna behöver riktas mot de faktiska arbetsvillkoren, snarare än att enbart försöka stärka de anställdas individuella förmåga att hantera stress.
Forskarna kopplar sina resultat till tidigare studier som visat att organisatoriska insatser, exempelvis anpassad arbetsbelastning, bättre bemanning och ökat självbestämmande, är mer effektiva för personalens välbefinnande än insatser som enbart riktar sig till individer. De hänvisar också till forskning som visar att vårdpersonal själva föredrar strukturella förbättringar av arbetsmiljön framför individuella friskvårdsprogram eller utbildningar i stresstålighet. Forskarna argumenterar därför för att varaktiga förbättringar av både personalens välbefinnande och vårdkvaliteten kräver förändringar på organisationsnivå.
Samtidigt betonar forskarna att arbetsmiljöåtgärderna behöver anpassas till olika yrkesgrupper. För läkare kan det vara särskilt viktigt att minska antalet arbetsuppgifter som upplevs som onödiga eller ligger utanför det professionella uppdraget. För sjuksköterskor framstår minskad arbetsbelastning som en mer central åtgärd, medan undersköterskor kan ha särskilt stor nytta av större möjligheter att själva påverka hur det dagliga arbetet organiseras.
Forskarna diskuterar också studiens begränsningar. Även om deltagarna följdes under ett år är det inte möjligt att säkert fastställa orsakssamband. Studien bygger på personalens egna bedömningar av vårdkvaliteten och innehåller inga objektiva mått på patienternas vårdresultat. Dessutom saknas en mätning av den upplevda vårdkvaliteten vid studiens början, vilket begränsar möjligheten att undersöka hur sambanden utvecklas över tid. Forskarna föreslår därför att framtida studier även ska använda patientrapporterade och objektiva kvalitetsmått samt undersöka effekterna av konkreta organisatoriska förändringar.
Deras övergripande slutsats är att vårdpersonalens arbetsmiljö och vårdkvaliteten inte bör behandlas som separata frågor. För att förbättra vården behöver arbetsgivarna både minska belastningen, motverka utmattning och ge personalen större möjligheter att påverka sitt arbete.
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in, tolka, när det behövs översätta och slutligen sammanfatta stora textvolymer. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
– OECD 1992: Målstyrning och konkurrensutsättning riskerar att skapa en olikvärdig skola!
-Facken i välfärden: Sänkta skatter, ökade bolagsvinster, sjuka medarbetare!
– Region Sörmland: Kry och Doktor.se uppfyller inte kraven för ersättning!
– Region Stockholm: Vårdsystemet är sårbart – brott kan döljas bakom tillit, sekretess och komplicerade regelverk
– Amerikansk forskning: Skolpeng och marknadslogik fungerar dåligt i skolan
– Brittisk forskning: Individuell lön ökar inte välfärdsmedarbetarnas totala lön – sätt för arbetsgivaren att få ut mer arbete inom samma budget!
– Ny forskning: Politiker vet för lite om arbetsbelastningen i verksamheter de styr
– Statskontoret: Den avreglerade välfärden är särskilt sårbar för korruption
– Ny välfärdsforskning: Politiker kräver ökad effektivitet – men saknar insikt om det går at leverera
– Lobbyister styr skogspolitiken
– Dubbla amerikanska studier: skolbibliotekarier förbättrar elevernas kunskaper
– Brittisk forskning: När vården marknadiseras sjunker kvaliteten
– Svensk forkning: Skolsegregation sliter på lärares hälsa
– Ny rapport: Skolan lockar färre högpresterande när arbetsvillkoren försämras
– Statlig utredning: Gör det svårare för kommunerna att finansiera välfärden
– Vänskapsrelationer över socioekonomiska gränser hänger ihop med bättre livschanser.
– Ny proposition: tydligare och tidigare stöd i skolan.
– SOM INSTITUTET: Väljarna villl varken ha mindre offentlig sektor eller välfärdsvinster
– Skolverket: Splittringen i förskolan försvårar både likvärdighet och arbetsmiljö
– Ny forsking: dyrt att organisera arbetet så att människor går sönder.
– Ny forskning: marknadisering och kundtänk har ökat mängden skadliga föräldrakontakter – arbetsmiljön och professionen tar stryk!
– Efterlängtad proposition om reglering av lärares undervisningstid: en bra början men långt ifrån tillräckligt!
– Demokratirådets rapport: Tydligt glapp mellan väljare och politiker i välfärdsfrågor
– Forskare: Borgerliga väljare vill inte ha välfärdsvinster eller en mindre offentlig sektor
– Praktiska gymnasiet: en historia om vinstdrivande skolors ständiga misslyckanden
– Forskning: Obligatoriskt skolval löser inte segregationen
– Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik avslöjar välfärdens arbetsmiljökris
– Forskare: Konkurrensen påverkar skolan redan innan konkurrenterna finns – kan skapa elevsortering, betygspress och mål som krockar med skolans utbildningsuppdrag
– Ny forskning: Marknadsskolan skapar skolsegregation och minskar svagare elevgruppers valfrihet
– Ny forskning: Vårdcentralerna privatiserades men mångfalden uteblev – några få enorma aktörer dominerar marknaden
– Valfrihet utan verklig mångfald – Ny forskning om äldreomsorgsmarknaden
– Forskning: Välfärdsföretagen försöker påverka synen på kvalitet – vill gå från utförare til regelmakare
– Ny forskning: Resursstarka familjer ogillar skolmarknaden – men det är deras aktiva val som upprätthåller den
– ”Finansieringsprincipen” – statens inbyggda effektiviseringskrav på välfärden
– Forskning: Makt över tiden spelar roll för hälsan!
– Norsk forskning om lärares förtroendetid: arbetstidsfrågan är en också en fråga om makt, kontroll och professionell autonomi
– Svensk arbetsmiljöforskning: kontroll över arbetstiden minskar risken för utmattning
– Mindre detaljstyrning av lärares tid – lägre risk för utmattning
– Ny svensk forskning: AI skulle spara lärartid – men skapar istället nytt arbete!
– Ny forskning: Lärarnas tid är också en maktfråga – arbetstid handlar om autonomi, ansvar och vem som styr läraryrket
– Ny forskning: När äldreomsorgen monteras ned kliver familjen in – minskad offentlig omsorg flyttar ansvar till anhöriga och förstärker sociala skillnader
– VALU 2026: väljarna allt mer negativa till vinster i välfärden – ökningen störst hos Centerpartiets väljare
– Arbetsmiljöverket: Var tredje medarbetare inom utbildningssektorn väljer ibland att inte säga vad de tycker – resursbrist och styrsystem möjliga orsaker
– Engelsk forskning: Autonomi får lärare att vilja stanna – lärares inflytande över sin arbetstid hänger samman med högre arbetstillfredsställelse
– Ny svensk forsking: Fler vinstdrivande förskolor – men konkurrensen gav inte högre löner
– Svenskt Näringsliv: Från skolmarknad till undervisningsmarknad – AI ska göra fler delar av undervisningen köpbara
– Internationell forskning: Socioekonomiska mått räcker inte alltid för att jämföra skolor – privata skolors resultat kan överskattas
– Ny svensk forskning: Elevsammansättningen påverkar lärarnas hälsa – Lärare som undervisar mer utsatta elevgrupper har högre sjukfrånvaro
– Svensk forskning: Allvarlig utmattning kan byggas upp på bara ett år – Stressymtom tilltar under månaderna före utmattning och får långvariga konsekvenser för arbete och familj
– Billig AI, ett potentiellt hot mot läraryrket – Svensk forskning visar hur ekonomisk styrning kan driva utvecklingen mot färre lärare
– Ny forskning: AI gör skolarbetet effektivare men lärandet sämre – Elever gör läxorna snabbare, men får sämre resultat på proven
– AI, data och makten över klassrummet – digital teknik förändrar kontrollen över information, yrkesutövning och beslut
– Forskningsöversikt: Riskkapitalet formar skolans digitalisering – investerare och teknikbolag påverkar vilka digitala lösningar som växer fram
– Svensk forskning: Lärare går från lärarrummet till lobbyarbete för mer AI i skolan – LinkedIn har blivit en arena för att driva på skolans AI-användning
– Den ordinarie personalen fick täcka luckorna – övertid och flyttade semestrar höll äldreomsorgen igång under sommaren
– Samma kunskap om lärande kan användas för att stärka lärarnas arbete eller för att ersätta det – forskningssammanfattning av när lärandeforskningen möter AI-bolagen
– Vem ska lära lärarstudenter, när den lärarledda tiden bara krymper? – Fallstudie från lärarutbildningen i Borås
– Ny studie: För sjuk för att jobba, för rädd för att protestera – Rädslan att förlora ersättningen tystar sjuka
– Riksrevisionen: ekonomiska incitament kan minska den lärarledda undervisningen på distanskurser
– Ny forskning: Välfärdseliten ser sig som rationella räddare i en värld av ineffektiva och ideologiska motståndare
– Ny forskning: Det som kallas slöseri kan vara avgörande för välfärdens kvalitet – exempel från äldreomsorgen visar att effektiviseringshets kan försvaga beredskapen
– Forskning: Universiteten utsätts för dolda nedskärningar år efter år – Större studentgrupper riskerar att försämra utbildningens kvalitet
– Ny forskning: Priset kan bli högt när välfärden sparar bort sina marginaler – kortsiktig ”effektivisering” kan skapa allvarliga brister i verksamheten
– Politikerna kräver högre kvalitet av universiteten men skär i budgeten – fyra studier och rapporter hur resurser urholkas och lärarledda tiden minskas
– Vem styr Sverige, väljarna eller välfärdslobbyn? – Vi sammanfattar åtta studier om pengarna, kontakterna och makten över välfärden
– Forskning om att byta sida: När lärarfackets kompetens blir skolbolagens tillgång – extra problematiskt inför en avgörande avtalsrörelse
– Staten ger till undervisning, och tar tillbaka i hyra – Offentliga fastighetsbolags vinstkrav pressar universitetens ekonomi
– Forskningssammanställning och egen granskning: Är det skolorna med ”fel” elever som skolkoncernerna lägger ner?